During the past few decades something interesting has occurred. The internationalization of firms has changed business between and in different countries. New technology and improved communication tools create opportunities for firms´ internationalization, which has led to increased internationalization today.The purpose of this dissertation is to explore different theoretical models applicability to firms’ internationalization today. The data collection consists both of primary –and secondary data. The primary data was collected through interviewing decision makers in leading positions in firms with insights of internationalization. Moreover, different perspectives of internationalization was elaborated in this research because interviews were established in firms from different industries. The secondary data collection consisted of information from the firms´ websites and the firms' annual reports to analyze the degree of internationalization. The combination of data collection provided better insights of the different firms´ internationalization. To be able to secure that this research is realistic, exploration of three different theoretical models that describe internationalization was implemented.The results show that some theoretical models are applicable to some firms and industries. Internationalization depends on two factors: What type of products the firm have, and what type of business the firm is in. Therefore, it internationalize accordingly. Thus, the theoretical models are created to focus on different internationalizations such as fast expansion and Step by Step expansion. Moreover, there are also different internationalization approaches in different industries. Firms have a unique business concept and, therefore, their internationalization processes are different from one another in some ways. This shows that one theoretical model cannot explain all the different types of internationalization. However, all three theoretical frameworks are applicable to today´s internationalization in different ways.

<p>.</p>

.

Mycket litteratur riktar sig åt större företag med antagandet om att det är applicerbart även för mindre företag. I Sverige finns det fem gånger så många små företag jämfört med stora och medelstora företag. Mer fokus borde riktas mot små företag. Det finns vissa för- och nackdelar som små företag ofta möter, då de dels har storleksbetingade nackdelar så som begränsade resurser och dels kunskapsrelaterade brister. Små företag tillverkar ofta kundanpassade produkter i mindre order. Små företag har även storleksbetingade fördelar då de ofta har färre beslutsnivåer samt möjligheter till närmre relation till både kund och marknad. Vi har studerat hur små tillverkande företag använder produktkalkyler genom att beskriva och förklara kalkyluppbyggnad, användningsområde samt vad som upplevs svårt vid kalkylering. Datainsamling har genomförts genom en kvalitativ ansats och en semistrukturerad intervjuform. Fokus har varit att förstå företagens syn på produktkalkyler och materialomfånget sträcker sig till 15 företag med varierande tillverkning. Slutligen kan studien visa att fullständig kostnadsfördelning med påläggsmodellen förekommer vid flera fall. Många använder maskiner eller moment som kostnadsställen där direkta och indirekta tillverkningskostnader allokeras, vilket kan ses som en konsekvens av en ökad automatisering och minskad andel direkt lön. Det förekommer även företag som enbart ser till produkternas särkostnader och därmed inte har fullständig kostnadsfördelning. Ingen av företagen använder ABC-kalkyler, vilka anses vara mer komplexa och resurskrävande, vilket kan anse begränsa små företags möjligheter att implementera sådan modell. Det går ändå att se att små företag kan applicera modellerna som är utvecklade för större företag, även om kalkylerna är utvecklade och anpassade till företagens egna förutsättningar.

Denna studie undersöker motivation hos mellanchefer då deras inverkan på personal längre ner i organisationen har visat sig ha stor betydelse på deras prestationsförmåga. Att rikta motivationsinsatser mot mellanchefer verkar vara ett effektivt verktyg för att stimulera motivation hos personal på lägre nivåer då mellanchefers motivation har visat sig kunna sprida sig ner genom organisationen. Att förstå vad som motiverar anställda har också visat sig vara viktigt för att nå högre effektivitet och har i sin tur inverkan på företagets framgång. Motivation har genom historien undersökts och en mängd teorier om vad som motiverar har presenterats. Ämnet har studerats av bland andra Taylor, Maslow, Herzberg och senare Hackman och Oldham vilka har presenterat olika teorier om vad som motiverar människor. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vad som motiverar mellanchefer. För att uppnå detta har frågeställningen “Vad upplever mellanchefer som motiverande i sitt arbete?” utarbetats och besvarats. För att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningen har 10 intervjuer med mellanchefer på Compass Group AB genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier från motivationsforskningen. Det resultat och de slutsatser som framkom genom insamlad empiri från de intervjuade mellancheferna var att de i mångt och mycket motiverades av samma saker. Varierande och utmanande arbetsuppgifter, utveckling, att se resultatet av arbetet, att arbetet påverkar andra, autonomi och ansvar, återkoppling samt relationen med människor och samhörighet uttryckte samtliga mellanchefer vara motiverande. Vidare uttryckte de flesta mellanchefer även att avancemang, att få fullfölja ett helt arbete samt lön är något som motiverar dem. Ett fåtal mellanchefer beskrev att arbetsförhållanden motiverar dem. / This study investigates what motivates middle managers as their downward influence on employees have been shown to have a great impact on their performance. To direct motivational efforts towards middle management seem to be an effective tool in stimulating  employee motivation as middle managers motivation tend to spillover on lower level employees. Understanding what motivates employees has also shown to be important in reaching effectiveness and ultimately in a company´s success. Motivation has been studied throughout history and a large number of theories explaining what motivates have been presented. The subject has been studied by Taylor, Maslow and Herzberg and later Hackman and Oldham who have presented different theories about what motivates humans. The purpose of this study is to provide a broader understanding of what motivates middle managers. To achieve this purpose, the question “Which factors create motivation among middle managers?” has been asked and answered. To fulfill this purpose, and answer the question, 10 interviews were held with middle managers from Compass Group AB. The empirical data collected was then analyzed against motivational theories. The result and conclusion that emerged from the collected empirical data was that the middle managers, in many aspects, were motivated by the same things. Varying and challenging work tasks, growth, to see the outcome of the work, that the work has an impact on others, autonomy and responsibility, feedback and belongingness was all motivating factors according to all of the middle managers. Most of the middle managers were also motivated by factors such as advancement, completion of a whole task and salary. A few of the middle managers were motivated by working conditions.

No description available.

<p>Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag.</p><p>Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing).</p><p>Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder.</p><p>Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.</p>

No description available.

Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag. Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing). Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder. Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.

No description available.