Flextid är väl implementerat i många organisationskulturer. I studien studeras hur flextid, som en institution, påverkar legitimiteten för en organisation med utgångspunkt i en institutionell teoretisk referensram. Institutionell teori beskriver hur regler, normer och värdering utgör påtryckningar på organisationers handlingar. En kvalitativ fallstudie med intervjustudie och dokumentstudie har genomförts för att skapa en förståelse för flextidens påverkan till legitimitet för organisationen. Slutsatsen visar att det finns en stark normativ källa till legitimitet vid tillämpning av flextid. Den grad av legitimitet flextid ger beror på vem eller vilka grupper, i eller utanför, organisationen som värderar. / Flextime is well implemented in many organizational cultures . In the study investigates how flexible hours, as an institution , affect the legitimacy of an organization based on an institutional theoretical framework. Institutional theory describes how the rules, standards and norms pressure on organizations' actions. The study is a qualitative case study with interview and document study to create an understanding of flextimes' future impact of legitimacy for the organization. The conclusion shows that there is a strong normative source of legitimacy as a result of flextime . The level of legitimacy flextime gives depends on who or what groups, inside or outside the organization that assesses.

Bakgrund På grund av ökad medvetenhet i samhället och högre krav från konsumenter, har CSR blivit allt mer aktuellt. Systembolaget har infört en uppförandekod för sina leverantörer. Sedan 2013 har försäljningen av ekologiskt producerade drycker ökat markant hos Systembolaget. Syfte Syftet med studien är att identifiera hur CSR präglar vinbranschen samt att identifiera hur vinimportörer implementerar CSR. Forskningsfrågor Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Hur påverkade Systembolagets medlemskap i BSCI svenska vinimportörer? Vilka incitament och tillvägagångssätt har vinimportörer för att implementera, utveckla och förbättra CSR-arbetet? Hur ser svenska vinimportörer på CSR och BSCI? Metod Kvalitativ och deduktiv ansats där intervjuer med fyra vinimportörer använts för datainsamling. Teori Studien grundar sig i tidigare forskning och teorier från flera olika tidsperioder. De mest centrala teorier som använts är Fyra faser för implementering av CSR, av Maon et al. (2010), Institutionell teori samt Fyra utmaningar vid implementering av CSR. Slutsatser Studien har visat att vissa vinimportörer och vinproducenter sedan en längre tid arbetat med hållbarhetsfrågor, utan att kalla det för hållbarhet. Hållbarhetsfrågor har på senare år blivit allt mer omtalat och fått mer uppmärksamhet i media. Studiens övergripande slutsatser lyder följande: Vinimportörer måste anpassa sig till de normer och värderingar som finns i samhället för att vara legitima, CSR är en del av dessa. CSR institutionaliseras i branschen. Bästa tillvägagångssätt vid CSR-implementering har inte gått att identifiera. Tillit och relation har identifierats som en nyckelfaktor mellan vinimportörer och vinproducenter. / Background Because of increased awareness in society and greater demands from consumers, CSR has become increasingly relevant. Systembolaget has introduced a code of conduct for its suppliers. Since 2013 sales of organically produced beverages increased significantly at Systembolaget. Purpose The purpose of the study is to identify how CSR characterizes the wine industry and to identify how wine importers implement CSR. Method A qualitative deductive research approach with interviews with four wine importers to collect data. Theory The study is based on previous research and theories from several different periods. The most important theories that have been used are Four phases for implementing CSR, Institutional theory and Four challenges in the implementation of CSR. Research question This study aims to answer the following questions: How did Systembolaget’s membership in BSCI affect Swedish wine importers? What incentives and approaches have wine importers to implement, develop and improve CSR activities? What is Swedish wine importers view on CSR and BSCI? Conclusions The study has resulted in several conclusions: wine importers must adapt to the norms and values of the community to be legitimate, CSR is a part of this. CSR is going towards being institutionalized in the industry. Best practices in CSR implementation has not been possible to identify. Trust and relationship has been identified as key factors between wine importers and wine producers.

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet.

When are aerial bombing strategies effective in coercing target states? According to the recent research debate there is a consensus that denial strategies may be an effective instrument for coercing states to change their politics. This study is based on Belkin’s theory which argues that the effectiveness of denial strategies may depend in part on the domestic legitimacy of the target states’ regimes. From a political standpoint, aerial denial effectiveness can be considered more likely to coerce when political leaders of target states lack domestic legitimacy rather than when they are legitimate.     The purpose of this study is to contribute an explanation of a condition where denial strategies are more likely to succeed. The study has a two-sided focus where the first focus lies on Pape’s work on denial strategies in order to investigate how the Allies used their air power during Operation Desert Storm. The second focus is on legitimacy theory which will be used to investigate whether Iraq lacked legitimacy during the time of the war and what consequences that might have had in a denial perspective.   The study concludes that Iraq lacked legitimacy and may therefore have been vulnerable to a sub-category of denial called operational interdiction. Thus, the study provides a possible development of Belkins theory into: Operational interdiction may be an effective instrument for coercing states to charge their policies.

