Bakgrund Damfotbollsspelare bör ha kunskap och intresse för kost. Damfotbollsspelare intar ofta mindre energi än vad rekommendationerna säger och riskerar då att hamna i den kvinnliga idrottstriaden, som påverkar hälsa och prestation negativt. Kostens sammansättning och tiden för intag är av betydelse för spelaren. Syfte Vårt syfte är att undersöka attityder och kunskap till kost hos kvinnliga fotbollsspelare. Studien undersöker skillnader mellan fotbollsspelare på elitnivå respektive lägre nivå. Metod Studien bygger på en kvantitativ metod, där en webbenkät skickades till fotbollslag ur de högsta divisionerna. För analys av data användes SPSS 25 med Chi-2 samt Mann-Whitney T-test. Signifikansnivån sattes till p < 0.05. Excel användes för figurer. Resultat Totalt deltog 207 damfotbollsspelare. Dessa delades in i två grupper; ”Elitnivå”, vilken bestod av Damallsvenskan, Elitettan och Svenska spel F19 (n=111) samt ”lägre nivå” med, division 1-2 (n= 96). Det fanns en signifikant skillnad (p <0,001) mellan grupperna gällande attityder till kost i samband med träning, där fler spelare på elitnivå såg till att äta en större måltid både före och efter träning mellan grupperna. Mindre än hälften (48%) av spelarna på elitnivå och 33% av spelarna på lägre nivån åt enligt idrottens tallriksmodell (p=0,155). Båda grupperna (elit 69% och lägre nivå 69%) ansåg att de hade tillräcklig kostkunskap (p = 0,924), trots att majoriteten (Elit=81% och lägre nivå=76%) saknade kostutbildning (p=0,337). Över 60% av elitspelarna samt spelarna på lägre nivå skattade sitt behov av kunskap >3 på en skala från 1-5. Slutsats Trots att spelarna påstår sig ha tillräckligt med kunskap, är det få som rapporterar att de äter enligt kostrekommendationerna. Studien visar att attityderna och kunskapen inte var tillfredsställande. Det behövs därför vidare kostutbildning för spelare på alla nivåer.

Syftet med studien var att undersöka kostintaget hos amatördamfotbollsspelare i division 2, 3 och 5 i mellersta Sverige. Studien är en deskriptiv, empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen bestod av 24 h recall intervjuer och en enkät med bakgrundsinformation om deltagaren. Deltagarnas genomsnittliga kaloriintag beräknades med hjälp av programmet Dietist Net Pro till 1979 kilokalorier/dag utifrån medianvärde, att jämföra med det genomsnittliga rekommenderade dagliga intaget som beräknades till 2137 kcal, (även detta utifrån medianvärdet). Det låga energiintaget bidrog även till att deltagarna inte nådde upp i RDI för järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Det var 19 deltagare som åt mer än genomsnittet av kilokalorier och 21 deltagare som åt under genomsnittskalorierna. Inga statistiska signifikanta skillnader i energi- eller näringsintag kunde påvisas mellan deltagare i olika divisioner eller åldersgrupper. Damfotbollsspelarna i denna studie visade sig äta för lite energi utifrån sitt energibehov, vilket potentiellt kan bidra till näringsbrister, specifikt fråga om järn, folat, vitamin D, kalcium, magnesium och kolhydrater. Detta riskerar leda till försämrad prestationsförmåga vid träning och match, försämrad allmän hälsa och återhämtningen, nedbrytning av kroppen kan förekomma och vardagsorken kan försämras med ett otillräckligt energiintag i relation till träningsfrekvens, intensitet och duration. Denna studie kan vara ett första steg inom Sverige för att förstå att kost och träning är viktiga komponenter för att kunna prestera och orka med längre stunder av ansträngning. / The aim of the study was to examine the dietary intake of female amateur football players in the division 2, 3 and 5 in the middle part of Sweden. The study is a descriptive, cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection consisted of 24 hour recall interviews and a questionnaire with background information about the participant. The participants consisted of 40 female football players from divisions 2, 3 and 5. The participants' average calorie intake was estimated using the program Dietist Net Pro 1979 kilocalories (kcal)/day, compared with the average recommended daily allowance (RDA), which was estimated at 2137 kcal. The low energy consumption contributed to the participants' inability to meet the RDA for iron, folate, vitamin D, calcium, magnesium and carbohydrates. There were 19 participants who ate more than the average amount of energy and 21 participants who ate below the average amount of calories. No statistically significant differences in energy or nutrient intake could be established between the participants in different divisions or age groups. Female football players in this study were found to eat too little energy (food) on the basis of their energy needs, which may potentially contribute to nutritional deficiencies, specifically in iron, folate, vitamin D, calcium, magnesium and carbohydrates. Deficiencies in these nutrients may lead to impaired performance in training and matches, impaired general health and recovery, and to a break-down of body tissues for energy.

