Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning råder särskilda förhållanden vilket gör att patienterna är mer utsatta för infektioner än på en vanlig vårdavdelning. Att tillämpa basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner inom intensivvården. Metod: Studien är en deskriptiv semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie enligt metoden Critical Incident Technique och analysen är en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats av Hsieh & Shannon. Sexton intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar har intervjuats på ett regionsjukhus och ett universitetssjukhus i södra Sverige. Resultat: Utifrån totalt 102 händelser beskrivs intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner under tre kategorier, (1) När en patient blir akut försämrad, med tre subkategorier, (2) När intensivvårdssjuksköterskan handhar invasiva hjälpmedel, med fem subkategorier och (3) I samband med olika omvårdnadssituationer, med fem subkategorier. Konklusion: Följsamheten till basala hygienrutiner brast vid akuta situationer och vid tidsbrist men även på grund av tanklöshet, lättja och okunskap. Faktorer som främjade användningen av basala hygienrutiner var tillgänglighet och ansvar för endast en patient.