På senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. Användningen av olika ekonomiska styrmedel har pågrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar. Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna använder när de arbetar med de ekonomiska frågorna. Därför är denna studie inriktad mot just dessa styrmedel där uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förståelse för hur föreningarna använder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet. De formella styrmedel som denna studie beskriver är resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmätning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade så att de passar in på elitidrottsföreningar istället för företag där det kan skilja en del hur användningen ser ut. Resultatet av studien hämtas från de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna. För att få en breddare aspekt på arbetet har tre olika idrotter som berörs av elitlicens valts ut. Dessa är fotboll, handboll och ishockey. Sedan har tre föreningar från varje idrott valts ut och deltagit i studien. Resultatet i studien visar hur elitidrottsföreningarna använder sig av de formella styrmedlen och även vilken betydelse de har för föreningarna. Det som varit svårt är att hitta skillnader och likheter mellan de olika idrotterna i användningen av dessa formella styrmedel. / In recent years the economic work in elite sports club has been more important in Sweden by introducing the elitelicense for those elite clubs. The use of economic measurement tools have thereby become a more important aspect for the elite sports club. Formal control instruments could be described as the measurement tools that work with the economic questions. Therefore is this study oriented to this type of control instrument. This study wants to define the formal control instruments and then explain the implication of those formal measurement tools. Finally this study will create an understanding to the reader of how the elite clubs use those formal measurement tools in their daily work. The formal control instruments that are described in this study is: strategic planning, calculation, budgeting, performance measurement, benchmarking, process control and reward system. These formal control instruments have been adapted to fit elite sports club instead of companies because it does not always have the same meaning in sport clubs and in companies. The result of this study is taken from the telephone interview that are made with different elite sport clubs. To make a bigger picture this study has chosen to make interviews of three different sports, all interested in the elitelicense. Those three sports are football, handball and ice hockey. Then has three sports club from each sport been selected to take place in this study. The result in this study shows how the elite sports clubs use the formal control instrument and also which meaning those have for the elite sports club. The difficulty of this study has been to find similarities and differences between the sports in the use of formal control instruments.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar. / The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför. / Adapt or die. With the world around them constantly evolving, organizations are facing more pressure than ever before to develop the way they look at the process of change. This has led to the phenomena "organizational change" becoming popular amongst organizational researchers. Within this research, the perspective of the employee affected by the change is often referred to as important. One type of change that has remained relatively untouched by this research is expected change, meaning change where the employee is aware that change is coming but without knowledge of when or how these changes will occur. Within the realm of sports a type of organization can be found, the elite sporting association, that is forced to deal with expected change from time to time. This occurs when the sporting associations are relocated within the standardized divisional system found in Sweden, resulting in significant changes to the associations economic conditions. To manage this, these organizations are in a constant state of readiness; ready to, at a moments notice, conduct sweeping changes to its structure solely in response to the associations success within the division. The purpose of this essay is to create an understanding of how employees react to situations of divisional relocation and expected change. To achieve this purpose, the essay used the lack of previous research as a starting point and sought to, by use of the qualitative method Grounded Theory, produce a set of relevant questions on the matter, supported by the data. These questions were produced through four semi-structured interviews on two different elite sporting associations. The results indicated a widespread acceptance of expected change among the elite sporting associations employees. Findings of the study were grounded in the data extracted from participants of the study and was presented in a results model containing a core category and four sub-categories. Through its choice of method this essay provides a fresh take on a situation that could affect many organizations, both within the realm of sports and outside it.