No description available.

Projektledare är numera en vanlig titel och projekt används som arbetsform inom en rad olika verksamhetsområden. Det finns också generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte är kopplade till något specifikt verksamhetsområde eller typ av projekt, utan är av generell karaktär. Med utgångspunkt i detta vill denna undersökning titta närmre på hur generell projektledarrollen egentligen är. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsområde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsområde? Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer är naturligt då företag och organisationer använder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet. Men hur är det med ledarskapet; innebär skillnader mellan projekts verksamhetsområden att även projektledares ledarskapsstil skiljer sig och vad innebär detta för hur generell projektledarrollen egentligen är. Studien har utgått från frågeställningen: Vilka likheter och skillnader i ledarskapsstil finns mellan projektledare verksamma inom tekniskt och socialt verksamhetsområde? Tenderar projektledare inom socialt verksamhetsområde att agera mer relationsinriktat och projektledare inom tekniskt inriktat verksamhetsområde att agera mer resultatinriktat? Vi har valt att studera ledarskapsstilar inom två olika verksamhetsområden, tekniskt och socialt, i form av Sjöfartsverket och Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning. Utifrån beteendeteorin och användning av The Leadership Grid har en frågeundersökning med respondenter som arbetar eller nyligen har arbetat som projektledare i utvecklingsprojekt genomförts. Genom att göra en medveten och en omedveten självskattning samt en frågeintervju har respondenterna, sex personer från varje organisation, fått beskriva och resonera kring sin ledarskapsstil. Svaren analyserades, dels mot varje fråga och dels mot respektive organisation samt genom att jämföra resultat i Grid-modellen i en matris. Det visade sig att det inte finns någon större skillnad mellan respondenternas ledarskapsstilar. Givet att projektledarna får möjlighet att, åtminstone grundläggande, läsa in sig på ny verksamhetsspecifik kunskap och ny metodik så skiljer sig ledarskapsstilarna sig så pass lite åt att projektledaren anses kunna arbeta inom olika verksamhetsområden. Projektledarrollen kunde därmed, utifrån ledarskapsstil, anses vara generell. / Project management is a profession in a wide spread of working fields these days. There are also general educations and certification bodies for project managers who are not linked to any specific field of work or type of project, but instead of a general character. From this starting point the scope of this study is to look into how generic the project management profession is. Can project managers occupied in one field of work change field of work just like that? Our focus question was: which similarities and differences in leadership style exists comparing project managers operating in the technical and the social field of work? Do project managers within the social field of work tend to act more relationship oriented and do project managers within the technical field of work tend to act more result oriented? We have studied leadership styles within two distinct fields of work, technical and social, here represented by the Swedish Maritime Administration and the Labour Market Administration of the City of Stockholm. With the style approach as basis and by using the Leadership Grid we have conducted a survey with respondents who have worked as project managers in developmental projects. By performing a self-assessment and by interview questions the respondents, six from each field, have described and reasoned around their leadership style We then compared the respondents’ answers and the results from the self-assessment show that there are not too defined differences between the respondents’ answers. Given that the project managers, at least elementary, is given the opportunity to read in to new methodology and specific sectorial knowledge the leadership styles are similar enough to allow the project manager to operate in different fields of work. To conclude, the survey shows that the project manager role is a generic profession.

Syftet med studien är att undersöka hur medarbetaren upplever ledarskapet i restaurangbranschen. Mer specifikt ville vi undersöka ledarskapets inverkan på medarbetarens kompetensutveckling, samt hur intervjupersonerna upplevde ledarskapet. Studien utgick från ett induktivt arbetssätt med en kvalitativ forskningsdesign, med fenomenologi som metodansats. Instrument som användes för att samla in data var semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys användes för att analysera den insamlade empirin. Studiens resultat visade att ledarskapet har en inverkan på medarbetarnas kompetensutveckling. Ledaren gav möjlighet till olika lärande-främjande aktiviteter som bidrog till kompetensutveckling, merparten av intervjupersonerna erbjöds ingen extern kompetens-utveckling.

No description available.

Through our study we have found that there are moresimilarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector. Title:                                                                              A study of leadership styles in public and private sector  Course:                                                    Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                                  Milos Kostic and Rudina Shabani Advisor:                                                   Ingemar Wictor Keyword:                                                Leadership style, public, private, leadership Problem formulation:          What differences and similarities in leadership styles are there between managers in private companies and managers in public companies? Purpose:                                                  Our purpose has been to find which similarities and differences there are in leadership styles between managers in private sector and managers in public sector. Theoretical framework:       After studying the theory of leadership, we found four different leadership styles relevant to our study. In the theoretical framework we discuss theories of authoritarian leadership, democratic leadership, laissez-faire leadership and charismatic leadership. The Managerial Grid is also discussed. The second part of the theoretical framework consists of a presentation of private and public sectors along with an account of differences between them. Methodology:                                          In our methodology we conducted a qualitative study with a deductive approach along with a quantitative study. The empirical data we collected is through six interviews and six questionnaires. We interviewed three managers in the public sector and three managers in the private side. All managers answered our questionnaire after the interviews were done. Results:                                                    Through our study we have found that there are more                                                                                       similarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem. Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras. Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap.

Denna C-uppsats i pedagogik är en kvalitativ studie som är baserad på̊ ledarskapsteorier och ledares egenskaper. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad skolpersonal uppfattar som bra ledarskap i skolan. I uppsatsen presenteras en kort historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation och motivation. Dessa teorier är viktiga för analys- och resultatavsnitt. Data till studien samlas genom intervjuer. Totalt genomförs fem stycken intervjuer. Alla intervjupersoner jobbar inom vuxenutbildningen. Förklaringen till allt detta ligger i att alla intervjupersoner jobbar i en skolform där olika kulturer, etniciteter, generationer och genus möts och att där dessa olikheter gör någonting som är gemensamt. Insamlat data transkriberas och det undersöks där vad som kännetecknar ett bra ledarskap i skolan. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att ledare är olika och att dessa olika ledare reagerar olika i många olika situationer.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur medarbetarna i tre olika arbetsgrupper från finansbolag A definierar ett gott ledarskap. Studien kommer också att undersöka hur respondenterna ser på det framtida ideala ledarskapet. Det har genomförts en kvalitativ studie genom att empirin har samlats in baserat på sex genomförda intervjuer. Av sekretesskäl är hela undersökningen anonymiserad vilket betyder att den data som presenteras i studien inte kan spåras till det berörda bolaget som blivit benämnt finansbolag A eller de berörda respondenterna. Den teoretiska referensramen behandlar fem olika ledarskapsteorier, två av teorierna är klassiska ledarskapsteorier vilka är demokratiskt- och auktoritärt ledarskap. De tre andra teorierna är mer moderna, vilka är transformativt ledarskap, situationsanpassat ledarskap och coachande ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna på finansbolag A anser att ett gott ledarskap är en ledare som kan anpassa sig beroende på situation och gruppens kompetens. Analysen i studien visar att respondenternas resonemang om gott ledarskap innehöll flera inslag av olika ledarskapsstilar. Respondenterna menade att en ideal ledare ska lägga vikt på att kunna anpassa sig samt vara flexibel vilket kan anses vara en indikation på hur ledarskapet kan komma att utvecklas i framtiden inom finansbranschen.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod. Datan samlades in med hjälp av strukturerade enkäter som sedan kvantitativt analyserades i statistikprogrammet SPSS där samband mättes mellan de egenskaper som kännetecknar de olika kommunikationsstilarna och kön. Resultatet visade att hypotes ett skulle förkastas och hypotes två bekräftas. Hypotes ett av den anledningen att de manliga cheferna visade sig tillhöra främst både den pådrivande och vänliga stilen med mycket liten övervikt i förhållande till den analytiska och uttrycksfulla. Hypotes två bekräftades av den anledningen att de kvinnliga cheferna främst visade sig tillhöra de vänliga och uttrycksfulla kommunikationsstilarna med mycket stark övervikt. De flesta egenskaper går dock inte att koppla till kön med någon större säkerhet utan resultatet fungerar mer som en fingervisning. Dock fann vi tre egenskaper som med stor säkerhet kan kopplas till kön. Dessa egenskaper var känslosam, lättsam och utåtriktad, som alla var starkt kännetecknande för de kvinnliga cheferna. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

No description available.