No description available.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.    Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Rapporten avslutas med allmänna rekommendationer om hur ett nät- och elhandelsföretag bör agera för att fortsätta att vara framgångsrika på elmarknaden.  En framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad kommer att bestå av 15 miljoner elanvändare och en helt ny konkurrenssituation kommer att växa fram. Nya aktörer, uppköp och klusterbildning kommer att prägla den marknad som ett elföretag ska verka på, på en framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad.  Intervjuer, workshops och enkäter visar att harmonisering kommer att leda till ökade kostnaderna för elföretagen. Detta då de exempelvis måste implementera nya IT-system som är kompatibla med övriga system i Norden, samt att företagen måste kunna hantera så väl språkskillnader som kulturella skillnader. Mindre elföretag kommer att få det svårt ekonomisk i ett initialt skede och bör därför fundera över olika strategiska vägval på den nordiska slutkundsmarknaden. Dessa företag rekommenderas generellt att satsa på stark regional anknytning, medan de mellan - och större företagen bör fundera på internationell närvaro. / In 2008, the harmonisation of the Nordic electricity markets was initiated as a measure to reduce the barriers between the countries and to harmonise the utilities’ internal processes. Thereby, the overall goal of creating a common Nordic electricity market will be fulfilled. In this market, customers will be able to purchase electricity from a retailer based in any of the participating markets, creating a reliable supply and a highly competitive and efficient market character.   By analysing the as-is situation of the Swedish electricity market and creating a scenario of the common Nordic electricity market in 2020, the report aims at assessing the impact on a utility from the change of market situation. The scenario focuses on changes derived from the harmonisation but also includes macro trends. In the report, general recommendations are presented on how DSOs and retailers can manage the transformation prosperously and profitably.   The future Nordic electricity market will consist of 15 million end users and a competitive landscape, new to every utility in the energy sector, will emerge. The new market will be characterised by new players, frequent mergers and acquisitions and cluster strategies.   By conducting interviews and workshops, and by carrying out surveys, it could be concluded that the harmonisation inevitably will result in increased costs for the utilities. Investments in new IT-systems compatible with systems in the other Nordic countries will be prerequisites for participating in the new market, as well as language training for customer service. In addition the utilities will face challenges in operating in countries with different cultures. Especially small sized utilities will be hit economically in the short term, being forced to take on the significant investments. The way forward for a small utility is thus strategic reviews, preferably with the result of focusing on regional presence. Medium and large sized utilities should on the contrary investigate and focus on the direction of internationalisation.

Distributed, renewable generation-units and more efficient use of electric power,demands a developed electric grid. This grid is often referred to as the “Smart Grid”. This future electric system rise expectations among actors in the existing electricmarket. International organizations share visions of opportunities for electricityconsumers and new actors, ready to enter the market. At the same time, electricutility companies may question the need for some of these upcoming changes, as theyare sometimes expected to lead the development. This paper therefore seeks to investigate the business opportunities related to SmartGrids. This is done throughout interviews, literature-studies and analysis usinginnovation-development theories. Primary focus of the paper is directed towards theelectric utility companies, secondary towards electric consumers. Business opportunities for utility companies are found to be primary associated withoperation and maintenance aspects of the grid. Developed control-systems andupdated maintenance strategies may increase the overall system knowledge and thequality of the distribution. Cost-reduction activities as these are probably results ofthe revenue-cap regulation controlling grid companies. Future consumers may benefit,socially and economically, from solutions visualizing and controlling different electriccomponents in the real estate. At the same time the development of Smart Grids is a rather slow process, partlybecause of large amount of system-components and partly because of existing rulesand laws concerning the electric system. In order to identify future opportunitieswithin Smart Grids, it is crucial to gain knowledge of the system and to satisfy realneeds or problems.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt. Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift. Intervjuerna användes för att identifiera vad som skiljer störningsdriften från normaldriften och låg främst till grund för analysen av det sammansatta kognitiva systemet vid störningsdrift. De kategorier som framkom under analysen och ligger till grund för resultatet var Organisation, Arbetssätt, Beslutsfattande och Kommunikation. Driftcentralen med kringliggande grupper utgör en komplex organisation som ska klara av att hantera oförutsägbara händelser. Denna studie visar att detta sammansatta kognitiva system klarar av denna uppgift till en acceptabel nivå med hjälp av erfarenheten och kunskapsnivån hos driftledarna och fältarbetarna, men vissa förbättringar kan göras för att öka kontrollförmågan vid störningsdrift.