Stödet för EU från medborgarna har i olika opinionsundersökningar visat sig vara lågt, samtidigt som integreringen i EU blir djupare och det diskuteras därför huruvida organisationen är ett legitimt politiskt system. Medborgarnas stöd för EU anses vara en förutsättning för att kunna fortsätta fördjupningen av samarbetet inom organisationen. Syftet är att utifrån medborgarnas uppfattningar undersöka i vilken utsträckning EU är ett legitimt politiskt system. Undersökningen genomförs som en fallstudie och undersöker medborgarnas uppfattningar om EU utifrån ett analytiskt ramverk där tre kriterier har identifierats; ledarskap, resultat och procedurer. Det empiriska materialet som analyseras består av opinionsundersökningar genomförda av Eurobarometer. Resultatet från undersökningen visar att ledarskapet och procedurerna inte anses vara legitima enligt medborgarna utifrån Weilers definition av social legitimitet. Det är endast resultaten som produceras som erhåller tillräckligt med stöd för att legitimera EU som ett politiskt system.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006. / På titelsidan felaktig numrering: 13.

För- och grundskollärare, fritidspedagog, undersköterska samt sjukvårdsbiträde påvisar hög sjuknärvaro för yrkesgrupperna inom områdena skola, vård och omsorg. Denna uppsats syftar till förståelse av hur den höga sjuknärvaron upplevs och legitimeras hos arbetstagare som är eller har varit verksamma inom dessa områden. I denna studie undersöks hur sjuknärvaro legitimeras med utgångspunkt i individens förhållningssätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med tio informanter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett legitimitetsperspektiv med utgångspunkt i Kondra och Hursts begreppshantering av de nyinstitutionella begreppen tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism, normativ isomorfism samt avinstitutionalisering på individnivå. Denna begreppshantering möjliggör studerandet av individens legitimitet i organisationen. Studiens resultat visar att informanterna och deras kollegor förhåller sig på ett liknande sätt till sjuknärvaro genom anledningar till, konsekvenser av samt anpassning till fenomenet. Denna homogenisering av förhållningssätt till sjuknärvaro förklaras i denna studie genom isomorfa krafter.

No description available.

I slutet av 2015 drabbades den svenska storbanken Swedbank av en förtroendekris när det uppdagades att ledande befattningshavare ägnat sig åt opassande fastighets- och aktieaffärer. I samband med krisen kom bankens legitimitet att ifrågasättas. Denna studie ämnar därför undersöka hur legitimitetsrepareringsarbete genomförs i teorin. Utifrån att studera Swedbanks agerande efter det att förtroendekrisen utlöstes undersöker studien om, och i så fall hur, banken vidtagit legitimitetsreparerande åtgärder efter krisens utlösande. De teorier som ligger till grund för arbetet är främst Suchmans studie från 1995, Deephouse och Suchmans arbete från 2008 samt Bitektines två avhandlingar som publicerades 2011 respektive 2015. För att uppfylla studiens syfte har sex respondenter som alla är anställda hos Swedbank intervjuats. De fakta som framkommit från intervjuerna har sedan kompletterats med sekundärdata främst i form av medierapportering. Av studien kan slutsatsen dras att Swedbank i hög grad vidtagit samtliga åtgärder som Suchman (1995) fastslagit vara legitimitetsreparerande. Vidare framkommer även att anledning finns att ifrågasätta de rådande teoretiska modellerna beträffande hur legitimitetsreparering genomförs i teori och praktik.

Denna studie har ett syfte att undersöka hur legitimitet kan skapas i hjälporganisationer. Det är en fråga vi anser vara aktuell att undersöka i och med uppkomsten av nya hjälporganisationer vars trovärdighet i somliga fall kan anses högst tveksam. Studiens resultat kommer att illustreras i en verklig hjälporganisation. Denna organisation kommer förbli anonym genom hela uppsatsen men med sitt kontroversiella arbetssätt och moderna arbetsmetoder anses den förespråka den typ av organisation som vi vill undersöka inom det hjälporganisatoriska fältet.