Förutsättningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut från bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR är miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpåverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch. Examensarbetet ämnar förstärka och utveckla tidigare forskning inom området miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. Utifrån denna paradox ämnar examensarbetet till att ge en ökad förståelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger. Insamlad primärdata utgör den huvudsakliga källan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Den teoretiska referensramen består främst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation. En gapmodell har applicerats på fallföretaget Jetpak för att få förståelse hur transportföretag som är verksamma i en smutsig bransch ska kunna kommunicera sitt miljöansvar utan att uppfattas som paradoxala. Examensarbetet har empiriskt belyst och visat att det existerar en viss skillnad i hur Jetpak och befintliga kunder uppfattar miljöansvar. Beställningsunderlag och webbsida är kommunikationskanaler kunder vill ska nyttjas. Vidare att en tvåvägskommunikation är en strategi Jetpak bör använda för att förbättra extern kommunikation. Detta då en dialog kring paradoxen kan vidtas för att undvika avvikande uppfattningar hur ett transportföretag ska ta miljöansvar. Dock återstår problematik kring vad som exakt ska kommuniceras för att uppnå optimal kundnöjdhet, men vi kan konstatera att ISO-certifiering och miljöcertifierade bilar är viktigt kommunikationsinnehåll.

<p>Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar. Utredningen pekar på att den enda markanta skillnaden mellan de spanska och de svenska företagens årsredovisningar är att de spanska företagen väljer att nämna sina miljöinvesteringar. Vi drar som slutsats att detta beror på skillnader i legitimitetskrav mellan de två länderna.</p>

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar. Utredningen pekar på att den enda markanta skillnaden mellan de spanska och de svenska företagens årsredovisningar är att de spanska företagen väljer att nämna sina miljöinvesteringar. Vi drar som slutsats att detta beror på skillnader i legitimitetskrav mellan de två länderna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.

Abstract Title: The environmental responsibility of CSR in different companies Date: 2016-05-26 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                 1993-03-23         1992-06-24                  1991-06-12 Examiner: Jimmy Röndell Tutor: Magnus Linderström Keywords: CSR, corporate social responsibility, sustainable development, environmental responsibility Pages: 36 Research question: How does these companies differ in their responsibility and work regarding the environmental aspect of CSR?  Purpose: The purpose with this study is to examine how the audited companies are working to maintain a sustainable environment, and what similarities and differences there are between them. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive approach, to transparently create an ambiguous empirical basis of the respondents’ perspective. The theory is based on what is considered relevant information for this research. The study’s empirical work is based on four semi-structured interviews with a total of five respondents from three different companies, selected through a goal-oriented selection. The study achieved a reliability through the use of credible sources and databases. All parts are taken in consideration for the preparation of the analysis and the conclusion which are completing this study. Conclusion: It is possible to discern that service companies focus on reducing their environmental footprint by minimizing their business traveling, which means that they have a relatively small environmental impact. The manufacturing company is unlike the other companies in this study, because they are bound to environmental laws and have more established environmental strategies within the company because of its big environmental impact. / Sammanfattning Titel: Miljöansvaret inom CSR hos olika företag Seminariedatum: 2016-05-26 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                    1993-03-23          1992-06-24                 1991-06-12 Examinator: Jimmy Röndell Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling, miljöansvar Sidantal: 36 Frågeställning: Hur skiljer sig företagens ansvarstagande och arbete kring miljöaspekten inom CSR? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de granskade företagen arbetar för att upprätthålla en hållbar utveckling inom miljö, samt vilka skillnader och likheter det finns mellan dessa. Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, för att med öppenhet skapa en mångtydig empiri utifrån respondenternas perspektiv. Teorin grundas i vad som ansetts vara relevant information inom forskningsområdet. Studiens empiri är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter från tre olika företag, som valts ut genom ett målstyrt urval. Studien har uppnått en tillförlitlighet genom användandet av trovärdiga källor och databaser. Samtliga delar tas i beaktning under framställandet av analys och slutsats som avslutar studien. Slutsats: Det går att urskilja att tjänsteföretagen arbetar mer med att minska sin miljöpåverkan av sina tjänsteresor vilket innebär att de har en relativt liten miljöpåverkan. Företaget som är ett tillverkningsföretag har till skillnad från de andra företagen lagförda miljödirektiv vilket etablerar tydligare och mer strukturerade strategier inom företaget på grund av dess stora miljöpåverkan.

Bakgrund: Företag upplever idag ett ökande tryck från intressenter att agera hållbart och ansvarsfullt. Globaliseringen har lett till att företag har affärskopplingar med internationella partners och leverantörer. För att nå upp till de krav som ställs av konsumenter och investerare har många företag uppfört en Code of Conduct. Denna kod kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer. Beroende på vad företag vill förmedla med sin CoC kan de vara konstruerade på olika sätt. Ofta används internationella normer och standarder som exempelvis FN:s deklarationer. Syfte: Denna uppsats syftar till att jämföra innehåll av CoC mellan olika branscher. Vidare ämnar studien identifiera likheter och skillnader i dessa CoC.  Metod: Studiens undersökningsdesign är av jämförande karaktär och forskningsmetoden är kvalitativ. Författarnas vetenskapliga synsätt har varit positivistiskt och ett deduktivt angreppssätt har använts. Vidare har urvalet gjorts genom ett icke-sannolikhetsurval och det empiriska materialet som samlats in är av typen sekundärdata. Slutsats: Studien har identifierat stora likheter i de sociala punkterna mellan alla branscher. Nästan alla företagen uppfyller de kraven som FN har fastställt. Vissa skillnader har hittats inom de miljörelaterade punkterna. Livsmedels- och bilbranschen har en del avvikelser i dessa punkter gentemot övriga branscher. Det går inte att dra några direkta slutsatser kring att branscherna företagen verkar inom, påverkar innehållet i CoC.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det arbete som Sveriges tre största mobiloperatörer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien ämnar också undersöka hur arbetet utvecklats under de tre senaste åren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta önskar vi uppnå en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för CSR, samt bidra med insikter, upptäckter och egna tolkningar kring ämnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av CSR-redovisningar.  Av dessa tre studerade företag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan. Framför allt utgör omfattningen av CSR-rapporterna den viktigaste utvecklingen, även om innehållet till viss del skiljer sig åt. Att integrera sitt CSR-engagemang i sin årsredovisning anser vi vara nästa åtgärd för dessa företag. Detta skulle inte bara ses som ett nästa steg för att bedriva ett hållbart företagande, utan också för att göra morgondagens intressenter nöjda.

No description available.