Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är ett tillstånd som uppkommer vid vårdrelaterat arbete eller från vårdpersonal via en människa till en annan. Interventioner mot smittspridning grundar sig i riktlinjer för basala hygienrutiner. Trots rutiner och riktlinjer angående basala hygienrutiners tillämpning följs det inte alltid av vårdpersonal. Syftet: Syftetmed studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna. Metod: Litteraturstudien följde Polit och Becks (2016) nio stegs process. I databaserna Pudmed och CINHAL valdes 9 artiklar ut. Majoriteten av de 9 artiklarna var av kvantitativ metod. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna. Vilka var: arbetsklimat och arbetsplats- kulturens påverkan på följsamhet, hinder i vårdmiljöns påverkan på följsamhet, kunskap och utbildningens påverkan på följsamhetsamt ledarskapets påverkan på följsamhet. Slutsats: Flertal olika faktorer påverkade sjuksköterskans tillämpning av de basala hygienrutinerna.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som har konsekvenser för både enskilda patienter och samhället. Konsekvenser för patienter är bland annat lidande och längre sjukhusvistelser vilket innebär höga kostnader för sjukvården i samhället. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Dessa förebyggande åtgärder missas ofta av sjuksköterskor. Att förstå faktorerna som påverkar vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner är nyckeln till att förbättra implementeringen av hygienrutiner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till basala hygienrutiner i förhållande till vårdrelaterade infektioner i slutenvård. Metod: I denna litteraturstudie inhämtades information utifrån tolv vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser. Studierna inhämtades ur två databaser, Cinahl och PubMed. Studierna analyserades induktivt med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades och tematiserades. Huvudkategorierna var följande: akut situation, individuella hinder och organisatoriska hinder. Kategorierna delades sedan in i sju underkategorier: kunskap och färdigheter, emotionella attityder, resursbrister, tillgänglighet av utrustning, utrustnings kvalitet, kulturella beteende och ledarskap. Slutsats: Inom hälso- och sjukvården finns risk för yrkesmässig exponering, vilket innebär att personalen kan komma i kontakt med smittsamma sjukdomar. För att minimera dessa risker och säkerställa en trygg arbetsmiljö behövs ytterligare forskning om hur systemiska faktorer som påverkar infektionsförebyggande åtgärder som missas. Denna kunskap kommer att underlätta genomförandet av förebyggande åtgärder som bidrar till att undvika yrkesmässig exponering.Nyckelord: Basala hygienrutiner, Följsamhet, Nosokomial infektionsprevention, Sjuksköterskans upplevelse, Vårdrelaterad infektion.

Bakgrund: Vårdpersonals händer är den vanligaste orsaken till spridningen av vårdrelaterade infektioner. Förlängd sjukhusvistelse och ökad kostnad är konsekvenser av låg följsamhet. Följsamhetsgraden i tidigare forskning uppfattas ligga runt 65 % och tidsbrist anses vara en betydande orsak till lägre följsamhet. Syfte: Var att undersöka vårdpersonals uppfattning om vad som påverkar följsamhet till rutiner för handhygien. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, 14 artiklar analyserades med kvalitetsprotokoll och användes till resultatet. Fyra huvudkategorier och 10 underkategorier skapades. Resultat: Beteenden, patientgrupper, miljön och kunskap utgör huvudkategorier.  När en rädsla fanns hos vårdpersonal för att själva bli smittade av infektioner förbättrades följsamheten samt när de blev observerade av patienter för att de ville skapa rätt intryck. När patientgruppen bestod av alkoholister och hemlösa ökade användningen av handskar. Äldre vårdpersonal upplevdes tillämpa hygienrutiner i mindre utsträckning än de yngre. Slutsats: Fullständig följsamhet kanske aldrig kommer att uppnås och att arbeta med ett egocentriskt förhållningssätt är patientfarligt och kan ses som ett lagbrott och därför behöver vi arbeta emot de negativa attityder som finns hos vårdpersonal kring rutiner för handhygien.

<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vårdpersonalens kunskaper om MRSA och ESBL samt kunskaper om hygienrutiner inom primärvården före och efter en hygienutbildning.</p>

Syftet med studien var att beskriva och jämföra vårdpersonalens kunskaper om MRSA och ESBL samt kunskaper om hygienrutiner inom primärvården före och efter en hygienutbildning.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna för patienter inom slutenvården som drabbar både patienten och samhället med lidande, kostnader och extra vårddagar. För att minska detta är den viktigaste åtgärden att tillämpa basala hygienrutiner enligt de riktlinjer som finns. Dock visar forskning att basala hygienrutiner inte tillämpas som de ska. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning undersöka i vilken utsträckning legitimerade allmänsjuksköterskor tillämpar basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra vårdavdelningar på ett sjukhus för att med hjälpa av punktprevalensmätning göra en tvärsnittsstudie. Resultatet analyserades i SPSS med deskriptiv statistik och Spearman´s rangkorrelationsanalys. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna inte följer Vårdhandboken och Socialstyrelsens riktlinjer. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur basala hygienrutiner tillämpas som till exempel arbetsbelastning, tidspress och akuta situationer. Det fanns inget samband mellan antal yrkesverksamma år och tillämpning utav basala hygienrutiner. Slutsats: Skulle fler sjuksköterskor tillämpa basala hygienrutiner på korrekt sätt skulle vårdrelaterade infektioner kunna minskas vilket då skulle ge en minskning på patienters lidande, kostnader och vårddagar.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning råder särskilda förhållanden vilket gör att patienterna är mer utsatta för infektioner än på en vanlig vårdavdelning. Att tillämpa basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner inom intensivvården. Metod: Studien är en deskriptiv semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie enligt metoden Critical Incident Technique och analysen är en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats av Hsieh &amp; Shannon. Sexton intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar har intervjuats på ett regionsjukhus och ett universitetssjukhus i södra Sverige. Resultat: Utifrån totalt 102 händelser beskrivs intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner under tre kategorier, (1) När en patient blir akut försämrad, med tre subkategorier, (2) När intensivvårdssjuksköterskan handhar invasiva hjälpmedel, med fem subkategorier och (3) I samband med olika omvårdnadssituationer, med fem subkategorier. Konklusion: Följsamheten till basala hygienrutiner brast vid akuta situationer och vid tidsbrist men även på grund av tanklöshet, lättja och okunskap. Faktorer som främjade användningen av basala hygienrutiner var tillgänglighet och ansvar för endast en patient.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Resultatet visade att personal som hade vårdat patient med MRSA hade signifikant bättre kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner än de som inte har vårdat patient med MRSA, men trots signifikanta skillnader fanns stora kunskapsbrister. Inget signifikant samband fanns mellan vårdpersonal med olika lång arbetslivserfarenhet och kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Vårdpersonalen ansåg att de i liten grad hade tillräckliga kunskaper och att det var viktigt att följa hygienrutiner. De flesta kände till att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen. Sammantaget visade resultatet att det fanns en potentiell risk för att personalen sprider bakterien vidare.</p>

<p>Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.</p><p> </p><p>Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.</p><p> </p><p>Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Resultatet visade att personal som hade vårdat patient med MRSA hade signifikant bättre kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner än de som inte har vårdat patient med MRSA, men trots signifikanta skillnader fanns stora kunskapsbrister. Inget signifikant samband fanns mellan vårdpersonal med olika lång arbetslivserfarenhet och kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Vårdpersonalen ansåg att de i liten grad hade tillräckliga kunskaper och att det var viktigt att följa hygienrutiner. De flesta kände till att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen. Sammantaget visade resultatet att det fanns en potentiell risk för att personalen sprider bakterien vidare.