Texten är ett försök att hitta relevanta sätt att tala om måleri idag. Den presenterar personliga tankar och reflektioner om måleriets samtidshistoria och hur man skulle kunna definiera dess väsen och roll i konsten och samhället. / [I examensarbetet ingår utställningen "Slow Down Vision":] Utställningen består av målningar hängda på väggarna. En grupp målningar som föreställer digitala fotofilter hänger tillsammans på ena lång sidan. På de andra väggarna hänger målningar föreställande in scannade vardagliga objekt och två abstrakta målningar gjorda med hjälp av bubbelplast. I mitten av rummet står en bänk som man kan sitta på. Material: Måleri Teknik: Olja på duk

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden.

Denna rapport är skriven som en del av ett kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på Uppsala universitet, vårterminen 2022. Målet med arbetet var att jämföra två olika matematiska verktyg, Monte Carlo- och Kvasi-Monte Carlo-metoder och se vilken ut av dessa som var effektivast när det kommer till att beräkna svårlösta integraler. Monte Carlo-simuleringar har använts frekvent inom matematiken sedan 1940-talet och är ett samlingsbegrepp för statistiska simuleringar där pseudoslumptalssekvenser används för att beräkna komplicerade numeriska problem. Kvasi-Monte Carlo-metodens algoritm är den samma som för Monte Carlo, med undantaget att i stället för att använda pseudoslumptalssekvenser vid lösningen, används sekvenser med låg diskrepans, t.ex. Sobolsekvensen. Genom att använda programmeringsprogrammet Matlab kunde den högdimensionella integralen av Rosenbrocks funktion, den endimensionella integralen som används för att prissätta europeiska köp- och säljoptioner samt den högdimensionella integralen som används för att prissätta asiatiska köpoptioner beräknas med hjälp av Monte Carlo- och Kvasi-Monte Carlo-metoden. Således kunde dessa metoders konvergens undersökas. Det visade sig, som tidigare forskning också gett stöd för, att Kvasi-Monte Carlo-metoden konvergerade betydligt snabbare mot det analytiska värdet än vad Monte Carlo-metoden gjorde, för samtliga tre problem.  För framtida bruk av Monte Carlo-metoder när integraler skall beräknas rekommenderas det att i stället för att använda pseudoslumptalssekvenser, använda tal från sekvenser med låg diskrepans, gärna en sobolsekvens. Detta då lösningen både konvergerar snabbare mot det analytiska värdet och är mer exakt, trots höga dimensioner.

The Swedish public employment service is an agency controlled by the government which under a long time has been criticized. Therefore the government decided to implement market solutions with the aim to reach a better agency for unemployed and employers. Furthermore, this has included a change for the employees at the agency when some of the tasks will be handled by independent companies as well as other organizations. The phenomenon where independent companies and other organization will be included is called a quasi-marketization. With this background I do wonder what will happen to the employees profession at the agency when a big part of the tasks will be handled by independent companies and other organizations. How will the quasi-marketization manifest itself in the profession?  To examine this 7 interviews with employees at the Swedish public employment service have been accomplished. To be able to investigate the above question, Freidson and his theory about professionalism as a thrid logic have been used. The study then shows that the profession has been through a big change which includes more legal repsonsibility, less work with unemployed people, some competencies and skills that are not necessary, limited autonomy and less sense of participation.  Moreover what does this entail for the professionalism of the employees? The study shows that a profession which does not match the expectations has been formed. The employees mainly want to work with interpersonal contact, which is increasingly abolished.

