Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa. Problemen förekommer ofta utav för stora kostnader. Sveriges radio genomförde en undersökning om att föräldrar tar mycket för givet och att det var svårt att få människor att engagera sig och ställa upp ideellt. Föreningen ser vikten av att skapa ett värde för individen för att motivera engagemang.   Syfte: Först kommer vi att analysera den nuvarande lönsamheten i de olika föreningarna. Där kortsiktig och långsiktig framtidspanering är av intresse. I det andra delsyftet kommer vi studera och förklara hur föreningarna arbetar med ideellt arbete och särskilt om hur de ser på värdeskapande för dessa individer. Metod: Undersökningen görs i form av en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Material kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer, årsredovisningar, hemsidor samt relevant teoretisk litteratur. Slutsatser I analysen framkommer att föreningarna fokuserar på ekonomin snarare än det sportsliga. De har knappa resurser och därför är det ideella arbetet i varje förening en viktig del för deras existens. Att skapa ett värde för individen har visat sig vara av vikt för att engagera och motivera till det.

No description available.

No description available.

Ekonomin har blivit viktigare för idrottsföreningar där omsättningen ökar samtidigt som samhället och förbund ställer högre krav på föreningarna än tidigare. Idrottsföreningar är i grunden ideella verksamheter, men precis som företag behöver de generera intäkter för att fortleva. Det har lett till att forskare har framhävt idrottsföreningar som en ny företagsform då föreningar och företag idag är isomorfiska på många sätt. I Sverige är strukturen inom idrottsföreningar något unikt där de ideella aspekterna möter de kommersiella. Det leder till att ledningar i föreningarna bör besitta en stor ekonomisk kunskap för att bedriva verksamheterna på ett framgångsrikt sätt. Studiens syfte är att förklara hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Syftet besvaras genom en empirisk studie som undersöker idrottsföreningarnas arbete med visioner och mål, strategiska planering, budgetering, benchmarking och affärsmodeller. Studien har använt en kvalitativ strategi, där åtta idrottsföreningar i Värmland undersöktes via intervjuer. Studien har utvecklat en verksamhetsmodell som förklarar hur idrottsföreningar bedriver sina verksamheter ekonomiskt. Den visar på att föreningarna styr verksamheterna utifrån sina visioner och mål, strategiska planering och budgetering men inte konceptet av affärsmodeller. De använder benchmarking för att utveckla verksamheterna genom att ta inspiration från och samarbeta med andra idrottsföreningar men också företag. Verksamheterna påverkas även av externa faktorer som krav från förbund, sponsorer och samhället. Det gör att föreningarna behöver ett företagslikt arbetssätt där en kombination av ideellt engagemang, legitimitetsvinnande i samhället och tillfredsställande av intressenter allierar. / The economy has become more important for sports associations where turnover is increasing at the same time as society and federations place higher demands on the associations than before. Sports associations are in essence non-profit organizations, but just like companies, they need to generate revenue to survive. This has led researchers to emphasize sports associations as a new form of business, as sports associations and companies today are isomorphic in many ways. In Sweden, the structure of sports associations is something unique where the non-profit aspects meet the commercial. This means that management in the associations should possess a great deal of financial knowledge to run the business successfully. The purpose of the study is to explain how sports associations conduct their business financially. The purpose is answered through an empirical study that examines the sports associations' work with visions and goals, strategic planning, budgeting, benchmarking, and business models. The study has used a qualitative strategy, where eight sports associations in Värmland were investigated through interviews. The study has developed a model that explains how sports associations conduct their operations financially. It shows that the associations control the operations based on their visions and goals, strategic planning, and budgeting, but not the concept of business models. They use benchmarking to develop their businesses by taking inspiration from and collaborating with other sports associations but also companies. Operations are also affected by external factors such as demands from federations, sponsors, and society. This means that the associations need a corporate-like approach in which a combination of non- profit involvement, legitimacy in the community, and the satisfaction of stakeholders allies.

