<p>Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Resultatet visade att personal som hade vårdat patient med MRSA hade signifikant bättre kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner än de som inte har vårdat patient med MRSA, men trots signifikanta skillnader fanns stora kunskapsbrister. Inget signifikant samband fanns mellan vårdpersonal med olika lång arbetslivserfarenhet och kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Vårdpersonalen ansåg att de i liten grad hade tillräckliga kunskaper och att det var viktigt att följa hygienrutiner. De flesta kände till att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen. Sammantaget visade resultatet att det fanns en potentiell risk för att personalen sprider bakterien vidare.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Resultatet visade att personal som hade vårdat patient med MRSA hade signifikant bättre kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner än de som inte har vårdat patient med MRSA, men trots signifikanta skillnader fanns stora kunskapsbrister. Inget signifikant samband fanns mellan vårdpersonal med olika lång arbetslivserfarenhet och kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Vårdpersonalen ansåg att de i liten grad hade tillräckliga kunskaper och att det var viktigt att följa hygienrutiner. De flesta kände till att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen. Sammantaget visade resultatet att det fanns en potentiell risk för att personalen sprider bakterien vidare.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. / What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient’s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase.

Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.