This paper deals with the symmetric approximation numbers as well as the other types of s-numbers. Concerning the s-numbers in the Banach spaces, namely the app- roximation numbers the Kolmogorov numbers and the Gelfand numbers, we present a few of possible definitions and some of their properties. We present the symmetric approximation numbers and their relation to the other s-numbers. We also focus on the s-numbers in the quasi-Banach spaces. The situation is a bit different, as we can not use the Hahn-Banach Theorem. Therefore some of the previous definitions and properties can not be retained. Moreover we define the symmetric approximation num- bers in the quasi-Banach spaces and discuss the problematics of this definition. Finally, we deal with the Carl's inequality regarding the entropy numbers and the s-numbers. We derive the proof for the symmetric approximation numbers in both Banach and quasi-Banach case. 1

Vi lever i ett samhälle där bilder ständigt ökar i betydelse. Viktiga och växande kommunikationskanaler är hemsidor på internet och sociala medier.  Företag och organisationer använder ofta sin hemsida för att förmedla vilka värden företaget eller organisationen vill stå för. Det blir då viktigt att inte bara förmedla fakta utan även få fram önskad känsla i budskapet. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska uttrycka sig i visuell form för att förmedla den känsla man vill framhäva, det är svårt att veta hur bilden påverkar och styr oss som betraktare. I min undersökning så tar jag upp frågan om hur man kan utrycka sig i visuell form för att förmedla känslor över webben med hjälp av bilder och layout.  Specifikt så har jag valt att i min undersökning studera hur man kan förmedla hopp på en cancerorganisations hemsida. Tidigare forskning om definitionen av en bild och interaktionen mellan betraktare och bild ligger till grund för min undersökning. Utifrån min fråga om hur man kan förmedla hopp, så har jag gjort en diskursanalys av hemsidor för organisationerna Cancerfonden och Ung Cancer. En enkät och en gruppintervju har gjorts för att se hur dessa hemsidor uppfattas av olika målgrupper när det gäller förmågan att förmedla känslan av hopp. Undersökningens slutsatser har sedan använts för att gestalta en ny projekt-hemsida som ska drivas av en liknande organisation, Barncancerfonden.  En preliminär version av denna hemsida presenteras och de specifika elementen diskuteras baserat på tidigare litteratur och undersökningens resultat. / We live in a society where images are increasingly growing in importance. Important new communication channels are websites on the Internet and social media. A website is often used by companies and organizations to communicate the values ​​of the company or organization. It then becomes important to not only convey facts but also produce the desired sense of emotion. It is not always easy to know how to express oneself in a visual form to convey the feeling you want to emphasize since it is difficult to know how the image affects and guides us as viewers. In my investigation I will take up this issue in order to discuss how to convey emotions over the web using pictures and layout. Specifically, I have chosen in my study to examine how to convey a sense of hope through a cancer organization's website. Previous research on the definition of an image and the interaction between viewer and image is the basis for my investigation. Based on my basic question about conveying hope I have made a discourse analysis of two existing websites. A questionnaire and a group interview have also been carried out in order to see how these websites are perceived by different target groups with regard to the ability to convey the feeling of hope. A comprehensive discussion of the results is reported. The conclusions of the investigation have then been used to design a new prototype website for a similar organization, the Children's Cancer Association. The preliminary version of this website is presented and the specific parts of this website are discussed based on previous literature and the results of the investigation.

Applicering av överlast på kalkcementförstärkta jordar är ofta förekommande idag, forskning indikerar dock på att överlasten här, inte ger samma effekt som på oförstärkta jordar. Med grund i uppmätta värden i fält, visas i denna rapport, sättningsdifferenser mellan att använda överlast jämfört med att endast applicera brukslast. Resultat av analyserna visar på sättningsbeteende observerat i fält. Om erforderlig liggtid för brukslast finns, uppstår endast små sättningsdifferenser mellan att använda överlast eller inte. Genom att utföra sensitivitetsanalys i FEM- programvaran PLAXIS studeras kryputvecklingen i den förstärkta jorden. Effekten av att applicera en överlast visas för krypsättningar över lång tid. Inget resultat från de numeriska FEM- analyserna visade att märkbart gynnsam effekt uppstår på grund av överlastens applicering, med avseende på krypsättningar. De numeriska analyserna utförs i 2 och 3 dimensioner för att belysa effekt av förenkling av ett lastfall som inte uppfyller krav för oförstärkta jordar i plant töjningstillstånd. Utöver detta ges efter en litteraturstudie, förslag på hur vissa indataparametrar kan utvärderas från empiriska relationer. Indataparametrar som ligger till grund för analyserna är utvärderade från sonderingsresultat i kombination med värden från laborationsförsök och empiriska data.

