<p>Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien. Orsaker till dålig följsamhet kan vara hög arbetsbelastning och bristande kunskap. Det fanns stora skillnader mellan de olika yrkeskategorierna då det gällde att följa riktlinjer för handhygien. Läkarna var de som följde riktlinjerna minst. Den viktigaste åtgärden för att minimera smittspridningen av MRSA är god handhygien och användning av handdesinfektionsmedel. Genom att utbilda sjukvårdspersonalen regelbundet samt ha lättillgängliga riktlinjer kan medvetenheten och kunskapen om MRSA öka. Detta medför troligtvis att personalen genomför adekvata åtgärder för att förhindra smittspridningen av MRSA. Då MRSA är ett ökande problem vore det angeläget att utföra observationsstudier beträffande hygienrutiner på olika intensivvårdsavdelningar i Sverige.</p>

Handhygien är den främsta handling som påverkar uppkomsten av vårdrelaterade in- fektioner (VRI). Trots detta är följsamheten till handhygien låg hos hälso- och sjuk- vårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar för hög patientsäkerhet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grundades i 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att olika faktorer påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Tidsbrist sågs som den viktigaste påverkande faktorn. Även kollegors beteende och förväntningar påverkade följsamheten. Nyutexaminerade sjuksköterskor och studenter belyste vikten av goda förebilder. Kunskap och att bli påmind om handhygien behövdes för att öka följsamheten. En faktor för utförande av handhygien var hälso- och sjukvårdspersonalens egen utsatthet. Mer kunskap behövs om handhygien och VRI. Följsamhet till handhygien är ett problem som bör uppmärksammas mer.

Introduction: Good hand hygiene practice is the single most important measure to reduce the spread of bacteria and viruses in healthcare. For nurses, this has become more important as the spread of multidrug-resistant bacteria in hospitals is increasingObjective: To identify factors that are important for adherence to hand hygiene among health care workers with patient contact.Method: Systematic literature review. Original articles were searched in PubMed and Cinahl.Results: Factors of importance for compliance was profession, lack of time, knowledge/education, physical work environment, attitudes toward hand hygiene, and dry hands.Conclusion: More education, less workload and more visible placement of hand disinfectant containers are examples of actions that could lead to the improvement of staff hand hygiene and reduce the incidence of healthcare associated infections. Due to the fact that health care workers around the world have different training and approaches, the result of this study may be difficult to use. To increase adherence to hand hygiene, a similar study limited to a specific country, such as Sweden, would therefore be interesting to carry through.Keywords: hand hygiene, Infection Control, Compliance.

Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien. Orsaker till dålig följsamhet kan vara hög arbetsbelastning och bristande kunskap. Det fanns stora skillnader mellan de olika yrkeskategorierna då det gällde att följa riktlinjer för handhygien. Läkarna var de som följde riktlinjerna minst. Den viktigaste åtgärden för att minimera smittspridningen av MRSA är god handhygien och användning av handdesinfektionsmedel. Genom att utbilda sjukvårdspersonalen regelbundet samt ha lättillgängliga riktlinjer kan medvetenheten och kunskapen om MRSA öka. Detta medför troligtvis att personalen genomför adekvata åtgärder för att förhindra smittspridningen av MRSA. Då MRSA är ett ökande problem vore det angeläget att utföra observationsstudier beträffande hygienrutiner på olika intensivvårdsavdelningar i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vårdpersonal inom slutenvården. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes på. Resultatet sammanställdes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgång till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande. Tidsbrist, hudirritationer och bristande kunskap hade stor inverkan till att hygienrutinerna inte efterföljdes som de skulle. Däremot framkom det att tillgång till material och uppdaterad information bidrog till att hygienrutinerna förbättrades. I kvalitetsgranskning av den metodologiska aspekten urval och bortfall redovisades att sex av artiklarna beskrev vilken urvalsmetod som använts och i åtta artiklar beskrevs eventuella bortfall. Slutsatsen som drogs var att allmänsjuksköterskan och omvårdnadsledaren i sin yrkesroll behöver mer kunskap om vad som bidrar till att handhygienrutinerna inte efterföljs. Samt att mer tillgängligt material och bättre produkter skulle öka tillämpningen av hygienrutinerna.

SAMMANFATTNING Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området. Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård. Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Vårdpersonals händer är den vanligaste orsaken till spridningen av vårdrelaterade infektioner. Förlängd sjukhusvistelse och ökad kostnad är konsekvenser av låg följsamhet. Följsamhetsgraden i tidigare forskning uppfattas ligga runt 65 % och tidsbrist anses vara en betydande orsak till lägre följsamhet. Syfte: Var att undersöka vårdpersonals uppfattning om vad som påverkar följsamhet till rutiner för handhygien. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, 14 artiklar analyserades med kvalitetsprotokoll och användes till resultatet. Fyra huvudkategorier och 10 underkategorier skapades. Resultat: Beteenden, patientgrupper, miljön och kunskap utgör huvudkategorier.  När en rädsla fanns hos vårdpersonal för att själva bli smittade av infektioner förbättrades följsamheten samt när de blev observerade av patienter för att de ville skapa rätt intryck. När patientgruppen bestod av alkoholister och hemlösa ökade användningen av handskar. Äldre vårdpersonal upplevdes tillämpa hygienrutiner i mindre utsträckning än de yngre. Slutsats: Fullständig följsamhet kanske aldrig kommer att uppnås och att arbeta med ett egocentriskt förhållningssätt är patientfarligt och kan ses som ett lagbrott och därför behöver vi arbeta emot de negativa attityder som finns hos vårdpersonal kring rutiner för handhygien.

Abstract The purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of Gävleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study. In total 134 participated, 67 within municipal care and 67 from hospital care. The result showed that there was a lack of compliance of routines in both areas. The most significant difference was to be seen in the compliance of using hand disinfectant before close contact with the patients. The result proved also that there was a lack of access to the material needed to obtain a hygienic environment. In further it showed that there was a vast difference in the access to clean working clothes and protective aprons. Employees within the municipal care stated a higher access to these things. There was also a significant difference in the use of protective aprons and gloves, here again employees within the municipal care stated a higher compliance in the use of these. The conclusion of the study showed a clear difference in compliance of routines in hygiene and also access to materials needed in the basal routines of hygiene both in municipal and hospital`s care of elders.

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning genomfördes efter ett urval där det framkom elva vetenskapliga artiklar varav fem artiklar var kvalitativa, fem kvantitativa samt en artikel innehållande både kvalitativ och kvantitativ metod. Delar i artiklarnas resultat identifierades och kunde sedan kategoriseras utifrån litteraturstudiens syfte. De kategorier som framkom i litteraturstudiens resultat var hygiensjuksköterska som nyckelperson, kunskap, ledarskap och organisation och förhållningssätt. Slutsatsen var att förmedla  vikten  av handhygienens betydelse inom hälso- och sjukvård för en patientsäkrare vård och minskandet av vårdrelaterade infektioner.