<p>I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.</p><p>Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst. Sydafrika har en affärskultur som till stor grad liknar den västerländska. Sverige har haft ett långvarigt samarbete vilket har resulterat i en goodwill. Att uppfatta Sydafrika som en tillväxtmarknad är en subjektiv bedömelse, vilket resultatet i undersökningen visar.</p>

<p>Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige.</p><p>Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. </p><p>Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.</p><p>Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. </p><p>Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen. Dessa tre företag agerade alltså i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes, vilket även resulterade i en lyckad etablering. Komatsu SweLog å andra sidan har höginvolverande produkter men etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. De agerade alltså inte i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes. Trots detta lyckades företaget uppnå en lyckad etablering sett utifrån omsättning och personalomsättning, men var även det företag som stötte på mest problem som följd av etableringen.</p>

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag.

Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige. Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur. Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen. Dessa tre företag agerade alltså i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes, vilket även resulterade i en lyckad etablering. Komatsu SweLog å andra sidan har höginvolverande produkter men etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. De agerade alltså inte i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes. Trots detta lyckades företaget uppnå en lyckad etablering sett utifrån omsättning och personalomsättning, men var även det företag som stötte på mest problem som följd av etableringen.

The study aims to investigate Swedish fitness companies positioning and strategic choices when internationalising in the Scandinavian countries and what has influenced this choice. Furthermore, the corporate risk and what obstacles they encountered will be examined. The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach. The results are based mainly on primary data from interviews, as well as secondary data. The fitness companies’ choice of strategy in internationalisation depends largely on its concept and positioning. The main obstacles in the internationalisation process are lack of communication, language difficulties and regulations. To what degree the companies are willing to take risks is determined by the company's ownership structure / Syftet med studien är att undersöka svenska träningskedjors positionering och strategival vid etablering i Norden och vad som påverkat detta val. Vidare kommer företagens riskbenägenhet undersökas och hur detta hanteras samt vilka hinder de stött på i sin etableringsprocess. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats. Resultatet baseras på främst primärdata från intervjuer, men även sekundärdata. Träningsföretagens strategival vid internationalisering beror till stor del på företagets koncept och positionering. De största hindren vid etablering är brister i kommunikation, språksvårigheter samt lagar och regler. Riskbenägenheten bestäms av företagets ägarstruktur.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika. Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar. Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst. Sydafrika har en affärskultur som till stor grad liknar den västerländska. Sverige har haft ett långvarigt samarbete vilket har resulterat i en goodwill. Att uppfatta Sydafrika som en tillväxtmarknad är en subjektiv bedömelse, vilket resultatet i undersökningen visar.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ”det internationella”, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning. Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering. Analysen lyfter även fram att det finns skillnader mellan skolor inom gruppen med hög grad av social rekrytering. En skiljelinje dras mellan hur tankefigurer som knyts till det internationella ger uttryck för ett målrationellt ideal respektive ett bildningsideal. Exempel på det förstnämnda idealet är att vissa val sägs förbättra elevens utsikter på en internationell marknad. Exempel på det sistnämnda idealet är hur världen står inför miljömässiga och sociala globala utmaningar. Uppsatsens diskussion föreslår att olika skolors webbplatser betonar olika aspekter av det internationella. Skolor med låg rekrytering skriver fram en snäv kulturell bild av det internationella jämfört med skolor med hög rekrytering. Skolor som ger uttryck för ett målrationellt ideal betonar ekonomiska aspekter av globalisering, medan skolor som ger uttryck för ett bildningsideal lyfter fram politiska aspekter av globalisering. / Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig. Studien visar att de övergripande drivkrafterna bakom en nordisk slutkundsmarknad kan ses ur två perspektiv: myndighetens (Energimarknadsinspektionens) samt elhandelsbolagens. Ur myndighetsperspektivet är drivkrafterna ökad kundnytta, samhällsekonomisk vinning, större produktutbud samt bättre nordiskt förhandlingsläge på EU-nivå. Ur elhandelsbolagens perspektiv nämns även här ökat kundfokus men framförallt skalfördelar till följd av en större marknad. Elhandelsbolagens förberedelsearbete kan huvudsakligen delas upp i två områden. Det första är kunskapsinsamling vad gäller övriga nordiska marknader och hur utvecklingen mot en nordisk slutkundsmarknad fortgår, vilket påverkar internationaliseringsprocessen. Det andra är att successivt försöka anpassa sina IT-system och processer mot ökad nordisk samordning. Internationaliseringsprocessen hos de elhandelsbolag som ingår i studien påverkas av den kunskapsinsamling som nu sker samt deras marknadsengagemang i övriga nordiska länder. En fullständigt harmoniserad nordisk slutkundsmarknad kan komma att påverka elhandelsbolagen på så sätt att deras IT-system kan samordnas i de olika nordiska länderna. Själva internationaliseringsprocessen påverkas och förenklas eftersom en harmoniserad marknad ökar förutsättningarna att verka i flera länder. Bolagens internationalisering kan ske genom flera olika typer av etableringsformer, men där historien visar att förvärv i många lägen ansetts lämpligt. Diskussion förs kring huruvida IP-modellen kan beskriva elhandelsbolagens internationaliseringsprocesser.

Frågeställningar: Vilka potentiella möjligheter samt risker kan små och mellanstora svenska B2B företag möta specifikt i internationaliseringsprocessen mot Frankrike? Hur kan medverkan i lokala nätverk underlätta etableringsprocessen? Syfte: Detta arbete ämnar att skapa förståelse för de förutsättningar som kan påverka en internationaliseringsprocess för att sedan urskilja vilka av dessa som kan vara relevanta för små och mellanstora svenska företag inför en etablering på den franska marknaden. Vidare med hjälp av den insamlade datan avser detta arbete ta fram en modell för att beskriva hur dessa förutsättningar kan hanteras.

<p>Sammanfattning</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Titel: Fastighetsbolagens internationalisering</p><p>Författare: Anna Bobjer och Jennie Thorslund</p><p>Fakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT</p><p>Handledare: Tommy Bood</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.</p><p>Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.</p><p>Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer. För att undgå denna tröghet men ändå nå de positiva aspekterna av fastighetsmarknaden kan placerare välja att investera i fastighetsaktier eller fastighetsfonder.</p><p>Kapital söker alltid bra investeringar och fastighetsbolagen i dagens svenska ekonomi är en god kandidat. Med höga direktavkastningar, attraktivt affärsklimat med ett öppensinnigt och pålitligt folk har Sverige idag ett antal argument som talar för dess starka attraktionskraft. Det lättorienterade rättssystemet och goda språkkunskaper underlättar ytterligare.</p><p>Vi kan se att ju större fastighetsbolaget är på börsen desto större är det utländska intresset.</p><p>Intresset från utlandet har successivt ökat under den svenska fastighetsmarknadens uppsving under 2000-talet. Det finns ett mönster i investerarnas val av de större, kanske lite säkrare, bolagen. Vidare ser respondenterna inga direkta nackdelar med att vara börsnoterade men finns inte behovet av det kapital som finns att tillgå på börsen så ser de heller ingen anledning till varför fastighetsbolag bör vara börsnoterade.</p><p>Vi kan slutligen konstatera att de svenska fastighetsbolagen inte påverkas av ett utökat, alternativt nytt, utländskt aktieägande.</p><p>Det här är en sammanfattning, ett litet smakprov på vad vi behandlat i vår uppsats. Hoppas det intresserar dig och att du får en trevlig läsning!</p>