The overall aim of the thesis was to investigate the experience of having an acute myocardial infarction in newly afflicted persons living in sparsely populated counties, and whether an intervention with peer mentors would provide support by affecting the perception of illness, health related quality of life and everyday life. The aim was also to describe the support of peer mentors from their perspective and what the mentoring meant to them. The thesis was based on four empirical studies (I-IV) and had a prospective, longitudinal, quasi-experimental, comparative design. A suitable sample was recruited, comprising 72 individuals who were newly afflicted with an acute myocardial infarction (AMI) for the first time; 34 of them were offered contact with a peer mentor, while 38 were not. Furthermore, 34 peer mentors participated in the project. The results were based on data collected from 28 individuals with mentors, 33 individuals without and 22 peer mentors. In studies I and III, qualitative approaches were used based on individual interviews with 20 newly afflicted individuals with (n=11) and without (n=9) mentors one year after AMI. The aims were to describe individuals’ perceptions of the psychosocial consequences of an acute myocardial infarction (AMI) and of their access to support one year after the event (I) and to describe individual perceptions of their lifestyle and support, 1 year after an AMI with or without mentorship (III). Study II was quantitative, consisting of data from questionnaires IPQ-R and SF-36 answered by 61 newly afflicted individuals with (n=28) and without (n=33) mentors. It aimed to investigate whether changes in illness perception and health-related quality of life occur over time after an intervention with peer mentors 1, 6 and 12 months after an AMI. Study IV had a mixed design and included peer mentors with the purpose to describing the personal meaning of being a peer mentor, for a person recovering from an acute myocardial infarction. Data consisted of individual interviews (n=15) and some data from IPQ-R and SF-36 that were provided on two occasions (n=22). All of the interviews (I, III, IV) were digitally recorded and analysed by qualitative content analysis, while the quantitative studies included descriptive data and were further compared using analysis of variance (ANOVA) (II) and the paired-sample t-test (IV).   The results from all four studies are interpreted and presented together, and they show differences and similarities between the newly afflicted with or without peer mentors and the peer mentors. The results comprise six main areas; the meaning of becoming a person with an AMI (I, II, III) pointed toward an awareness of the situation expressed both in positive and negative terms, as being thankful or of being afraid of having a second AMI. View at health care (I) indicated that follow-up after discharge was sometimes a positive experience but more often resulted in dissatisfaction with this part of the health-care system. Consequences (II) showed significant effects between groups in the dimensions ‘consequences’ and ‘timeline acute/chronic’ (IPQ-R), with higher mean values for those without mentors and a significant effect of time in both dimensions. There were also physical consequences for many of the participants (I, II, III, IV) as well as psychological consequences (I, II, IV). Everyday life (I, III) was affected by AMI that sometimes limited activities. There were demands to change areas of life-style that were perceived as both positive and negative. Health (II, III, IV) showed that health increased for most individuals during the year, as confirmed by significant values for time for those newly afflicted. The peer mentors showed a decrease in mean values but expressed that they felt healthier after compared with before their commitment. Meaning of support (I, IV) indicated that families and relatives had an important, supportive role for newly afflicted participants. The mentorship showed that the relationship was, in some cases and for different reasons, unsuccessful. However, most of them were satisfied, and new friendships arose. More of the mentors felt pride and were thankful because their experience was shown to be valuable to others in addition to themselves.  The results were synthesised using the Human Becoming nursing theory, which confirmed that recovery after an AMI is a process that occurs over time in which that those afflicted must accept and be comfortable being a person who is afflicted by an AMI. Some tendencies indicated an advantage for the newly afflicted participants who had received contact with a peer mentor. Conclusion: Because the mentor had experienced the same event, the relationship contributed to the security of the mentee. The peer mentors matured with the task because they felt that their experience was valuable and they felt unique. / Övergripande syfte i avhandlingen var att studera erfarenheter av att drabbas av en akut hjärtinfarkt (AHI) för nyinsjuknade personer, boende i glesbygdslän, och om en intervention med kamratstöd i form av mentorer skulle kunna innebära ett stöd, genom att påverka deras sjukdomsuppfattning, hälsorelaterade livskvalitet och deras vardagsliv. Syftet var även att beskriva mentorernas stöd utifrån deras perspektiv, och vad mentorskapet har betytt för dem.   