Den svenska idrottsrörelsen har gått över från att vara en amatör- och folkrörelsebaserad verksamhet till en mer kommersiell och professionell verksamhet. Det finns ett ökat fokus på arbetet med att förbättra redovisningen hos ideella föreningar, därför att det finns en ökad oro kring kvalitén. Syftet med denna studie är att undersöka hur de ekonomiansvariga i de ideella idrottsföreningarna upplever arbetet med den ekonomiska redovisningen och utifrån detta diskutera möjliga orsaker till varför ideella idrottsföreningars redovisning varierar i kvalité. För att uppfylla syftet genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Representanter från sex idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet deltog i studien. Dessutom intervjuades två anställda på ett distriktsidrottsförbund. Våra resultat tyder på att de ekonomiansvariga upplever att arbetet med att upprätta den ideella idrottsföreningens redovisning tar mycket tid. Detta kan vara ett tecken på att redovisningen har vuxit i omfattning. Vidare kan denna ökade omfattning leda till tidsbrist som möjligen kan påverka redovisningens kvalité. Tidsbristen kan möjligen göra att redovisningen som en ideell idrottsförening producerar inte kan uppfylla de kvalitetsförbättrande kriterierna som finns gällande redovisning. / The Swedish sports movement has developed from sporting among common folks and amateurs to a more commercial and professional movement. The work of improving nonprofit accounting has been focused on since there are rising concerns about the quality of the accounting. The purpose of this study is to investigate how the bookkeepers experience working with the accounting, and on this basis, discuss possible causes as to why non-profit sports organizations’ accounting varies in quality. The study has been conducted through eight qualitative interviews. The participants were six representatives from non-profit sports organizations and two representatives of a District Federation from the Swedish Sport Confederation. Our study indicates that the bookkeepers find the accounting time consuming. This could be a sign that the scope of this kind of accounting has grown. This growth might further affect the quality of the accounting due to an increasing lack of time, which in turn could possibly lead to the accounting produced by a non-profit sports association not fulfilling the qualitative characteristics.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan. Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval. Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval. Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen. Dessa har vidare kompletterats med föreningarnas finansiella rapporter. Utöver detta har också intervjuer med Skatteverket och Riksidrottsförbundet gjorts, vilka bidragit med en generell bild kring ideella idrottsföreningars skattesituation. Resultat och slutsatser: I studien framkommer att det finns en varierad medvetenhet kring skatteredovisning föreningar emellan. Framträdande är hur regelmässig medvetenhet ökar i takt med föreningens storlek, samt hur större föreningar i högre grad använder formella regler i syfte att styrka sin redovisning. I övriga föreningar går det att urskilja en lägre medvetenhet kring lagar och regler, och hur de grundar sina redovisningsval i normer och föreningstradition. Vi finner i denna studie att det föreligger risk för undersökningens medelstora föreningar, vilka omsätter mellan 3 och 5 miljoner kronor, att de omedvetet undgår beskattning för verksamhet som egentligen är skattepliktig. / Abstract Background: A common belief among non-profit organizations is that their activities are non-taxable. It is interesting to examine the actual awareness of tax accounting, and further how it affects the individual organizations’ accounting choices. There are indications of differences between organizations concerning both the awareness and accounting practices employed. Purpose: The purpose of this study is from an institutional perspective to examine non-profit organization’s awareness of tax accounting. Furthermore, we intend to examine how this awareness is expressed in the organizations’ accounting choices. Theory: The theory is based on an institutional perspective that explains the behaviour of organizations. The priority lies in the formal rules and informal norms, which constitutes institutions that shape organizational behaviour. The concept of path-dependency is part of the institutional perspective and can be described as the organizations’ tendencies to follow previous courses of action.  Method: The empirical study is based on qualitative methodology, in the form of semi-structured interviews conducted with ten non-profit organizations located in Uppsala. These interviews have also been complemented by the organization’s financial reports. In addition, interviews with the Swedish Tax Agency and the National association of Sports have been conducted, which contributed with a general idea about the tax position in non-profit organizations.  Result and conclusion: The study indicates that there is a varied awareness of tax accounting amongst the organizations. Awareness of regulations increase with the size of the organization. The three largest organizations show a higher awareness compared to their smaller counterparts. As awareness increases so does the use formal rules to legitimize the accounting process. The smaller organizations, in contrast to the larger ones, tend to base their accounting decisions on their own personal notions of accounting practices. We found in this study that there is an imminent risk of the organizations with a net sale between 3 and 5 million SEK to misrepresent their taxable activity. This is due to a lack of knowledge and most errors stem from unawareness.