Abstract This study is about describing the pre- internationalization phase and to study companies that are in this phase. We are trying to capture characteristics of decisionmakers in the pre- internationalization phase, to then compare the theoretical material with empirical material from case companies. Then in the final stages of the thesis, we want to account for if we managed to answer our research questions. In the method, we give a description of the approach selected in conjunction with the study. The study is qualitative and we used both primary and secondary data, with a deductive approach. The theory chapter will consider the most relevant theories that are related to the topic, which is internationalization, pre-internationalization, international entrepreneurship, and the psychology behind personalities, attitudes, and how these can affect the organization's strategic decisions. In the empirical chapter, we outline the cases of the companies included in the study and also how they have responded to the designed interview guide. We then analyze the empirical data and theory in the analytical chapter before we answer our research questions and offer our recommendations, as a conclusion of the study.

<p>Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket. </p><p>Vårt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse om hur vårt valda fallföretag har gått tillväga med internationaliseringen. Vi vill även undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen. Detta syfte har vi försökt uppnå genom teoretiska och empiriska studier, vars resultat vi sedan analyserat. </p><p>Slutsatserna som vi författare kom fram till var att vårt fallföretag valde att internationalisera sig genom att använda sig av export vid inträdet till de utländska marknaderna. Motiven till internationaliseringen var att företaget först och främst ville få upp produktionsvolymen för att företaget skulle överleva samt kunna investera. Andra motiv som företaget hade var att de ville förlänga produktlivscykeln och utveckla nya produkter. De försökte även komma in på nya marknader för att minska gapet på de säsongsbetonade produkterna. Ett ytterligare motiv som företaget hade var det icke ekonomiska motiv som var en bakgrundsfaktorer av en ren tillfällighet. Problem och hinder som fallföretaget stötte på vid internationaliseringen var att resurserna bl. a de ekonomiska, inte var tillräckliga. Andra problem som företaget stötte på var volymanpassning, det utländska språket, mentaliteten, kontinuerliga besök hos kunder, söka nya kontakter och produktanpassningar.</p>

Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket. Vårt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse om hur vårt valda fallföretag har gått tillväga med internationaliseringen. Vi vill även undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen. Detta syfte har vi försökt uppnå genom teoretiska och empiriska studier, vars resultat vi sedan analyserat. Slutsatserna som vi författare kom fram till var att vårt fallföretag valde att internationalisera sig genom att använda sig av export vid inträdet till de utländska marknaderna. Motiven till internationaliseringen var att företaget först och främst ville få upp produktionsvolymen för att företaget skulle överleva samt kunna investera. Andra motiv som företaget hade var att de ville förlänga produktlivscykeln och utveckla nya produkter. De försökte även komma in på nya marknader för att minska gapet på de säsongsbetonade produkterna. Ett ytterligare motiv som företaget hade var det icke ekonomiska motiv som var en bakgrundsfaktorer av en ren tillfällighet. Problem och hinder som fallföretaget stötte på vid internationaliseringen var att resurserna bl. a de ekonomiska, inte var tillräckliga. Andra problem som företaget stötte på var volymanpassning, det utländska språket, mentaliteten, kontinuerliga besök hos kunder, söka nya kontakter och produktanpassningar.

China has in recent years experienced a great economic growth, which has attracted the interest of several Swedish companies. Notisum is one of those companies and they have started up a subsidiary in Shanghai, China. This paper is intended to describe Notisum and EnviTools internationalization to China focusing on the obstacles encountered and how the company handled them. In order to achieve this, empirical data was collected through an interview and a literature review. By studying Notisums and EnviTools internationalization process to China, several obstacles were found. The study could also determine that EnviTool already solved many of these barriers, but there are still obstacles for the company to overcome.

During the past few decades something interesting has occurred. The internationalization of firms has changed business between and in different countries. New technology and improved communication tools create opportunities for firms´ internationalization, which has led to increased internationalization today.The purpose of this dissertation is to explore different theoretical models applicability to firms’ internationalization today. The data collection consists both of primary –and secondary data. The primary data was collected through interviewing decision makers in leading positions in firms with insights of internationalization. Moreover, different perspectives of internationalization was elaborated in this research because interviews were established in firms from different industries. The secondary data collection consisted of information from the firms´ websites and the firms' annual reports to analyze the degree of internationalization. The combination of data collection provided better insights of the different firms´ internationalization. To be able to secure that this research is realistic, exploration of three different theoretical models that describe internationalization was implemented.The results show that some theoretical models are applicable to some firms and industries. Internationalization depends on two factors: What type of products the firm have, and what type of business the firm is in. Therefore, it internationalize accordingly. Thus, the theoretical models are created to focus on different internationalizations such as fast expansion and Step by Step expansion. Moreover, there are also different internationalization approaches in different industries. Firms have a unique business concept and, therefore, their internationalization processes are different from one another in some ways. This shows that one theoretical model cannot explain all the different types of internationalization. However, all three theoretical frameworks are applicable to today´s internationalization in different ways.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt. Vidare ska det undersökas hur e-handelsbolag inom denna bransch hanterar kundrelationer och hur de arbetar med kundvärde.Metod: Den valda undersökningsmetoden för uppsatsen är en kvalitativ metod utifrån en deduktiv ansats där fyra semistrukturerade telefonintervjuer har gjorts.Resultat och slutsats: Det som krävs för mikroföretag för att vara konkurrenskraftig är resurser, vilket mikroföretag ofta har brist på. Att ha ett internationellt nätverk är också en konkurrensfördel och att tillhandahålla kunderna det de efterfrågar leder till ett omtyckt företag som lättare kan skapa sig en kundkrets. För att vidare kunna bygga upp relationer med sina kunder, är förtroende en viktig faktor. Genom att minimera risker och hålla sina löften kan ett högt förtroende skapas, som är en bra grund till att långvariga relationer kan utvecklas. För att sedan kunna bevara kundrelationerna, är det viktigt att företagen förser sina kunder med värde som en bonus för att kunderna ska känna sig tillfredsställda.

