In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94. Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish. We also want to illustrate how the individual teacher motivates their choice of leadership. The report takes place in three questions at issue: · What teaching style agrees best with the Lpo 94? · How do the two teachers understand their leadership styles? · What are the pupils’ opinions of the leadership styles? Our final conclusion is that the pupils prefer the traditional teacher who dictates the terms in the classroom, teaching as well as work procedures. However, the curriculum is relatively modern and the school as an institution has not been able to catch up with the Lpo 94.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att få fördjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. 114 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 51 påståenden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att samtliga ledarskapsstilar som undersöktes hade ett positivt samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Path-goal ledarskapet och det relationsorienterade ledarskapet hade ett starkare samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse än det resultatorienterade ledarskapet. Resultatet visade dessutom att samtliga undersökta typer av kommunikation hade samband med medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett samband mellan ledarskap, kommunikationen och arbetstillfredsställelse. Resultatet stämmer väl överens med aktuell forskning.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

Dagens arbetsliv kännetecknas av att arbete sker tillsammans med andra människor. Attarbeta i team med olika människor är idag vanligt och det ställer höga krav på förmågan attkunna hantera mellanmänskliga relationer. Ledarskap har stor påverkan på arbetsgruppersarbete och effektivitet och det krävs därför ett aktivt arbete från gruppernas ledare.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt hur ledare leder effektiva team. Vi harundersökt vilken ledarskapsstil ledarna har, hur ledarna utövar sitt ledarskap i vardagligasituationer samt hur teammedlemmar upplever ledarstilen i effektiva team. Studien har gjorts ien nationell säljorganisation där vi har fokuserat på de tre mest effektiva teamen och derasledare, med fokus på ledaren. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att samtliga ledare till största del använder sig av ett transformativt ledarskapmen även har inslag av andra typer av ledarskapsstilar. Ledarna utövar sitt ledarskap genomstöd, konsultation, kommunikation och uppmuntran. Mål- och resultatstyrning är också enstor del av ledarskapets utövande då organisationen kräver att teammedlemmarna har tydligamål för dagen, veckan och månaden. / The working life of today has become more team focused. It is common to work in differentgroups which puts high demands on managing inter human relations. The leadership has a biginfluence on the workgroups productivity and efficiency hence it requires an active role fromthe group leader.By using a qualitative method, this study examines how leaders lead effective teams. Wefocused on what leadership style the leaders had, how the leaders exercise their leadership ondaily bases and how the leadership style is perceived in the effective teams. The study wasperformed at a national sales organization in Sweden and we used semi-structured interviewsas method. We interviewed the three most effective teams and their leaders in theorganization, with focus on the leadership.The result shows that all leaders mostly use a transformative leadership but also haveinfluences from other leadership styles. The leaders exercise their leadership by support,consultation, communication and encouragement. Results-Based Management is also a bigpart of the leadership exercise since the organization requires the team members to haveindividually daily, weekly and monthly goals to reach.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några damfotbollsspelare i Mellansverige upplever hur deras manliga respektive kvinnliga tränare utövar sin kommunikation och sitt ledarskap. Urvalet i studien består av 4 damfotbollsspelare med erfarenheter av kvinnliga och manliga fotbollstränare på en nivå mellan Damallsvenskan – Division två. Tillvägagångsättet för datainsamlingen är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerad karaktär. En induktiv analysmetod används för att analysera data.   Resultatet från studien visar att uppfattningen från de spelare som har erfarenheter av kvinnliga respektive manliga fotbollstränare inte skiljer sig nämnvärt i uppfattningen om ledarskapsstil. De upplevda skillnaderna som spelarna beskriver är individuella skillnader mellan de olika tränarna. Således finns inte den skillnaden mellan kvinnliga och manliga tränare. Resultatet i studien visar att spelarna föredrar en tränare som är tydlig i sitt ledarskap. Öppenhet och dialog hos tränarna är högt prioriterat av spelarna. Vilket kan tyda på att spelarna i studien föredrar ett mer demokratiskt ledarskap, än ett auktoritärt ledarskap. Slutsatsen från studien är att de upplevda erfarenheter från damfotbollsspelarna av kvinnliga respektive manliga fotbollstränares ledarstil inte är genusrelaterat. / The purpose of this study is to investigate how some women football players in Central Sweden experience how their male and female coaches exert their communication and leadership. The selection in the study consists of 4 women's football players with experiences of female and male football coaches at one level between Damallsvenskan-Division Two. The methodology for data collection is a qualitative interview with semi-structured nature. An inductive analysis method is used to analyze data. The result of the study shows that the perception of the players who have experiences of female and male football coaches does not differ significantly in the perception of leadership style. The perceived differences that the players describe are individual differences between the different coaches. Thus, there is no difference between female and male coaches. The result of the study shows that the players prefer a coach who is clear in the leadership. Openness and dialogue with the coaches are highly prioritized by the players.Which may indicate that the players in the study prefer a more democratic leadership then an authoritarian leadership. The conclusion from the study is that the experience of the women's football players of female and male football coach leadership styles is not gender-related.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar. Ledarskapsstilen är inget självklart och uttalas inte i ord utan är mer en verkan av hur man vill att någonting skall ledas, och hur vill en ideell verksamhet ledas och av vem, är en fråga vi då ställt oss. Studien utgår ifrån den teoretiska referensramen att finna den ledarskapssyn som Röda Korset förmedlar genom sina kurser för ideellt ledarskap.Syftet med studien är att genom en granskning av kurslitteratur använt av Röda Korset, skapa förståelse för organisationens värderingar utifrån dess ledarskapsutbildningar. För att uppfylla vårt syfte har två utav Röda Korsets utbildningar inriktade mot ideellt ledarskap undersökts.Slutsatser som vi kommit fram till är att Röda Korset och dess utbildningar inom ideellt ledarskap borde inrikta sig mot en mer fokuserad utbildningsform. Där ledarskapet beskrivs utifrån alla dess delar men där det situationsanpassade ledarskapet utgör kärnan i teoribildningen.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.   Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.   Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. / Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.   Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.   Result &amp; Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.   Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.   Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.

