No description available.

Denna rapport redovisar ett examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Uppdraget har genomförts som ett produktutvecklingsprojekt med tyngdpunkt på förstudie samt teknisk lösning. Projektet initierades av Aktiebolaget Kuplie Bering med idén om ett larm som identifierar ljud från utlösta inbrotts- eller brandlarm varpå det i sin tur skickar ett meddelande och larmar händelsen till närliggande grannar. Grannarna kan då snabbt sätta in lämpliga åtgärder. Förutsättningen är att det oftast är någon granne hemma oavsett tid. Vid inbrott och speciellt brand i bostad är tidsfaktorn viktig och då speciellt responstiden. Med responstid menas den tid då inbrottet eller branden börjar till när en åtgärd kan sättas in. På 5 minuter kan ett rum bli övertänt och kan ej släckas av en lekman. På liknande sätt kan en inbrottstjuv på 5 minuter hitta många värdefulla föremål och vara på väg från brottsplatsen. Genom att få en granne på plats kort efter ett larm har utlösts kan åtgärder sättas in snabbare. Arbetet har genom produktutvecklingsprocessen resulterat i en teknisk lösning som kan uppfatta ett inbrotts- eller brandlarm och därefter skicka ett larm tillsammans med en adress trådlöst till ett obegränsat antal liknande enheter. De mottagande enheterna visar genom ljud och larm tillsammans med en mobiltelefons app, en adress där inbrotts- eller brandlarmet larmade.

Grannsamverkan är en verksamhetsform som ämnar minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden genom att involvera de boende. I Skåne benämns detta arbete istället för ”Grannar mot brott” och bedrivs med hjälp av Länsförsäkringar Skåne. Majoriteten av den internationella forskning som återfinns rörande arbetet med grannsamverkan är dessvärre genomförd innan millennieskiftet samt att det finns en brist på nationell forskning kring arbetet. Dessutom har det inte utförts några studier kring hur arbetet med grannar mot brott i Skåne genomförs och därför undersöker denna studie varför grannar mot brott startas upp, hur det bedrivs, vilka som är de centrala åtgärderna samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns med arbetet. Eftersom att brottslighet påverkar såväl individen som blir utsatt och samhället i sig är det viktigt att ett brottsförebyggande arbete likt grannar mot brott genomförs på ett optimalt sätt. En mer nyanserad förståelse gynnar även de myndigheter och organisationer som är involverade i arbetet med grannar mot brott och kan således förbättra samarbetet. Föreliggande studie har således intervjuat individer i bostadsområden som har en ordföranderoll i arbetet med grannar mot brott för att bredda kunskapsläget kring ämnet. Studiens resultat visar att arbetet startas upp av att de boende för att minska brottsligheten till följd av händelser som har inträffat på närliggande platser kring bostadsområdet. Arbetet bedrivs med hjälp av aktörer som Länsförsäkringar Skåne och Polisen som bidrar med information och material samt centrala åtgärder som övervakning, märkning av egendom och säkring av bostäderna. Bibehållandet av motivationen för arbetet bland de boende samt betydelsen av att sprida arbetet till andra områden och kommuner framkom som faktorer som bör utvecklas. / Neighbourhood watch is a form of activity that intends to reduce crime and increase security in residential areas by involving the residents. In Skåne this activity is entitled as “Neighbours against crime” and is conducted with the help of Länsförsäkringar Skåne. Much of the international research found regarding the work with neighbourhood watch is unfortunately completed before the millennium shifted and there’s also lack of national research around the work. In addition, no studies have been carried out on how the work with neighbours against crime is done in Skåne. Therefore, this study examines why neighbours against crime are started, how are they done, which are the key actions and what developmental opportunities there are with the work. Because crime affects both the individual who is exposed and the society, it is important that crime prevention work, like neighbours against crime, is carried out in an optimum manner. A more nuanced understanding also favours the authorities and organizations involved in the work of neighbours against crime, thus improving cooperation. The present study has interviewed individuals in residential areas who have a chairman's role in working with neighbours against crime to broaden the knowledge situation around the subject. The results of the study show that the work is initiated by the residents to reduce crime because of events that have occurred in nearby places around the residential area. The work is carried out using actors like Länsförsäkringar Skåne and the Police, which provide information and materials as well as the central measures such as monitoring, property marking and security of housing. The maintenance of motivation for the work among the residents as well as the importance of spreading work to other areas and municipalities emerged as factors that should be developed.