<p>Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.</p><p>Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av</p><p>fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av</p><p>implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod.</p><p>Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär</p><p>oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare</p><p>för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. </p><p>Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.</p>

<p>Sedan 1980-talet har villkoren för företag att överleva på marknaden förändrats. Vad som förutspås är att inte ens de största företagen med de största hemmamarknaderna kommer att överleva på enbart försäljning i hemlandet. Många företag lockas av tanken på att expandera internationellt då de ser det som ett sätt att tjäna mer pengar, bland annat genom att de då når nya kunder på nya marknader. Det kan vara svårare för små företag att internationalisera sig med anledning av att en internationalisering kan vara kostsam och att mindre företag ofta har begränsade resurser. Detta leder helt enkelt till att det blir svårare för dem att agera på andra marknader än hemmamarknaden. Många små företag ser möjligheter att tjäna pengar på de utländska marknaderna men på grund av sina begränsningar har de inte möjlighet att göra en internationell satsning. För små företag är det oftast så att de inte i förväg planerar att bli internationella utan detta sker ofta av en ren slump. De kan till exempel genom någon kontakt i utlandet få möjlighet att inleda någon form av internationalisering och genom detta tar de tillfället i akt.</p><p>Vårt syfte med arbetet är att få ökad förståelse för små företags internationaliseringsprocess.</p><p>Slutsatserna för vårt arbete blev att i vissa fall är det möjligt att dra generella slutsatser om hur små företag i allmänhet agerar och bör agera vid internationalisering, men vi har också kommit fram till att det i andra fall inte går att dra generella slutsatser om hur ett litet företag bör agera då deras behov och struktur ser olika ut. Detta kan vara av olika anledningar så som produkt, resurser, kunskap eller erfarenhet med mera.</p>

<p>Abstract</p><p>According to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection.</p><p>This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market. From the balance sheet I collected data about leverage, financial costs and other important figures.</p><p>Some of the results were interesting. Firstly there is a financial gap for external financing especially for venture capital but also for bank loans. Though average leverage tends to a negative development from export to foreign establishment, multiple regression models show a slightly negative connection with internationalization, which is against the modern theory of internationalization. The non-linear model performs some percent better than the linear one. Financial costs rise through the different steps of internationalization, but the multiple regression models cannot confirm any statistical connection. </p><p>The pecking order for financing is as follows: Internally generated funds, IGF, bank loans and owners capital. This order was constant for financing all company activities, export or activities abroad. The percentage of choices for all activities tends to similarity with other studies of financing behavior like Cressy, Gandemo, Olofsson (1996): IGF 75,7 %, bank loans 64,9 % and owners capital 54,1 %. Important factors to determine the choice of finance in this study are: Control aversion, preferences towards internal and external finance and capital structure. </p><p>My conclusions are several but most importantly, that this study deals with small businesses, which have financial problems regarding bank loans and above all venture capital. The problems tend to aggravate along the internationalization process, maybe in most cases temporarily. I suggest, that new financial possibilities must be created to strengthen business development in the targeted direction. Since research on the subject is not very advanced, I would recommend more and larger studies in this field.</p>

<p>I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter måste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag står då i val att antingen stärka sin position på hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som är alltid förenade med olika risker.</p><p>Denna studie handlar om vilka drivkrafterna är och vilka strategier som används när företag etablerar sig på en riskmarknad. Undersökningen baseras på fem fallföretag som kompletteras med Exportrådets affärsklimatstudie.</p><p>I undersökningen framgick att företagen anser att affärsmiljön i Ryssland är komplex och har många grundläggande brister. Men trots att marknaden är svår att arbeta i, innebär Ryssland en enorm potential. Företag drivs både av proaktiva och reaktiva motiv, där globaliseringen är grundläggande drivkraft till varför företag etablerar sig på en riskmarknad. Företag är tvungna att söka sig till riskmarknader för att många etablerade marknader är redan penetrerade och mättade. Innan företag gör en satsning på en riskmarknad gör de flesta företag en grundlig utvärdering av marknaden och dess risker. När det är gjort väljer företag olika etableringsstrategier utifrån olika faktorer. Dessa strategier beror på bransch, storlek och produkt, men inte minst av hur mycket kontroll företaget vill behålla samt hur mycket resurser som finns inom företaget. Utifrån det bestämmer företag den mest optimala etableringsform i förhållande till ovannämnda faktorer.</p>