Introduction Women’s soccer players need to train comprehensively to cope with the demands that exist during a soccer game. There are several studies on the relationship between muscle strength and jump and sprint ability. However, most studies are performed on male athletes.  Aim The aim of this study was to investigate the relationships between muscle strength and jump and sprint ability among elite female soccer players.  Method Nine female soccer players from a Swedish elite level team were included in the study. A quantitative approach in the form of a cross-sectional study was used. The participants performed a vertical jump, a drop jump, a 55-m sprint and a three-repetition maximum (3 RM) barbell squat test. Data collection took place at two different occasions, one at a track and field training facility for jumping and sprint tests, and one in the gym of the team facility for the squat test.  Results Significant correlations were observed between muscle strength and top running speed (r=0.77, p=0.15), 10-m (r=-0.66, p=0.05), 20-m (r=-0.73, p=0.03) and 30-m sprint time (r=-0.76, p=0.02). Muscle strength had non-significant correlation to drop jump (r=0.32, p=0.40) and vertical jump (r=0.40, p=0.28) performance.  Drop jump performance showed significant correlation with top running speed (r=0.72, p=0.03); similar correlation was not observed between vertical jump and top running speed (r=0.55, p=0.13). Sprints and jumping ability did not show a significant correlation; vertical jump and 10-m (r=-0.10, p=0.79), 20-m (r=-0.21, p=0.59) and 30-m sprint time (r=-0.31, p=0.42) respective drop jump and 10-m (r=-0.40, p=0.28), 20-m (r=-0.46, p=0.21) and 30-m sprint time (r=-0.55, p=0.13). Conclusion These results, with support from earlier research, indicated that greater lower body strength (quantified by 3 RM squat) was related to better top running speed and 10-m, 20-m and 30-m sprint time in female soccer players. On the other hand, jumping ability had a non-significant correlation to muscle strength, sprint time or top running speed, with the exception of drop jump performance and top running speed that had a strong correlation. / Introduktion Kvinnliga fotbollsspelare behöver träna allsidigt för att klara av de krav som finns under en fotbollsmatch. Det finns flera studier utförda på samband mellan styrka och hopp- och sprintförmåga. De flesta studier är däremot utförda på manliga idrottare.   Syfte Syftet med studien var att undersöka samband mellan styrka, hopp- och sprintförmåga hos elitidrottsaktiva kvinnliga fotbollsspelare.  Metod Nio (n=9) kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå i Sverige tackade ja till att delta i studien. En kvantitativ ansats i form av tvärsnittsstudie användes för att svara på studiens syfte. Deltagarna utförde ett vertikalhopptest, ett drop jump, ett 55 meters sprinttest och ett tre repetition maximal (3 RM) knäböjstest. Datainsamlingen skedde vid två olika tillfällen varav ena var på en friidrottsanläggning för sprint och hopptester och andra i ett gym för knäböjstest.  Resultat Resultatet observerade att 3 RM skivstångsknäböj hade en stark signifikant korrelation med topphastighet (r=0,77, p=0,15) och acceleration 10 m (r=0,66, p=0,05), 20 m (r=-0,73,p=0,03) och 30 m (r=-0,76, p=0,02) och hade en svagare icke-signifikant korrelation med drop jump (r=0,32, p=0,40) och vertikalhopp (r=0,40, p=0,28). Topphastighet hade en signifikant korrelation med drop jump (r=0,72, p=0,03), liknande samband observerades inte med vertikalhopp (r=0,55, p=0,13). Hopptesterna noterade ingen signifikant korrelation till acceleration i studien; vertikalhopp och acceleration 10 m (r=-0,10, p=0,79), 20 m (r=-0,21, p=0,59) och 30 m (r=-0,31, p=0,42) respektive drop jump och acceleration 10 m (r=-0,40, p=0,28), 20 m (r=-0,46, p=0,21) och 30 m (r=-0,55, p=0,13). Slutsats Resultatet i studien ger en indikation till att högre relativ benstyrka, mätt med knäböj, har ett starkt samband till högre topphastighet och snabbare accelerationer upp till 30 m. Hoppförmåga har svagare samband med både styrka, acceleration och topphastighet. Undantag drop jump-test och topphastighet som har en stark korrelation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några damfotbollsspelare i Mellansverige upplever hur deras manliga respektive kvinnliga tränare utövar sin kommunikation och sitt ledarskap. Urvalet i studien består av 4 damfotbollsspelare med erfarenheter av kvinnliga och manliga fotbollstränare på en nivå mellan Damallsvenskan – Division två. Tillvägagångsättet för datainsamlingen är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerad karaktär. En induktiv analysmetod används för att analysera data.   