• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 104
  • 2
  • Tagged with
  • 106
  • 106
  • 55
  • 49
  • 27
  • 26
  • 23
  • 16
  • 13
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Produktkalkylering : En intervjustudie i små tillverkande företag

Engelbrekt, Sofie, Svensson, Susanna January 2016 (has links)
Mycket litteratur riktar sig åt större företag med antagandet om att det är applicerbart även för mindre företag. I Sverige finns det fem gånger så många små företag jämfört med stora och medelstora företag. Mer fokus borde riktas mot små företag. Det finns vissa för- och nackdelar som små företag ofta möter, då de dels har storleksbetingade nackdelar så som begränsade resurser och dels kunskapsrelaterade brister. Små företag tillverkar ofta kundanpassade produkter i mindre order. Små företag har även storleksbetingade fördelar då de ofta har färre beslutsnivåer samt möjligheter till närmre relation till både kund och marknad. Vi har studerat hur små tillverkande företag använder produktkalkyler genom att beskriva och förklara kalkyluppbyggnad, användningsområde samt vad som upplevs svårt vid kalkylering. Datainsamling har genomförts genom en kvalitativ ansats och en semistrukturerad intervjuform. Fokus har varit att förstå företagens syn på produktkalkyler och materialomfånget sträcker sig till 15 företag med varierande tillverkning. Slutligen kan studien visa att fullständig kostnadsfördelning med påläggsmodellen förekommer vid flera fall. Många använder maskiner eller moment som kostnadsställen där direkta och indirekta tillverkningskostnader allokeras, vilket kan ses som en konsekvens av en ökad automatisering och minskad andel direkt lön. Det förekommer även företag som enbart ser till produkternas särkostnader och därmed inte har fullständig kostnadsfördelning. Ingen av företagen använder ABC-kalkyler, vilka anses vara mer komplexa och resurskrävande, vilket kan anse begränsa små företags möjligheter att implementera sådan modell. Det går ändå att se att små företag kan applicera modellerna som är utvecklade för större företag, även om kalkylerna är utvecklade och anpassade till företagens egna förutsättningar.
2

Bankens kreditengagemang med små företag - Verktygen som förmår små företag att agera i bankens intresse

Erlandsson, Martin, Rydholm, Karl January 2007 (has links)
<p>Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag.</p><p>Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing).</p><p>Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder.</p><p>Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.</p>
3

Bankens kreditengagemang med små företag - Verktygen som förmår små företag att agera i bankens intresse

Erlandsson, Martin, Rydholm, Karl January 2007 (has links)
Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse. Syftet är att beskriva svenska bankers syn på kreditengagemangets karaktärsdrag vid kreditengagemang med små företag, beskriva vilket syfte bankerna har med användningen av verktygen, beskriva i vilken utsträckning de olika verktygen används samt identifiera bakomliggande faktorer till varför vissa verktyg används i en viss utsträckning. Med studien vill vi bidra med en samlad bild över de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i dess intresse samt ge en bild av hur svenska banker väljer att använda dessa vid kreditengagemang med små företag. Verktygen delas i studien in i tre kategorier; (i) kontrakts-/passiva verktyg (ränta, säkerheter och personlig borgen), (ii) övervaknings-/aktiva verktyg (relation och delägarskap) samt kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg (covenants och performance pricing). Referensramen ger en bild över vad litteraturen nämner om kreditengagemangets karaktärsdrag framförallt vid kreditengagemang mellan banken och små företag samt över de olika verktygen med inriktning på dess förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse. Vår studie är kvalitativ och baseras, förutom på litteraturen, på intervjuer gjorda med Handelsbanken och SEB i Malmö och Swedbank och Nordea i Göteborg. Undersökningen består av fyra intervjuer fördelade jämt mellan bankerna. Att valet föll på att göra intervjuer i storstäder var p.g.a. att vi ville intervjua bankmän på banker som med stor sannolikhet har stor erfarenhet av kreditengagemang med små företag och en god kunskap om de verktyg banken kan använda sig av för att förmå små företag att agera i bankens intresse samt att vi ville undvika skillnader som kan uppkomma, vad gäller verktygens användning, mellan bankmän verksamma i storstäder och bankmän verksamma i småstäder. Studiens resultat visar att svenska banker upplever en högre grad av informationsasymmetri och att företagsledare har en stor nyckelroll vid kreditengagemang med små företag. P.g.a. detta upplever bankerna det svårare att analysera dessa företag. Därigenom finns det ett behov hos svenska banker att förmå små företag att agera i bankernas intresse. Bankerna använder kontrakts-/passiva verktyg i stor utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Dock är det bara personlig borgen av dessa verktyg som i stor utsträckning används till att förmå företag att agera i bankens intresse. Övervaknings-/aktiva verktyg menar bankerna i stor utsträckning kan användas för att förmå små företag att agera i bankens intresse. Dock är det bara relationen som används vid kreditengagemang med små företag idag. Kontrakt och övervaknings-/delvis aktiva verktyg används inget eller i begränsad utsträckning vid kreditengagemang med små företag. Då de används är det dock för att de har en förmåga att förmå små företag att agera i bankens intresse.
4

Bankers kreditbedömning av små företag : Med hänsyn till reformen om slopad revisionsplikt

Kron, Anna, Öjersson, Tobias January 2012 (has links)
Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn. Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet. Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar. Utifrån intervjuerna förstår vi även att själva kreditbedömningen har fått ett ökat fokus på företagaren. För att bevilja en kredit måste bankerna känna sig trygga med det beslutsunderlag de har att gå på. Tidigare har revisorn stått för en del av denna trygghet, vilken nu går förlorad i vissa företag. I dessa fall behöver banken känna förtroende för företagaren och hans eller hennes förmåga att driva företaget och på så vis säkra återbetalningen av krediten. Studien pekar också på att i takt med att redovisningskonsulter får högre kompetens i och med högre kompetensstandarder, kan  redovisningskonsulter komma att stå för en del av den trygghet som revisorn stått för tills nu.
5

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Nielsen, Johan, Karlsson, Patrik, Christensen, Per Johan January 2007 (has links)
<p>Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att</p><p>både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande</p><p>samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt</p><p>behov av finansiering.</p><p>Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom</p><p>att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern</p><p>finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder</p><p>vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika</p><p>finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara</p><p>uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har</p><p>samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya</p><p>ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan</p><p>vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning</p><p>efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya</p><p>ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika</p><p>finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan,</p><p>främst genom checkkrediten.</p>
6

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE

Bergdahl, Maria, Eriksson, Therese, Ottosson, Johanna January 2007 (has links)
<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>
7

Hur bedömer banker immateriella tillgångar vid kreditbedömning av småföretag

Pitula, Robert, Svahn, Håkan January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.</p>
8

Vad skiljer sig i tillvägagångssättet vid värderingen av små och stora företag?

Nordkvist, Josefine, Gribbling, Håkan, Lundin, Fredrik January 2007 (has links)
<p>.</p>
9

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Nielsen, Johan, Karlsson, Patrik, Christensen, Per Johan January 2007 (has links)
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag. Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan, främst genom checkkrediten.
10

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE

Bergdahl, Maria, Eriksson, Therese, Ottosson, Johanna January 2007 (has links)
Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.

Page generated in 0.0481 seconds