Detta examensarbete har gjorts tillsammans med företaget Flexator. I processen där ett modulhus monteras förekommer störningar som leder till ökade kostnader för företaget. Målet med studien har varit att identifiera störningar som uppstår, konsekvenser av störningar samt att sammanställa förslag till lösningar och rutiner i störningshanteringen. I studiens resultat framkommer det att ett flertal störningar upplevs återkomma i många av Flexators projekt, och att de mest frekvent återkommande störningar handlar om avsaknad av eller fel på material. Undersökningen visar även att flera aktörer på montageplats upplever brister i verksamhetens hantering av störningar. Studiens resultat pekar på att vissa störningar rapporterats vid ett flertal tillfällen under en längre tid men att någon förbättring inte märkts av. Det upplevs hos aktörer på montageplats som intervjuats att det ofta inte ges någon respons på utfärdade rapporteringar, vilket leder till minskad motivation att rapportera.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt. Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift. Intervjuerna användes för att identifiera vad som skiljer störningsdriften från normaldriften och låg främst till grund för analysen av det sammansatta kognitiva systemet vid störningsdrift. De kategorier som framkom under analysen och ligger till grund för resultatet var Organisation, Arbetssätt, Beslutsfattande och Kommunikation. Driftcentralen med kringliggande grupper utgör en komplex organisation som ska klara av att hantera oförutsägbara händelser. Denna studie visar att detta sammansatta kognitiva system klarar av denna uppgift till en acceptabel nivå med hjälp av erfarenheten och kunskapsnivån hos driftledarna och fältarbetarna, men vissa förbättringar kan göras för att öka kontrollförmågan vid störningsdrift.

Denna rapport utreder skärmning som en metod för att minska störningsupptaget hos en blodperfusionsmätare, och därmed öka dess pålitlighet vid medicinsk användning. Ett nytt kretskort för den analoga elektroniken skapades för att underlätta skärmningen, och samtidigt analyserades kretsens karakteristik och anpassades efter behov. Beräkningar och simuleringar utfördes för att undersöka kretskortets teoretiska störningspåverkan, och jämförelser mellan ett skärmat och ett oskärmat kort visar att skärmning gör att kretskortet tar upp markant mindre störningar. Praktiska tester planerades men utfördes inte eftersom COVID-19-epidemin orsakade tidsbrist. / This report examines shielding as a method to reduce interference absorption in a blood perfusion monitor, and consequently increase its reliability in clinical use. A new circuit board for the analog electronics was created to facilitate shielding, and simultaneously the circuit’s charac­teristics were analyzed and adjusted where necessary. Calculations and simulations were made to examine the circuit board’s theoretical interference impact, and com­parisons between a shielded and an unshielded board shows that shielding causes the circuit board to absorb noticeably less interference. Practical tests were prepared but not per­formed because the COVID-19 epidemic caused lack of time.