No description available.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer en oklarhet bland eleverna om det någon gång har skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivningen av hindren från intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna genomföra ett samarbete, samt tiden som krävs för samarbete är svår att disponera, rent schematekniskt.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa. Problemen förekommer ofta utav för stora kostnader. Sveriges radio genomförde en undersökning om att föräldrar tar mycket för givet och att det var svårt att få människor att engagera sig och ställa upp ideellt. Föreningen ser vikten av att skapa ett värde för individen för att motivera engagemang.   Syfte: Först kommer vi att analysera den nuvarande lönsamheten i de olika föreningarna. Där kortsiktig och långsiktig framtidspanering är av intresse. I det andra delsyftet kommer vi studera och förklara hur föreningarna arbetar med ideellt arbete och särskilt om hur de ser på värdeskapande för dessa individer. Metod: Undersökningen görs i form av en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Material kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer, årsredovisningar, hemsidor samt relevant teoretisk litteratur. Slutsatser I analysen framkommer att föreningarna fokuserar på ekonomin snarare än det sportsliga. De har knappa resurser och därför är det ideella arbetet i varje förening en viktig del för deras existens. Att skapa ett värde för individen har visat sig vara av vikt för att engagera och motivera till det.

I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden. Fallföreningarna uppger att prestationsmätning är ett viktigt inslag men mätetalen saknar för det mesta en tydlig utgångspunkt i ledorden. Vidare är delmålen som föreningarna använder otydliga och informationsinsamlingen är bristfällig eller obefintlig. Genom att istället genomföra en årlig enkätundersökning och skapa tydliga mätetal med utgångspunkt i ledorden kan idrottsföreningarna framgångsrikt mäta prestation.

<p>Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet</p><p>med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje</p><p>idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet. Två olika semistrukturerade intervjuguider konstruerades och användes vid</p><p>intervjutillfällena, en för de kvinnliga tränarna och en för styrelseledamöterna. Det resultat som framkom var att traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt fortfarande lever kvar vilket påverkar den kvinnliga ledarskapssituationen. Det framkom även skillnader i uppfattningar mellan styrelseledamöterna och de kvinnliga tränarna om vikten av stöd i form</p><p>av mentorskap. Goda utbildningsmöjligheter gavs i idrottsföreningarna och de kvinnliga</p><p>tränarna utnyttjade dessa.</p>

<p>Syfte & Frågeställningar</p><p>Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.</p><p>Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.</p><p>Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:</p><ul><li>Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?</li><li>Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?</li></ul> / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

<p>Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte. En genomgående bild av undersökningen var att de bidragsberättigade idrottsföreningarna i Halmstad kommun var positiva till det nuvarande bidragssystemet. Så många som 94,4% av idrottsföreningarna ansåg att bidragen gick till rätt ändamål. Trots de övervägande positiva resultaten så visade undersökningen att det fanns idrottsföreningar som gynnades av bidragssystemet, beroende på typ av idrott eller föreningens storlek. Mer forskning på området rekommenderas för att kommunerna ska kunna utbyta kunskaper och lära av varandra.</p>

Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden. Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar. Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar: Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar? Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad? / Studentuppsats i kursen Projektledarskap & Omvärldsanalys vt 2010 på GIH.

Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte. En genomgående bild av undersökningen var att de bidragsberättigade idrottsföreningarna i Halmstad kommun var positiva till det nuvarande bidragssystemet. Så många som 94,4% av idrottsföreningarna ansåg att bidragen gick till rätt ändamål. Trots de övervägande positiva resultaten så visade undersökningen att det fanns idrottsföreningar som gynnades av bidragssystemet, beroende på typ av idrott eller föreningens storlek. Mer forskning på området rekommenderas för att kommunerna ska kunna utbyta kunskaper och lära av varandra.

Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet. Två olika semistrukturerade intervjuguider konstruerades och användes vid intervjutillfällena, en för de kvinnliga tränarna och en för styrelseledamöterna. Det resultat som framkom var att traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt fortfarande lever kvar vilket påverkar den kvinnliga ledarskapssituationen. Det framkom även skillnader i uppfattningar mellan styrelseledamöterna och de kvinnliga tränarna om vikten av stöd i form av mentorskap. Goda utbildningsmöjligheter gavs i idrottsföreningarna och de kvinnliga tränarna utnyttjade dessa.