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) menade i ett avgörande från 2020 att mindre justeringar inom befintligt bygglov kan beviljas. Formuleringen om mindre justeringar indikerade en ändrad syn hos MÖD som 2015 menade i ett avgörande att plan- och bygglagen (2010:900) inte lämnar något utrymme för ändring av bygglov utan i stället hänvisade till ny bygglovsansökan. MÖDs beslut 2015 konstaterade även i avgörandet att ett nytt lov fordrade att grannar ska ges möjlighet att yttra sig om åtgärden. Syftet med studien är att undersöka hur byggnadsnämnderna tolkar ändring av beviljade bygglov. De följande frågeställningarna behandlas: vilka lagar prövar byggnadsnämnderna i fråga om ändring av bygglov och hur hanteras grannar vid ändring av bygglov. Vidare granskas begreppet liten avvikelse och vad det innebär i bygglovsprövningen, samt hur MÖD tolkar ändring av redan beviljat bygglov.Juridisk metod har tillämpats i studien. Samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen har kontaktats med begäran om fem bygglovsbeslut från 2017 eller 2018. 14 bygglov var relevanta för studien. Tre intervjuer genomfördes med bygglovshandläggare som är verksamma inom Västra Götalandsregionen.Analys av de insamlade bygglovshandlingarna visade bland annat att ändring av en byggnadsplacering behandlades i flera av fallen. Respondenterna svarade i intervjuerna att flytt av bostadens placering var en vanlig avvikelse från bygglov. De bygglovshandlingar som granskats var samtliga ändringar jämfört med tidigare bygglov vilket ger att de granskade byggloven innehåller åtgärder som inte tolererats inom tidigare beviljat bygglov. Studiens slutsatser är bland annat att gällande rätt för bygglovsbeslut följts av byggnadsnämnderna men att studien saknar underlag för att bedöma huruvida byggnadsnämnder förhållit sig till MÖDs senaste avgörande avseende mindre justeringar avbygglov. Begreppet liten avvikelse i bygglovsprövningen hanteras enligt respondenterna restriktivt. / The Land and Environmental Court intended in a decision in 2020 that minor adjustmentswithin existing building permits could be granted. The wording about minor deviations indicated an adjusted outlook among The Land and environmental Court that in a decision from 2015 stated that the Planning and Building Act (2010:900) does not allow for adjustments of a building permit but instead referred to a new building permit. The Land and environmental court’s decision in 2015 also established that a new building permit demands the neighbors’ opportunity to remark on the measure.The purpose of the study is to investigate how the local building committees interpret adjustments in terms of a building permit decision. The following issues are treated: what articles are being reviewed by the local building committees in a situation of an adjusted building permit and how is the question of right for the neighbors to give one’s opinionbeing dealt with in a situation of an adjusted building permit. Furthermore, is the term minor deviation being reviewed and how it interprets in a building permit matter, and also how The Land and Environmental Court interprets adjustments of a building permit.Juridical method has been applied for the study. All 49 counties within Region Västra Götaland was contacted with a request of five building permit decisions from 2017 or 2018. 14 building permits had relevance towards the study. Three interviews were conducted with building permit administrators that are active in the Region Västra Götaland. An analysis of the collected building permits displayed among other things that adjustments of placing was processed in most cases. Respondents replied in interviews that relocation of the residence placing were a common deviation from building permits. The reviewed buildings permit act consisted of adjustments compared with prior building permits which yields that reviewed building permits consists of measures that are not tolerated within the prior granted building permit. The conclusions of the study includes established law of building permits are being complied by the local building permit committees but the study lacks basic data to evaluate whether local building permit committees relate to the latter decision by the Land and Environmental court regarding minor adjustments of building permits. The expression minor deviation in building permit validation is being managed restrictive according to the respondents.