Resultatet från studien visar att uppfattningen från de spelare som har erfarenheter av kvinnliga respektive manliga fotbollstränare inte skiljer sig nämnvärt i uppfattningen om ledarskapsstil. De upplevda skillnaderna som spelarna beskriver är individuella skillnader mellan de olika tränarna. Således finns inte den skillnaden mellan kvinnliga och manliga tränare. Resultatet i studien visar att spelarna föredrar en tränare som är tydlig i sitt ledarskap. Öppenhet och dialog hos tränarna är högt prioriterat av spelarna. Vilket kan tyda på att spelarna i studien föredrar ett mer demokratiskt ledarskap, än ett auktoritärt ledarskap. Slutsatsen från studien är att de upplevda erfarenheter från damfotbollsspelarna av kvinnliga respektive manliga fotbollstränares ledarstil inte är genusrelaterat. / The purpose of this study is to investigate how some women football players in Central Sweden experience how their male and female coaches exert their communication and leadership. The selection in the study consists of 4 women's football players with experiences of female and male football coaches at one level between Damallsvenskan-Division Two. The methodology for data collection is a qualitative interview with semi-structured nature. An inductive analysis method is used to analyze data. The result of the study shows that the perception of the players who have experiences of female and male football coaches does not differ significantly in the perception of leadership style. The perceived differences that the players describe are individual differences between the different coaches. Thus, there is no difference between female and male coaches. The result of the study shows that the players prefer a coach who is clear in the leadership. Openness and dialogue with the coaches are highly prioritized by the players.Which may indicate that the players in the study prefer a more democratic leadership then an authoritarian leadership. The conclusion from the study is that the experience of the women's football players of female and male football coach leadership styles is not gender-related.

Inledning: Muskelstyrka i höftregionen är en viktig fysisk färdighet inom fotboll dels ur ett prestationsperspektiv, dels för skadeprevention. Trots detta saknas normativa isometriska styrkevärden för höftadduktorer och - abduktorer hos damfotbollsspelare. Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka den isometriska höftstyrkan i adduktion, unilateralt och bilateralt, samt höftabduktion unilateralt med en handhållen dynamometer hos skadefria damfotbollsspelare. Metod: 29 friska damfotbollsspelare på elitnivå inkluderades i studien. Den isometriska höftstyrkan mättes vid ett tillfälle på försäsongen med en handhållen dynamometer. Höftadduktion och -abduktion mättes unilateralt i en sidliggande position och den bilaterala höftadduktorstyrkan mättes i ett squeeze-test i en ryggliggande position. Ett tillägg av en extern fixation av dynamometern applicerades vid testtillfället. Resultat: Styrkevärden (medelvärde, SD ±) var: höftabduktion dominant ben 1,94 ± 0,3 Nm/kg, icke-dominant ben 1,81± 0,3 Nm/kg, höftadduktion dominant ben 1,61 ± 0,3 Nm/kg, icke-dominant ben 1,51 ± 0,3 Nm/kg, squeeze-test 4,11 ± 0,5 N. Styrkekvot adduktion/abduktion var 0,83 dominant ben och 0,84 icke-dominant ben. Det dominanta benet var signifikant starkare (p<0,05) i både höftadduktion och -abduktion, 7 % respektive 8 %. Konklusion: För damfotbollsspelare var det dominanta benet signifikant starkare i både höftadduktion och -abduktion. Höftabduktorerna var signifikant starkare än adduktorerna i både det dominanta och icke-dominanta benet med en styrkekvot adduktorerna/abduktorerna på 0,83 respektive 0,84. / Introduction: Hip strength is an important physical factor in soccer for both performance and for injury prevention. Despite this normative isometric strength values are lacking for hip adduction and abduction in healthy women’s soccer players. Aim: The aim of this cross-sectional study was to examine the isometric hip strength in adduction, unilateral and bilateral, and hip abduction unilateral with a handheld dynamometer in healthy women's soccer players. Methods: 29 healthy female elite soccer players were included in the study. The isometric hip strength was measured one time in the pre-season with a hand-held dynamometer. Hip adduction and abduction were measured unilaterally in a side lying position and the bilateral