Bakgrund: Konflikter är ett fenomen som förekommer i alla kontexter där individer integrerar med varandra. Konflikter har alltid funnits men synen på konflikter samt hur det hanteras har förändrats genom tiden. Konflikthantering är en viktig del i ledarskapet och är en av de viktigaste och centrala uppgifterna för en ledare. De flesta ledare ser konflikthantering som problematiskt eftersom de tycker att det är jobbigt och obehagligt att hantera konflikter på grund av rädslan för individernas reaktioner. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan ledarskap och konflikthanteringsstrategier men det finns fortfarande en kunskapsbrist inom området. Syfte: Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan det situationsanpassade ledarskapet och konflikthanteringsstrategierna samt om sambandet kan ge ledare större möjlighet att hantera konflikter framgångsrikt. Metod: Denna studie har en kvalitativansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med två organisationer, där en butikschef och tre medarbetare i respektive organisation intervjuades. Resultat: Denna studie har kommit fram till att det finns ett samband mellan det situationsanpassande ledarskapet och konflikthanteringsstrategier. Genom att kombinera stilarna i det situationsanpassade ledarskapet med konflikthanteringsstrategier och med hänsyn till både medarbetares och ledares åsikter kan rätt konflikthanteringsstrategi väljas, vilket också kan främja individernas utveckling. / Background: The phenomenon conflict occurs in every context where individuals integrate with each other. Conflicts have always existed but the way we see and manage them have changed through time. Conflict management is an important part of leadership. Most leaders believe conflicts are a problematic issue that is difficult to manage, because of the fear of the consequence that may appear. Previous research has shown that there is a correlation between leadership and conflict management but there is still a lack of knowledge in the field. Purpose: The purpose of this study is to examine if there is a correlation between the situational leadership and conflict management strategies and if it can provide leaders with greater possibilities to handle conflicts successfully. Method: This study has a qualitative approach where semi structured interviews with two organizations were made, with both of the store manager and three employees in each organization. Results: The results of this study have shown that there is a correlation between the situational leadership and conflict management strategies. Through combining the styles of the situational leadership with conflict management strategies and with regard to both employees and managers opinion and behavior can a suitable strategy be adopted, which can encourage individual growth.

Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap och öka förståelsen om socialsekreterares upplevelser av arbetsmotivation och upplevelser av motiverande ledarskap. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i teorierna, situationsanpassat ledarskap och tvåfaktorteorin visar resultatet i studiens tematiska analys, på upplevelser där relationsinriktat ledarskap är otydligt och bristande från socialtjänstens ledare. Vidare visar resultaten att socialsekreterarnas inre arbetsmotivation  påverkas negativt av ledarnas bristfälliga förmågor och  engagemang att uppmuntra sin personal. Socialsekreterarnas upplevda motivation skapas istället från trivsel med sina arbetskollegor samt i mötet med klienter. / This qualitative study aims at developing knowledge and increasing understanding of social workers 'experiences of work motivation and experience of motivational leadership. Based on five semi- structured interviews and based on the theories, situational leadership and two-factor theory, the results of the study's thematic analysis show experiences in which relationship-oriented leadership is unclear and inadequate from the social services leaders. Furthermore, the results show that the social workers 'internal work motivation is adversely affected by the leaders' inadequate abilities and commitment to encourage their staff. The social motivators' perceived motivation is instead created from well-being with their colleagues and in the meeting with clients.