Undersökningar visar att det bland den svenska befolkningen är få som vill att länen ska bli större. Denna uppsats syfte är att utifrån idéer om identitet och legitimitet analysera och lyfta de attityder som finns mot förstoring av regioner. Teorier om regionalism, regionalisering och populism har även använts för att analysera materialet. Undersökningen ha fokuserat på de attityder och åsikter som riktats mot indelningsförslaget SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län. Det empiriska material undersökningen utgått från är insändare till lokaltidningar i ett av de tilltänkta länen, Svealands län. Insändarna har analyserats med hjälp av en anpassad, kvalitativ textanalys. Texterna har lästs ett flertal gånger och för att utläsa det relevanta i texternas budskap har frågor ställts till dem. Därefter har de argument och attityder som utlästs kategoriserats i olika mindre teman. Efter ytterligare läsning har dessa mindre teman delats in i fyra större. Dessa fyra teman är; den kritik som rör centrum och periferi, identitetsaspekter i insändarna, den kritik som ger uttryck för en spänning mellan ”Folket” och ”Eliten” och slutligen de legitimitetsaspekter och demokratifrågor som lyfts i materialet. Två större skillnader i kritiken har även identifierats, den kritik som riktas mot själva resultatet av indelningen och den kritik som riktas mot den process som legat bakom förslaget och de besluts som fattats efter att förslaget presenterats.

No description available.

<p>I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Halland</p><p>eller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studiens</p><p>syfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Halland</p><p>med fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad och</p><p>undersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras i</p><p>kommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitioner</p><p>som Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligen</p><p>samtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna och</p><p>Region Halland samt med tjänstemän på Region Halland. Studiens resultat visar att debatten i</p><p>kommunens politiska organ om Region Halland är begränsad och att medborgarna inte heller</p><p>är särdeles involverade i politiska frågor som drivs av Region Halland. Det framkommer även</p><p>att Region Halland inte på egen hand driver demokratipolitiska projekt i någon större</p><p>utsträckning.</p>

<p>The increasing health problems in our society have been lifted to the surface and debated for quite some time now. Even though the statistics of bad health somewhat have dropped, the problems still remain. Many companies are wrestling with this and are suffering from huge financial losses due to the costs of people frequently calling in sick for work. This has resulted in an increasingly high expansion of different types of preventive measures in order to avert health problems. But far from all companies reach these goals and it is there for of high value to study how important resources can be used in a more efficient way.</p><p>The purpose of this study is to achieve a deeper understanding for Health promotive services in companies and to understand which influential factors are crucial in the process of reaching successful strategic Health promotions. Four qualitative interviews with four personnel managers were performed in the companies studied. The theoretical framework was achieved after the interviews were completed, which indicates that an inductive scientific method was used. The study discusses these four companies’ success stories and what has had an impact on their Health promotion. This results in the Health promotion being affected by both inner organizational factors such as leadership and external societal phenomena, for example current trends.</p>

<p>Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar. Utredningen pekar på att den enda markanta skillnaden mellan de spanska och de svenska företagens årsredovisningar är att de spanska företagen väljer att nämna sina miljöinvesteringar. Vi drar som slutsats att detta beror på skillnader i legitimitetskrav mellan de två länderna.</p>

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar. Utredningen pekar på att den enda markanta skillnaden mellan de spanska och de svenska företagens årsredovisningar är att de spanska företagen väljer att nämna sina miljöinvesteringar. Vi drar som slutsats att detta beror på skillnader i legitimitetskrav mellan de två länderna.

I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Halland eller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studiens syfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Halland med fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad och undersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras i kommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitioner som Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligen samtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna och Region Halland samt med tjänstemän på Region Halland. Studiens resultat visar att debatten i kommunens politiska organ om Region Halland är begränsad och att medborgarna inte heller är särdeles involverade i politiska frågor som drivs av Region Halland. Det framkommer även att Region Halland inte på egen hand driver demokratipolitiska projekt i någon större utsträckning.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar. En majoritet av de likheter som identifieras kopplas till begreppet hypernormer, en typ av normer som är gränsöverskridande. I studien diskuteras möjliga orsaker till att uppförandekoderna vi undersökt inte i allmänhet ser lika ut. En del av svaren går att utläsa från de intervjuer som vi haft med några av de största aktörerna inom industribranschen på den svenska och globala marknaden. I studien finner vi bland annat att företagen behandlar anpassning till lokala normer och kulturer olika. Vi finner även att företag valt att hantera specifika verksamhetsfrågor på ett diversifierat sätt via uppförandekoderna. Eftersom studien fokuserat på upplevt syfte och likheten mellan uppförandekoder föreslås vidare studier som kan se hur företag implementerar sina uppförandekoder eller om det finns en ”best practice” att kommunicera sin uppförandekod till medarbetare och andra intressenter.

No description available.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen. Undersökningen är av intresse då det statliga bolaget enligt lag är tvunget att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s standarder medan frivillig hållbarhetsredovisning fortfarande gäller för de privata aktörerna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur företagen inom skogsindustribranschen tillämpar hållbarhetsredovisning och om det förekommer skillnader och likheter mellan de olika företagens redovisningar samt om likheterna går att härleda till isomorfism. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att alla företag hållbarhetsredovisar och att alla företag utom ett använder sig av GRI:s riktlinjer. De skillnader som vi har funnit är främst kopplade till företagens varierande erfarenheter av att hållbarhetsredovisa och ambitionsnivån. De likheter vi funnit går endast i ett fåtal fall att koppla till isomorfism. Dessa likheter rör omgivningens påverkan och hur företagen influeras och påverkas av varandra.