Att kunna vistats ostört i sin bostad kan anses vara en fundamental rättighet som är väsentlig för människors välmående. Problem vad gäller störningar mellan grannar är en vanligt förekommande företeelse. Störningar mellan grannar uppstår framför allt i hyresrätter, men förekommer även i bostadsrätter. Eftersom hushållen i Sverige ökat inom hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus analyseras störningsreglerna för respektive bostadsform i denna uppsats.  Hyresgäster och bostadsrättshavare får inte förorsaka de som bor i omgivningen störningar vilka är skadliga för hälsan eller försämrar bostadsmiljön enligt 12 kap. 25 § Jordabalken (JB) och 7 kap. 9 § Bostadsrättslagen (1991:614) (BRL). Vidare ska den boende iaktta sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Det finns inte någon närmare precisering av vad en störning kan innefatta, det vill säga, huruvida en störning ska anses uppkommit eller ej grundar sig främst på människors allmänna uppfattning.  Uppsatsen fokuserar på de boendes intresse av att inte bli störda samt vikten för hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att få störningarna att upphöra, således konkretiseras vilka åtgärder som grannar, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kan eller är skyldiga att vidta för att förhindra samt avbryta störningarna i respektive bostadsform. Vidare jämföras skillnaderna mellan åtgärder mot en störande granne som innehar en hyresrätt respektive bostadsrätt.

Vi lever i ett samhälle under ständig utveckling där byggnation av fastigheter och infra-struktur är av stor betydelse. Med hjälp av detaljplaner kan exploateringsområden planeras och ligga till grund för utveckling. I samband med genomförande av dessa planer uppstår ofta situationer där de befintliga fastighetsägarna i området inte samtycker. I plan- och bygglagen, vilken reglerar detaljplaneprocessen, finns inte heller någon reglering kring kompensation eller annan ersättning till intilliggande fastigheter som lider skada av detaljplanen.  Syftet med det här arbetet är att utreda om kompensation med stöd i plan- och bygglagen borde utgå till intilliggande fastighetsägare, så kallade grannar, som berörs vid införande av en ny detaljplan. Detta besvaras genom att titta närmare hur grannar hanteras vid genomförande av nya detaljplaner, om de kompenseras då de drabbas negativt samt vilka för- och nackdelar en lagreglering av kompensation till grannar skulle medföra. I studien analyseras detta med hjälp av befintlig lagstiftning, detaljplanefall från verkligheten och intervjuer med verksamma personer inom byggprocessen. Uppsatsen har avgränsats till att endast behandla rättsfall i eller omkring större städer och ger exempel på planers påverkan på grannar, där vissa har resulterat i kompensation.  Sammanfattningsvis visar denna studie på att kommunens tillmötesgående till grannars åsikter kan leda till planförändring, som skulle kunna vara av sådan grad att den skulle anses utgöra en form av kompensation. Samtidigt visar den även på att många drabbas negativt vid plangenomförande utan att ersättas. Ekonomisk kompensation till grannar har visat sig förekomma, trots avsaknat stöd i plan- och bygglagen. Teoretiskt sett hade en lagreglering verkat rättviseutjämnande – inte bara för de fastighetsägare som drabbas utan även sett till de olikheter som finns i rådande lagstiftning. I komplexa och samhällsviktiga detaljplanefall, där vissa betydande olägenheter är svåra att undvika, hade ersättning kunnat utgöra en lösning. I praktiken däremot är det svårare att avgöra om en lagreglering hade lett till en förbättring av det system som redan finns idag. I nödvändiga fall har det, trots uteblivet lagstöd i plan- och bygglagen, visat sig finnas en kompensationshantering i form av överenskommelser, varpå behovet av lagregleringen i praktiken kanske inte är lika stort som i teorin. / We live in a society under constant development where construction of real estate and infrastructure is of great importance. With the help of local plans, exploitation areas can be planned and be the basis for development. In correlation to the implementation of these plans, situations occur where the existing property owners in the area do not agree. The planning and building act, which regulates the local planning process, does not regulate compensation or other remuneration to neighbouring properties that suffer due to the local plan. The purpose of this thesis is to investigate whether compensation with support in the planning and building act should be given to adjacent property owners, so-called neighbours, who are concerned with the introduction of a new local plan. This is answered by looking closely at how neighbours are handled when implementing new local plans, if they are compensated when they are adversely affected, and what the pros and cons of a legislation of compensation to neighbours would entail. In the study, this is analysed by means of existing legislation, local plan cases from reality and interviews with individuals actively working in the construction process. The approach has been limited to only deal with cases in or around major cities and gives examples of plans' impact on neighbours, some of which have resulted in compensation.  