Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig. Studien visar att de övergripande drivkrafterna bakom en nordisk slutkundsmarknad kan ses ur två perspektiv: myndighetens (Energimarknadsinspektionens) samt elhandelsbolagens. Ur myndighetsperspektivet är drivkrafterna ökad kundnytta, samhällsekonomisk vinning, större produktutbud samt bättre nordiskt förhandlingsläge på EU-nivå. Ur elhandelsbolagens perspektiv nämns även här ökat kundfokus men framförallt skalfördelar till följd av en större marknad. Elhandelsbolagens förberedelsearbete kan huvudsakligen delas upp i två områden. Det första är kunskapsinsamling vad gäller övriga nordiska marknader och hur utvecklingen mot en nordisk slutkundsmarknad fortgår, vilket påverkar internationaliseringsprocessen. Det andra är att successivt försöka anpassa sina IT-system och processer mot ökad nordisk samordning. Internationaliseringsprocessen hos de elhandelsbolag som ingår i studien påverkas av den kunskapsinsamling som nu sker samt deras marknadsengagemang i övriga nordiska länder. En fullständigt harmoniserad nordisk slutkundsmarknad kan komma att påverka elhandelsbolagen på så sätt att deras IT-system kan samordnas i de olika nordiska länderna. Själva internationaliseringsprocessen påverkas och förenklas eftersom en harmoniserad marknad ökar förutsättningarna att verka i flera länder. Bolagens internationalisering kan ske genom flera olika typer av etableringsformer, men där historien visar att förvärv i många lägen ansetts lämpligt. Diskussion förs kring huruvida IP-modellen kan beskriva elhandelsbolagens internationaliseringsprocesser.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.    Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Rapporten avslutas med allmänna rekommendationer om hur ett nät- och elhandelsföretag bör agera för att fortsätta att vara framgångsrika på elmarknaden.  En framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad kommer att bestå av 15 miljoner elanvändare och en helt ny konkurrenssituation kommer att växa fram. Nya aktörer, uppköp och klusterbildning kommer att prägla den marknad som ett elföretag ska verka på, på en framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad.  Intervjuer, workshops och enkäter visar att harmonisering kommer att leda till ökade kostnaderna för elföretagen. Detta då de exempelvis måste implementera nya IT-system som är kompatibla med övriga system i Norden, samt att företagen måste kunna hantera så väl språkskillnader som kulturella skillnader. Mindre elföretag kommer att få det svårt ekonomisk i ett initialt skede och bör därför fundera över olika strategiska vägval på den nordiska slutkundsmarknaden. Dessa företag rekommenderas generellt att satsa på stark regional anknytning, medan de mellan - och större företagen bör fundera på internationell närvaro. / In 2008, the harmonisation of the Nordic electricity markets was initiated as a measure to reduce the barriers between the countries and to harmonise the utilities’ internal processes. Thereby, the overall goal of creating a common Nordic electricity market will be fulfilled. In this market, customers will be able to purchase electricity from a retailer based in any of the participating markets, creating a reliable supply and a highly competitive and efficient market character.   By analysing the as-is situation of the Swedish electricity market and creating a scenario of the common Nordic electricity market in 2020, the report aims at assessing the impact on a utility from the change of market situation. The scenario focuses on changes derived from the harmonisation but also includes macro trends. In the report, general recommendations are presented on how DSOs and retailers can manage the transformation prosperously and profitably.   The future Nordic electricity market will consist of 15 million end users and a competitive landscape, new to every utility in the energy sector, will emerge. The new market will be characterised by new players, frequent mergers and acquisitions and cluster strategies.   By conducting interviews and workshops, and by carrying out surveys, it could be concluded that the harmonisation inevitably will result in increased costs for the utilities. Investments in new IT-systems compatible with systems in the other Nordic countries will be prerequisites for participating in the new market, as well as language training for customer service. In addition the utilities will face challenges in operating in countries with different cultures. Especially small sized utilities will be hit economically in the short term, being forced to take on the significant investments. The way forward for a small utility is thus strategic reviews, preferably with the result of focusing on regional presence. Medium and large sized utilities should on the contrary investigate and focus on the direction of internationalisation.