Sammanfattning Tredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen. Någon tydlig praxis för hur de behandlar frågan har inte vuxit fram och det finns en viss osäkerhet gällande vilken lösning som är mest lämplig för sådana tekniskt komplicerade anläggningar. Det har från Lantmäteriets håll vidare ansetts oklart vilka krav elnätsföretagen (ägarna av elnätet) ställer i dessa avseenden. Det här examensarbetet syftar därför till att utreda vilka rättigheter och skyldigheter elnätsföretagen har samt om de har en gemensam syn på hur de tredimensionella fastigheternas elförsörjning ska tryggas. Detta har skett genom intervjuer med sakkunniga på Sveriges fyra största elnätsföretag, Fortum Distribution, E.ON. Elnät, Vattenfall Eldistribution och Göteborg Energi Nät. Resultatet från intervjuerna har sedan jämförts med varandra och med Lantmäteriets praktiska tillämpning av 3D-lagstiftningen. Avslutningsvis ges rekommendationer för hur frågan lämpligen bör behandlas i framtiden. Arbetet visar att det i dagsläget inte finns några särskilda rekommendationer eller riktlinjer för hur elnätsföretagen ska ansluta tredimensionella fastigheter till sina nät. Anslutningarna sker därför i regel på samma sätt som för traditionella fastigheter, det vill säga med en anslutningspunkt per byggnad. Sakkunniga på E.ON. Nät och Fortum Distribution sitter dock i en arbetsgrupp som i samarbete med Svensk Energi och Elektriska Installatörsorganisationen EIO arbetar med att ta fram nya riktlinjer för anslutningen av tredimensionella fastigheter. De föreslår bland annat att det vid nybyggnation sker en teknikseparering så att varje fastighet får en anslutning var till elnätet. Detta för att minska risken för tvister mellan fastighetsägarna. I befintliga byggnader föreslår de dock att det även i framtiden används gemensamma anslutningar. De betonar dock vikten av att det bildas gemensamhetsanläggningar för att reglera förvaltningen av dessa.  Tidigare studier av Lantmäteriets tillämpning av 3D-lagstiftningen har visat att elektriska starkströms-ledningar ofta tryggas med fastighetsbildningsservitut eller gemensamhetsanläggning, men att redovisningen av rättigheterna i många fall är otydlig. På grund av detta har det i vissa fall varit svårt att i efterhand förstå vilken omfattning rättigheterna har, exempelvis om ansutningen (serviscentralen) ingår eller inte. Detta examensarbetet visar att det är av stor vikt att denna del av anläggningen tryggas och redovisningen bör därför göras tydligare på denna punkt. Vid framtida 3D-fastighetsbildningar är det vidare viktigt att valet mellan servitut och gemensamhetsanläggning görs med omsorg, så att förvaltningen av anläggningen kan skötas på ett ändamålsenligt sätt. Detta examensarbete visar bland annat att antalet anslutningar och elabonnemang påverkar vilken rättighetslösning som är mest lämplig i de enskilda fallen. Det är därför viktigt att Lantmäteriet har kännedom om och tar hänsyn till detta när starkströmsledningar ska tryggas vid 3D-fastighetsbildning.

To meet new regulations and the demand for a more sustainable energy system, the electricity grid will play an important role. Since the grid owners operate in a monopoly environment a regulating authority, the Swedish Energy Markets Inspectorate (Ei), sets a revenue cap that determines their profits. Changes were made for the regulating period 2016-2019, which now states that grid operators no longer can charge their customers with already depreciated grid components. To spur the grid operators to invest in smarter and more efficient technology, Ei also introduced two new economic incentives to make companies decrease their electricity losses and use the grid more evenly. The first aim of this thesis was to investigate how this new regulatory framework affected the grid operators, by performing interviews and sending out a survey. The result showed that the new regulatory decreases the grid operators’ profitability and also affects their investment strategies. The age of a grid has become more important than both efficient use of the grid and voltage quality when considering investments, since age now has a major impact on the profits. The new incentives however, has almost no effect on the way the grid operators act. The second aim of this study was to investigate how much a grid operator could save with these new incentives. A case study were conducted at Upplands Energi, a small local grid operator, and calculations with their usage data were performed in MATLAB. The results showed that load management by installing control equipment on costumers’ heat pumps and thereby decreasing their power peaks, could save money. By connecting 500 customers Upplands Energi could save about 150 000 SEK per year, and with 5 000 customers they could save almost half a million SEK per year.