<p>Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebär</p><p>att en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företag</p><p>träder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten till</p><p>redovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 i</p><p>EG:s fjärde bolagsdirektiv</p><p>föreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.</p><p>Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag från</p><p>krav på revisionsplikt.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vid</p><p>kreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivaren</p><p>använder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.</p><p>Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till</p><p>företagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor. Totalt besvarades vår</p><p>enkät av 54 företagsrådgivare från 36 olika sparbanker.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till i vår studie är att företagsrådgivarna värderar personen som</p><p>den faktor som har mest betydelse vid en kreditbedömning oavsett om det är en ny eller</p><p>befintlig kund. Vår undersökning visade också på statistiskt säkerställda skillnader vid</p><p>bedömning av nya och befintliga kunder där det fanns olikheter mellan betydelsen av</p><p>faktorerna affärsidén, säkerheter och användningen av kreditupplysningsföretag. Vår studie</p><p>visade att företagsrådgivarna är mycket positivt inställda till att årsredovisningen är reviderad.</p><p>En klar majoritet av företagsrådgivarna kommer trots detta inte att vid ett eventuellt</p><p>avskaffande av revisionsplikten kräva att företagen har reviderad årsredovisning för att få</p><p>kredit i banken. Istället visar vår undersökning att kreditvillkoren kan ändras för företag med</p><p>oreviderad årsredovisningen genom att räntan blir högre, högre krav på säkerheter samt att</p><p>kreditlimiten minskas.</p>

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebär att en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företag träder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten till redovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 i EG:s fjärde bolagsdirektiv föreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut. Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag från krav på revisionsplikt. Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vid kreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivaren använder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder. Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till företagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor. Totalt besvarades vår enkät av 54 företagsrådgivare från 36 olika sparbanker. De slutsatser vi kommit fram till i vår studie är att företagsrådgivarna värderar personen som den faktor som har mest betydelse vid en kreditbedömning oavsett om det är en ny eller befintlig kund. Vår undersökning visade också på statistiskt säkerställda skillnader vid bedömning av nya och befintliga kunder där det fanns olikheter mellan betydelsen av faktorerna affärsidén, säkerheter och användningen av kreditupplysningsföretag. Vår studie visade att företagsrådgivarna är mycket positivt inställda till att årsredovisningen är reviderad. En klar majoritet av företagsrådgivarna kommer trots detta inte att vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kräva att företagen har reviderad årsredovisning för att få kredit i banken. Istället visar vår undersökning att kreditvillkoren kan ändras för företag med oreviderad årsredovisningen genom att räntan blir högre, högre krav på säkerheter samt att kreditlimiten minskas.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.</p>

<p>Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning går till då tillverkande företag respektive tjänsteföretag ansöker om lån.</p><p>Syftet med studien är att beskriva vilka komponenter och informationskällor som bankerna lägger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjänsteföretag avseende långfristiga lån, samt att uppnå en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning går till då tillverkande företag respektive tjänsteföretag ansöker om lån. Syftet med studien är att beskriva vilka komponenter och informationskällor som bankerna lägger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjänsteföretag avseende långfristiga lån, samt att uppnå en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag.

Små och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel på 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna är en viktig källa till finansiering för SMEs. På grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltäckningskrav på 8% till banker. Kapitaltäckningskravet skulle kunna täcka oförutsägbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn är en av de mest reglerade branscherna i världen. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svårigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försämra kreditvillkoren till SMEs. Syftet med uppsatsen är att beskriva bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs i nuläget, analysera och tolka hur Basel III kan påverka bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs, ge förståelse för hur Basel III kan påverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, på grund av ökade kapitaltäckningskrav. För att kunna genomföra studien användes en kvantitativ metod där en webbenkät skickades ut till 790 respondenter på tre av de största nationella bankerna i Sverige på villkor om anonymitet. Av 790 respondenter var det 150 som svarade fullständigt på webbenkäten, vilket medför en svarsfrekvens på 19%. Resultatet visar att Basel III kommer att fullgöra syftet att skapa finansiell stabilitet i banksektorn men kommer att försvåra möjligheten för SMEs att få gynnsamma krediter. / In 2010, small and medium sized enterprises (SME) represented a share of 99,8 percent of all firms in Sweden. For these SMEs, banks are an important source of financing. Because of the significance of the banks, the Basel Committee on Banking Supervision created international regulations in 1988, which resulted in a capital adequacy of 8% for banks. The Capital adequacy should cover unforeseen losses in a financial crisis, which make the banking sector to be one of the most regulated industries in the world. In 2006, Basel II was created, which made it difficult to evaluate the credit and risk with SMEs. Basel II created a fear that costs for credit to SMEs would increase, and the worry is still there present, even at the introduction of Basel III, which implies the possibility of weakened credit conditions for SMEs. The purpose of this thesis is to describe banks’ operation of credit appraisals to SMEs today, analyze and interpret how Basel III may affect banks’ operation of credit appraisals to SMEs, and to understand how Basel III may affect banks’ attitude towards credit appraisals to SMEs, due to increasing capital requirements. To perform this thesis, a quantitative method is used by using a web survey, which was sent to 790 respondents in three of the major national banks in Sweden on condition of anonymity. Of the 790 respondents there were 150 who returned a complete survey response. This gives a response rate of 19%. The result shows that Basel III will fulfill the purpose of creating financial stability in the banking sector but will complicate the ability of SMEs to obtain favorable credit.

This essay aims to analyze based on the theory SEB and Nordea´s credit assessment process against small enterprises.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn. Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet. Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar. Utifrån intervjuerna förstår vi även att själva kreditbedömningen har fått ett ökat fokus på företagaren. För att bevilja en kredit måste bankerna känna sig trygga med det beslutsunderlag de har att gå på. Tidigare har revisorn stått för en del av denna trygghet, vilken nu går förlorad i vissa företag. I dessa fall behöver banken känna förtroende för företagaren och hans eller hennes förmåga att driva företaget och på så vis säkra återbetalningen av krediten. Studien pekar också på att i takt med att redovisningskonsulter får högre kompetens i och med högre kompetensstandarder, kan  redovisningskonsulter komma att stå för en del av den trygghet som revisorn stått för tills nu.

I en bank måste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror då på om kreditbedömaren har tillräcklig information om företaget och hur pålitlig denna information är. När kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget använder de sig utav flera källor där kreditgivarens sociala nätverk är en utav dessa källor.  Syftet med denna uppsats är att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nätverk påverkar kreditbeslutet beträffande utlåning till små och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien består av tre personliga intervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Höganäs, Varberg och Ängelholm. Med hjälp av vår teori har vi kunnat analysera den empiri som vi har samlat in från våra intervjuer. Vårt samlade resultat av den teoretiska och empiriska undersökningen visar att en kreditbedömare i en småstad utnyttjar sitt sociala nätverk i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen samt att de använder sig utav nätverket på flera olika sätt. Det sociala nätverket kan även generera personinformation samt ge lokal- och branschinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen.