No description available.

No description available.

Detta är ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska Grundläggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bättre. Ett tidigare examensarbete har skrivits på avdelningen som undersökte produktiviteten ute på arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen på grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vägen med mera. Målet med mitt arbete har varit att bygga vidare på detta och se om bättre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar. Underlaget till rapporten består av observationsstudier där arbetet på tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i planeringsprocessen. Där noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav på detta från beställaren. Tecken på detta syns bland annat på tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta är alltför odetaljerade. Resultatet blir att de kanske inte stämmer helt och är mycket svåra att följa upp. En effekt blir också att det är väldigt svårt att kommunicera hur stort utrymme entreprenören behöver och till när, vilket naturligtvis lätt leder till att de andra entreprenörerna på plats står i vägen eller inte har hunnit förbereda marken. Det uppstår också svårigheter hos leverantören av pålarna om inte projektet kan ge en tillräcklig framförhållning, vilket självklart ger problem med leveranser. De slutsatser som har dragits av undersökningarna är att arbetena behöver planeras mer noggrant och på ett sätt som går att kommunicera till andra. En rekommendation är att tidplanen görs visuellt genom markera etapper på en pålplan. En sådan visuell tidplan kan också användas som underlag för att diskutera dispositionen av arbetsytan och vilka ytor man behöver tillgång till. Utöver detta föreslås att en uppföljning görs av produktiviteten varje dag. En tredje rekommendation är att en checklista för planeringsstadiet tas fram, så att man inte behöver upprepa samma misstag som gjorts tidigare. När planeringen görs noggrant, erfarenheter sparas och kommunikationen på arbetsplatsen är öppen och tydlig så finns stora möjligheter till en trevligare arbetsmiljö och ett lönsamt projekt för alla inblandade.

Sedan 2009 fjärravläses och faktureras alla Sveriges elnätskunder varje månad. Fakturan bygger på senaste månadens förbrukning, tidigare fakturerades man efter uppskattad förbrukning med avseende på tidigare historik. Det nya systemet infördes i syfte att skapa mer medvetenhet hos kunden om dess elförbrukning och därmed en bättre förutsättning att ändra beteendemönster. Majoriteten av elnätsbolagen använder sig av elnätskommunikation för att skicka information till och från elmätarna. Det är ett smidigt sätt att upprätta ett större kommunikationsnät eftersom infrastrukturen redan finns där, elnätet. Examensarbetet utfördes i samarbete med Värnamo Energi. Syftet med examensarbetet är att utreda vad som påverkar kommunikationen och hur deras elnätskommunicerande system Addax fungerar mer i detalj. En djupare analys utfördes kring AIU–enheten, som är ett kommunikationsgränssnitt mellan fjärrvärmemätaren och Addax–systemet. Analysen utfördes på grund av att cirka 10 procent av mätdatan saknas varje månad. För att lösa uppdraget på bästa vis inleddes arbetet med en grundlig förstudie inom ämnet genom läsning av rapporter och tekniska manualer. Under examensarbetets gång deltog jag i felsökningsarbete ute på nätet för att kunna koppla teorin bättre till verkligheten. I rapporten redovisas några typiska exempel ifrån felsökningsarbetet av vanligt förekommande fel. För att kunna utvärdera AIU–enheten byggdes en mindre laborationsmiljö för att effektivt isolera påverkan av de störningar som förekommer på nätet. Resultaten visar att fjärrvärmeanläggningens cirkulationspump som förespåddes vara störkällan inte var problemet. Det visade sig att AIU–enheten var begränsad till att etablera kontakt vid en frekvens. Elnätet tidsvarierande karaktäristisk och de störningar som vissa anslutna apparater genererar ställer krav på att kommunikationssystem har viss kommunikationsflexibilitet

No description available.

No description available.

The development of productivity in the construction industry has long been at a steady state compared to the manufacturing industry. Studies have shown that, amongst other things, waste on construction sites can reach up to one third of the total production cost. This has been observed from different aspects, and change is forthcoming. This thesis aims to provide a foundation for an increased productivity at production sites of building bridges. It is primarily based on a field study at Skanska, at a bridge construction site near Grängesberg. Via continuous interviews with the whole production crew, construction workers and management, information on interference and possibilities of improvement at the work site has been documented. Moreover, Lean has been studied and attention has been brought to simple methods and approaches that can contribute to an increase of productivity. The purpose of this thesis was to inform Skanska and its team of recurring disruptions and improvement prospects, and to suggest simple methods so that future projects can be run more profitably. During the field study approximately ten disruptions have been documented, which directly interfered with the production. Most of these were due to different forms of communication failures. Late deliveries and reinforcement problems were the most common disorders. Furthermore, we have found room for improvement within the visual management, where resources and technology are available, but are not utilized to its fullest potential. In conclusion we analyzed and gave suggestions of simple methods for improvement using Lean as support, were tools like Five Why’s and SMART goals were used.

Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet. Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar. Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

No description available.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Växjö Energi och Elnät AB och är en elkvalitetsanalys av Växjös lokala nät. Målet med analysen var att undersöka av VEAB utvalda objekt för att ge en nulägesbild av elkvaliteten i Växjö.  Elkvalitet blir en växande fråga i takt med utvecklingen av känslig och energisnål elutrustning. Eftersom utrustning av detta slag ökar i alla miljöer är det av intresse att utreda dess inverkan på elnätet. VEAB identifierade fem olika områden i Växjös elnät där störningar har påträffats eller eventuellt kan komma att innebära störningar i framtiden. Mätningar har påvisat att elleveransen är god i de mätpunkter som undersökts. Det framgår tydligt att ökad mängd olinjära enfasbelastningar ökar halten av tredjeövertonen. Detta blir framförallt påtagligt i offentliga miljöer och bostadsområden. Dessa övertoner ingår i det lågfrekventa området och anses inte utgöra ett större problem tack vare VEAB:s starka nät, där dimensioneringen är väl tilltagen för att klara denna mängd övertoner. Fenomenet behöver därför inte prioriteras i den närmaste framtiden. Rapporten har gett en bra kunskap om förekomsten av lågfrekventa övertoner och hur dessa åtgärdas. Rapporten har inte behandlat högfrekventa övertoner, men indikation på att fenomenet förekommer i anläggningar är tydlig. Behovet av att utreda dessa i framtiden kommer sannolikt att vara av stor vikt, då det i nuläget finns bristfällande kunskap om dess konsekvenser i elnät och anläggningar. Under mätningarna har det registrerats tolv transienter som alla är av typen impulstransienter, vilket innebär att de har låg energimängd och påverkar sannolikt endast närliggande utrustning. Huruvida störningarna leder till interferens är oklart, då apparater skall ha en viss immunitet mot störningar enligt gällande EG direktiv. Uppkomsten härleds, i detta fall, till aktuell anläggning eftersom omkopplingar i nätet oftast genererar högfrekventa transienter med högt energiinnehåll. Störkällan till impulstransienter är i många fall svår att utreda i en komplex anläggning. Det kan handla om till- och frånkoppling av induktiva belastningar som hissar, fläktsystem och mindre kopplingsutrustningar t.ex. strömbrytare och kontaktorer. / The project was commissioned by the Växjö Energy and Electricity Ltd and is a power quality analysis of Växjö's local network. The goal of the assay was to investigate the VEAB selected items to provide a current picture of the quality of electricity in Växjö.Power quality is a growing issue in accordance with the development of sensitive and energy efficient electrical equipment. Since equipment of this type is increasing in all environments, it is of interest to investigate its effect on the power grid. VEAB identified five regions of Växjö's electricity network where disturbances have been found, or possibly could lead to disruptions in the future. Measurements have shown that the electricity supply is good in the points examined. It is clear that the increased amount of nonlinear single-phase loads increases levels of the third harmonic. This becomes particularly evident in public places and residential areas. These harmonics are included in the low frequency range and is not considered a major problem due to VEAB's strong power lines, where the dimensioning is large enough to sustain this amount of harmonics. The phenomenon is therefore not a priority in the near future. The report has given a good knowledge of the existence of low-frequency harmonics and how they are dealt with. The report has not considered the high frequency harmonics, but the indication that the phenomenon occurs in facilities is clear. The need to investigate these in the future is likely to be of great importance, as there is currently a shortage of knowledge of its consequences in electricity networks and facilities During the measurements, it has recorded twelve transients that are all of type impulse transients, which means that they have a low amount of energy that probably only affects nearby equipment. Whether the disorders lead to interference is unclear since the equipment must have a certain immunity to interference, according to current EC Directives. The appearance is derived, in this case, to the current facility since switching’s in the network usually generates high-frequency transients with high energy content. The source of the disturbance impulse transients is often difficult to determine in a complex installation. This may include on-off switching of inductive loads like elevators, fan systems and smaller cabinets such as switches and contactors.