Syftet med detta examensarbete är att nå större kunskap om hur journalistisk bevakning i framför allt press, men även andra medier, kan påverka elitfotbollsspelare. Ett delsyfte är även att göra en jämförelse mellan hur elitfotbollsspelare beskriver den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella manliga fotbollsspelare som alla har erfarenhet av att spela på hög nivå i Sverige i Allsvenskan och Superettan och internationellt i motsvarande ligor. Resultatet visar att mediebevakningen, enligt många av undersökningsdeltagarna påverkar dem, mest negativt, men också att det påverkar dem olika beroende på vilken nivå de spelar eller har spelat på. Ett tydligt resultat är att de spelare som varit verksamma på hög nivå, framför allt internationellt, har påverkats mer negativt än de som spelat på en lägre nivå internationellt och framför allt i Sverige. Undersökningsdeltagarna hade olika uppfattningar om hur den journalistiska bevakningen skiljer sig mellan svenska och internationella medier. Som en konsekvens av detta har undersökningsdeltagarna också olika uppfattningar om hur de har påverkats av mediebevakningen. Även om flera undersökningsdeltagare har upplevt negativa effekter av kritisk medierapportering så finns det exempel i materialet på att spelare kan tycka att rapporteringen varit berättigad. Det finns också exempel på att på att den journalistiska bevakningen har haft positiva effekter för några av undersökningsdeltagarna.

<p>Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet.</p> / <p> The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.</p>

Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet. / The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.

Studiens syfte var att undersöka om miljöfaktorerna: lagsammanhållning, tränarens beteende och upplevd utvecklingsmiljö hade indirekta effekter på fotbollsspelares psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Urvalet och datainsamlingen skedde genom ett samarbete med en ungdomsakademi i en svensk elitfotbollförening. Studien var en kvantitativ tvärssnittstudie där sammanlagt 108 spelare i åldrarna 13-19 deltog. Efter datainsamlingen exkluderades mätinstrument för lagsammanhållning på grund av låga värden i Cronbach’s alpha. Resultatet visade att både tränarens beteende och utvecklingsmiljön hade en indirekt effekt på spelarnas psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Resultatet visadeockså att glädje till idrotten var relaterat till psykologiskt välbefinnande hos de ungafotbollsspelarna. Studiens resultat påvisar att unga fotbollsspelare som upplever tränaren och utvecklingsmiljön som positiv också kommer att uppleva högre nivåer av glädje och bättre psykologiskt välbefinnande. Därför är det viktigt för föreningar att skapa en miljö där tränarens beteende upplevs positivt och en långsiktig planering och strategi för att främja unga idrottares psykologiskt välbefinnande under idrottsutvecklingen.

No description available.

The purpose of the study was to investigate cultural transition experience in elite football. More specifically, to explore three Swedish football players experience of their first transition abroad when relocating to play professional football in Europe. A narrative inquiry approach was used, with help of the cultural transition model (Ryba, Stambulova, &amp; Ronkainen, 2016) a semi-structured interview guide was created. The cultural transition model was also used as a lens for analyzing the data. The participants were non-randomly sampled and recruited with help from the Swedish Football Federation. Four players responded positively and initiated the interview, three was fully conducted while one dropped out. The data were analyzed with holistic-content and categorical-content analysis to show three unique pathways but also common themes of their cultural transitions. The first result showed the uniqueness of the players pathways; preparing for the worst and saved by the football bubble, taking responsibility and a key role as a foreign player to gain respect in the team, and a big step for personal development: from homesickness to being hungry for more. Secondly, the result showed that the participant shared experience in the cultural transition process which are presented in 12 themes (e.g. Pre-transition phase: satisfaction in Swedish club before leaving, Acute cultural adaptation phase: adjustment in football as first priority in host culture, and Sociocultural adaptation: perceived ability and efficacy to adjust to new cultural settings). In conclusion, adaptation in football was prioritized during the first period of relocation, that means that they fully invested to show that they were good. However, after this first phase, having a meaningful life besides football became one of the most important things to feel satisfied. Although there are still questions unanswered regarding cultural transition in elite football, implications to Swedish Football Federation were given in further working with professional players who go abroad.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.