hip adductor strength was measured in a squeeze test in a supine position. An addition of an external fixation of the dynamometer was applied during testing. Results: Strength values (mean, SD ±) were: hip abduction dominant leg 1,94 ± 0,3 Nm/kg, non-dominant leg 1,81± 0,3 Nm/kg, hip adduction dominant leg 1,61 ± 0,3 Nm/kg, non-dominant leg 1,51 ± 0,3 Nm/kg, squeeze-test 4.11 ± 0.5 N. The strength ratio of adduction/abduction were 0,83 dominant leg and 0,84 non-dominant leg. The dominant leg was significantly stronger (p<0,05) in both hip abduction and adduction, 7 % and 8 %, respectively. Conclusion: For women’s soccer players the dominant leg was significantly stronger in both hip abduction and adduction. The hip abductors were significantly stronger than the adductors in both the dominant and non-dominant leg with a strength ratio adductor/abductor 0,83 and 0,84 respectively.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka (a) sambanden mellan perfektionism, motivationsklimat och prestationsångest, samt (b) hur motivationsklimatet modererar styrkan i relationen mellan perfektionism och prestationsångest. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen genomförts via ett bekvämlighetsurval. Totalt deltog 92 damfotbollsspelare som var aktiva i division 1, åldern på  deltagarna var mellan 15–30 (M = 20.84, SD = 3.64). Fem hypoteser skapades utifrån studiens två syften och har testats genom en korrelationsanalys och två modereringsanalyser, vidare har det fastställts att resultatet delvis stämmer överens med hypoteserna. Resultatet av korrelationsanalysen rapporterade ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Vidare rapporterar resultatet ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Ytterligare visade resultatet en positiv korrelation mellan resultatorienterat motivationsklimat och prestationsångest, medan uppgiftsorienterat motivationsklimat visade ett icke signifikant samband med prestationsångest. Den första modereringsanalysen rapporterade att uppgiftsorienterat motivationsklimat modererar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest, däremot rapporterades ingen modererande effekt gällande att resultatorienterat motivationsklimat påverkar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Den andra modereringsanalysen rapporterade att varken uppgift- eller resultatorienterat motivationsklimat modererar relationen mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Resultatet belyser vikten av att ta hänsyn till psykosociala aspekter i damfotboll för att atleten ska löpa mindre risk att uppleva prestationsångest. / The purpose of the present study was to investigate (a) the relationships between perfectionism, motivational climate and performance anxiety, and (b) how the motivational climate moderates the relationship between perfectionism and performance anxiety. The study were a quantitative cross-sectional study where the data collection was carried out by an availability sample. A total of 92 woman’s soccer players who were active in division 1participated in the study and the age of the participants was between 15-30 (M = 20.84, SD =3.64). Five hypotheses were created based on the purpose of the study and tested through a correlation analysis and two moderation analyses; it has also been established that the results are partly consistent with the hypotheses. The result of the correlation analysis reports a positive significant relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. Furthermore, the correlation analysis shows a positive significant relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The correlation analysis also shows a positive correlation between result-oriented motivational climate and performance anxiety, while there where a non-significant relationship between task-oriented motivational climate and performance anxiety. The first moderation analysis reported that task-oriented motivational climate moderates the relationship between perfectionist concerns and performance anxiety, but no moderating effect has been shown regarding that result-oriented motivational climate affects the relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The second moderation analysis reported that neither task or resultoriented motivational climate moderates the relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. The results highlight the importance of taking psychosocial aspects into account within women´s soccer so that the athlete is in less risk of experiencing performance anxiety.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.