Bakgrund: Elitfotbollsklubbar befinner sig i en speciell situation. Man verkar i en bransch där det råder svårigheter att generera tillräckligt med intäkter samtidigt som kostnader drivs upp med tanke på att man vill nå sportslig framgång. Det blir därför väldigt viktigt hur man hanterar sin ekonomi och styr den i rätt riktning.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara vilken roll ekonomistyrningen har i svenska elitfotbollsklubbar. Vidare är syftet även att identifiera situationsfaktorer inom elitfotbollen och analysera hur dessa påverkar elitfotbollklubbars ekonomistyrning. Detta för att utveckla kunskaper om hur elitfotbollklubbars situation påverkar ekonomistyrningen och dess roll.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie. Den empiriska undersökningen har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med antingen klubbchef, ekonomichef eller sportchef i sju olika klubbar.   Resultat och slutsatser: Elitfotbollsklubbar befinner sig i en osäker miljö där en väl implementerad ekonomistyrning är i det närmaste nödvändigt. Budgeten är det viktigaste styrmedlet för klubbarna men det används även en rad andra styrmedel som belöningssystem, prestationsmätning, kalkylering och benchmark. Situationsfaktorer som omgivning, kultur och storlek har bidragit till att klubbarna idag har en stor ekonomisk medvetenhet där ekonomiska resultat ska leda till det sportsliga. Vi har med denna studie kommit fram till att ekonomistyrningen har en avgörande roll för klubbarnas långsiktiga målsättningar. / Background: Elite football clubs exist in a special situation. They operates in a industry where its difficult to generate enough revenue, meantime costs are driven up due to their need of generate sucess in the sport. It therefore becomes very important how to manage their finances and steering it in the right direction.   Purpose: The purpose of this essay is to describe and explain the financials role in a number of Swedish elite football clubs.   Method: Our essay is a qualitative study where we mixed convenience- and quota sampling. The empirical gathering was conducted through interviews using a semi-structured approach. Interviews have been made with either a Club Manager, CFO or sports director in seven diffrent clubs.   Conclusions: Elite football club sexists in an uncertain enciroment in which a well-implementated managament control system is necessary. The budget is the most important instrument for the clubs, but there are also a number of other instruments such as compensations, performance measurement, calculation and benchmark. Situational factors such as enviroment, culure and size has contributed wich has led to that the clubs have a great economic awareness today where economic results will lead to the sport result. We have with this study concluded that financial management has played a critical role in the club´s long-term objectives.

Abstract Background: The increasing professionalization of sports clubs has led to a shift in their objectives to include social responsibility in addition to sporting success. The change is due to the demand from society for organizations to contribute back to society and the need for clubs to maintain authentic relationships within their communities. Swedish elite football clubs are no exception, as they engage in socially responsible activities contributing to Swedish society. The clubs' shared practices can be explained by institutional isomorphism, a core concept within institutional theory. Purpose: The purpose of the thesis is to explore how stakeholders' expectations concerning CSR are managed within Swedish elite football clubs and what incentivizes the clubs to conduct CSR. The thesis will provide an understanding of how CSR is conducted and illuminate current management practices between organizations and stakeholders. Method: A qualitative interview study has been conducted with the support of secondary sources such as websites and documents. Purposive and snowball sampling has been applied to acquire relevant interview participants. The thesis utilized thematic analysis to arrive at meaningful and rich conclusions. Conclusion: The conclusion states that managing stakeholder expectations in CSR requires involving them in the process and considering their feedback and demands. The incentives for CSR include stakeholder pressures and a desire to contribute to society. Communication, information sharing, and collaboration are crucial in managing relationships between organizations and stakeholders.

Corporate Social Responsibility has experienced an increase in attention within the academic literature in recent decades. CSR can be more specifically described as organizations' responsibility in regard to their societal impact. In 2017, Sweden introduced a new legal requirement in ÅRL based on EU directives that entailed stricter guidelines for sustainability reporting. The organizations' responsibility towards stakeholders has become an increasingly vital topic of discussion and the stakeholders' actions can consequently affect the successfulness of organizations. It is therefore necessary to tailor the communication of the CSR initiatives to the specific needs of stakeholder groups. An organization's transparency can pave the way for a favourable impact on the brand and improve the organizations' reputation and legitimacy. In order to gain a deeper insight into the motives behind organizations' CSR work, this study has examined three Scandinavian elite football clubs to clarify why they work with and communicate their CSR initiatives, as these organizations are not covered by the above-mentioned legal requirement. There is a need to apply the latest research at an international level to identify any restrictions or differences that may be beneficial for further research. The study has been carried out with the help of a theoretical framework, consisting of theories such as; Triple Bottom Line, The Pyramid of Corporate Social Responsibility, Legitimacy Theory and Stakeholder Theory. The study was conducted using a qualitative research format with an abductive research approach wherein empirical data was collected through semi-structured interviews and content analysis of digital platforms and reports. The study shows that CSR work within elite football clubs originally emerged as a trend. Genuine intentions to give back to society have developed, but CSR work has also been identified as an effective tool for creating legitimacy. The maintenance of the 'social contract' is in the spotlight and following societal expectations is especially important for elite football clubs. Satisfying stakeholders thus becomes vital and the study has clarified that there is a balance between genuine intentions and legitimacy. / Corporate Social Responsibility har under de senaste decennierna uppmärksammats allt mer inom den akademiska litteraturen. CSR kan mer specifikt beskrivas som organisationers ansvar för deras samhällspåverkan. I Sverige, år 2017, infördes ett nytt lagkrav i ÅRL baserat på EU-direktiv som medförde striktare riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Organisationernas ansvar gentemot intressenter har blivit en allt viktigare diskussionsfråga och intressenternas handlingar kan i följd påverka organisationernas framgång. Att skräddarsy kommunikationen av sina CSR-initiativ till intressentgruppers specifika behov blir därav nödvändigt. En organisations transparens kan ge väg för en gynnsam påverkan på varumärket och förbättra organisationers rykte och legitimitet. Med syfte att få en djupare insikt kring motiven bakom organisationers CSR-arbete har denna studie undersökt tre skandinaviska elitfotfollsföreningar för att klargöra varför de arbetar med och kommunicerar ut sina CSR-initiativ, då dessa inte omfattas av ovannämnt lagkrav. Det finns ett behov att applicera den senaste forskningen på en internationell nivå för att fastställa eventuella inskränkningar eller skillnader som kan vara gynnsamma för vidare forskning. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk, bestående av teorier som; Triple Bottom Line, The Pyramid of Corporate Social Responsibility, Legitimitetsteori och Intressentteori. Studien är kvalitativt inriktad med en abduktiv forskningsansats där empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys av digitala plattformar och rapporter. Studien visar på att CSR-arbete inom elitfotbollsföreningar grundläggande växt fram som en trend. Genuina intentioner om att ge tillbaka till samhället har utvecklats men CSR-arbetet har även identifierats som ett effektivt verktyg för legitimitetsskapande. Upprätthållandet av det ’sociala kontraktet’ ligger i fokus och att följa samhällsförväntningar blir särskilt viktigt för elitfotbollsföreningar. Att tillfredsställa intressenter blir därmed vitalt och studien har klargjort att det finns en balans mellan genuina intentioner och legitimitetsskapande.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.