Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.