In summary, this study shows that the municipality's courtesy to neighbour’s stand points can lead to change of a plan, which could be of such a degree as to be considered a form of compensation. At the same time, it also shows that many people that suffer negatively due to a plan do not get compensated at all. Financial compensation to neighbors has been shown to exist, despite the lack of support in the planning and building act. Theoretically, law enforcement would be a fair solution - not only for the neighbours who suffer but also the differences in existing legislation. In complex important societal plans, where some significant inconveniences are difficult to avoid, compensation could be a solution. In practice, on the other hand, it is more difficult to determine whether law enforcement would lead to an improvement of today. In necessary cases, despite the lack of legal support in planning and building act, compensation is found in agreements, in which case the need for law enforcement may not be as great as in theory.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts. Boendeinformanternas berättelser grundar sig på deras Lebenswelt när de för över sin nuvarande livssituation till ett eventuellt blivande bostadsområde. / This work is a part of a larger project of four separate reports with reference to Sorgenfi industry area. The four parts are as follows: -Users: Local residents -Users: Small companies -Realty Management companies -Continental Rail Line This work emphasizes the residents' everyday knowledge from a logical perspective. The residents main concerns, if they are allowed to participate in the planning of a new residential area, are: -That there are green areas and natural meeting areas. -That the residential area is safe, from both social and physical aspects. -That there is a diversity of different services nearby. -That the residential area is adjusted in the way that no categorising arises. -That the residential area has a flow of people so it becomes a dynamic area.The importance lies within the residents. Participating methods has been used to learn about the residents' Community Awareness. The residents' statements are based on their own experience of life if they transfer their present life situation to a new possible residential area.

Tracking a moving object and reconstructing its trajectory can be done with a stereo camera system, since the two cameras enable depth vision. However, such a system would not work if one of the cameras fails to detect the object. If that happens, it would be beneficial if the system could still use the functioning camera to make an approximate trajectory reconstruction. In this study, I have investigated how past observations from a stereo system can be used to recreate trajectories when video from only one of the cameras is available. Several approaches have been implemented and tested, with varying results. The best method was found to be a nearest neighbors-search optimized by a Kalman filter. On a test set with 10000 golf shots, the algorithm was able to create estimations which on average differed around 3.5 meters from the correct trajectory, with better results for trajec-tories originating close to the camera. / Att spåra ett objekt i rörelse och rekonstruera dess bana kan göras med ett stereokamerasystem, eftersom de två kamerorna möjliggör djupseende. Ett sådant system skulle dock inte fungera om en av kamerorna misslyckas med att detektera objektet. Om det händer skulle det vara fördelaktigt om systemet ändå kunde använda den fungerande kameran för att göra en approximativ rekonstruktion av banan. I den här studien har jag undersökt hur tidigare observationer från ett stereosystem kan användas för att rekonstruera banor när video från enbart en av kamerorna är tillgänglig. Ett flertal metoder har implementerats och testats, med varierande resultat. Den bästa metoden visade sig vara en närmaste-grannar-sökning optimerad med ett Kalman-filter. På en testmängd bestående av 10000 golfslag kunde algoritmen skapa uppskattningar som i genomsnitt skiljde sig 3.5 meter från den korrekta banan, med bättre resultat för banor som startat nära kameran.

Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.