Avhandlingen är baserad på fyra studier (I-IV) och har en prospektiv, longitudinell och kvasiexperimentell, jämförande design. Ett lämpligt urval utgjordes av 72 personer som nyligen hade drabbats av AHI första gången. Av dessa erbjöds 34 att få kontakt med en mentor medan 38 inte erbjöds detta. Dessutom deltog 34 mentorer. Det slutgiltiga resultatet i avhandlingen baserades på data som samlats från 28 personer med mentor, 33 utan mentor samt av 22 mentorer. Studie I och III utgick från kvalitativ metod, baserat på individuella intervjuer med 20 av de nyinsjuknade med mentor (n11), och utan mentor (n9) ett år efter deras AHI. Syftet var att beskriva individuella erfarenheter av psykosociala konsekvenser i samband med en AHI, och deras tillgång till stöd ett år efter händelsen (I), samt att beskriva individuella uppfattningar om deras livsstil och stöd ett år efter AHI, med eller utan mentorskap (III). Studie II var kvantitativ och utgjordes av data från enkäter; IPQ-R och SF-36, som besvarades av 61 nyinsjuknade, varav 28 med mentor och 33 utan mentor, i syfte att undersöka om förändringar i sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet förekommer över tid, efter en intervention med mentorer 1, 6 och 12 månader efter AHI. Studie IV hade en mixad design och inkluderade mentorer med syfte att beskriva den personliga betydelsen av att vara mentor, under loppet av ett år, för en person under återhämtningen efter AHI. Data bestod av individuella intervjuer (n15) samt en del data från IPQ-R och SF-36, besvarat vid två tillfällen. Samtliga intervjuer (I, III, IV) spelades in digitalt och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, medan de kvantitativa studierna innefattade beskrivande data, samt dessutom analyserades med variansanalys (ANOVA) (II) samt parvisa t-test (IV).   Resultat från samtliga fyra studier är tolkade och presenterade gemensamt, och visar på skillnader och likheter mellan de nyinsjuknade med eller utan mentor, samt mentorerna. Resultaten utgörs av sex huvudområden: Innebörden av att bli en person med en AHI (I, II, III) tyder på en medvetenhet om sin situation, och som uttrycks i både positiva och negativa ordalag, som att vara tacksam eller att vara rädd för att få en ny AHI. Syn på sjukvården (I) antyder att uppföljningen efter utskrivning i vissa fall var en positiv upplevelse, men flera av dem var missnöjda med den delen av vården. Konsekvenser (II) visade  signifikant effekt mellan grupperna för dimensionerna ’konsekvenser’ och ’tidslinje akut/kronisk’ (IPQ-R) med högre medelvärden för dem utan mentor. Dessutom var det signifikant effekt för tid i båda dimensionerna. Det förekom även fysiska konsekvenser för flera av deltagarna (I, II, III, IV) liksom psykologiska konsekvenser (I, II, IV). Vardagslivet (I, III) påverkades av AHI genom att den i vissa fall hindrade dem från fysiska aktiviteter.  Det fanns krav på dem att förändra delar i deras livsstil, vilket kunde uppfattas som både positivt och negativt.  Hälsa (II, III, IV) visade att de flestas hälsa hade förbättrats under året, vilket bekräftades med signifikanta värden för tid hos de nyinsjuknade. Mentorerna hade däremot sjunkande medelvärden men uttryckte att de mådde bättre efter sitt uppdrag, än innan. Betydelsen av stöd (I, IV) visade att familjer och närstående hade en betydelsefull roll för de nyinsjuknade. Mentorskapet för dem med mentor samt mentorerna visade att relationen i vissa inte hade fungerat, av olika anledningar. Trots allt var ändå de flesta tillfreds, och nya vänskapsförhållanden hade uppstått. Flera mentorer kände sig stolta och var tacksamma för att deras erfarenheter hade visat sig värdefulla för andra, men även för dem själva.   Resultaten syntetiserades med omvårdnadsteorin Human Becoming, som bekräftade att återhämtningen efter en AHI är en process som förekommer över tid, och innebär att acceptera och känna sig bekväm med att vara en person som drabbats av AHI. Det fanns vissa tendenser till att det var en fördel för de nyinsjuknade att ha kontakt med en mentor. Slutsatsen var att eftersom mentorerna hade genomgått samma händelse, bidrog det till trygghet. Mentorerna hade växt med uppgiften, eftersom de kände att deras erfarenheter var värdefulla, och att de var unika. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 2 inskickat, delarbete 4 inskickat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 2 submitted, paper 4 submitted.</p>

Klimatfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle och det tycks finnas en stor medvetenhet hos de flesta människor om att det krävs akuta insatser och stora livsstilsförändringar, om vi ska ha möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Trots att klimatförändringarna lämnar få oberörda och många individer uppger sig dessutom vara både insatta och engagerade i klimatfrågan, så omsätts engagemanget inte alltid till handling. Denna miljösociologiska kvantitativa studie avser undersöka om olika typer av klimatbudskap har en inverkan på individens attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Studien undersöker också huruvida det finns skillnader i individens socio-ekonomiska bakgrund som inverkar på deras självskattade klimatengagemang. I studien deltog 140 respondenter med varierande bakgrundsvariabler (ålder, kön, boendeort, utbildningsnivå och inkomst). Respondenterna som delades upp i två experimentgrupper och en kontrollgrupp, fick besvara en digital enkät med en kvasi-experimentell design.                                                                                                     Resultatet visade att de olika kommunikativa angreppssätten att förmedla frågor kring klimatet på, inte hade en inverkan på respondenternas attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Det fanns inte heller en signifikant skillnad avseende respondenternas klimatengagemang mellan bakgrundsvariablerna boendeort och utbildningsnivå. Däremot visade resultatet en signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande skattat klimatengagemang, något som ligger i linje med tidigare forskning. / Climate change is a constantly debated issue in our society today, and most people seem to have a sense of awareness that we need to act urgently and make major changes in our lifestyle in order to decrease our impact on the climate. Despite the fact that climate change leaves few untouched and many individuals also claim to be both well informed and engaged in the climate issue, the commitment is not always put into action. This environmental sociological quantitative study intends to investigate whether different types of climate messages have an impact on the individual's attitude towards climate change at the time of exposure. The study also examines whether there are differences in the individual's socio-economic background that affect their self-rated climate commitment. In the study 140 respondents with varying background variables participated (age, sex, level of education, place of residence and income). Respondents who were divided into two experimental groups and one control group were asked to answer a digital survey with a quasi-experimental design.                                                                                                                The result showed that the different communicative approaches to conveying issues around the climate did not have an impact on the respondents' attitude towards climate change at the time of exposure. There was also no significant difference with respect to the respondents' climate commitment between the background variables residential area and level of education. However, the result showed a significant difference between men and women regarding estimated climate engagement, which is in line with previous research.

This work is focusing on automatic verification of systems with parallel running processes. We discuss the existing methods and certain possibilities of optimizing them. Existing techniques are essentially based on finding an inductive invariant (for instance using a variant of counterexample-guided abstract refinement (CEGAR)). The effectiveness of these methods depends on the size of the invariant. In this thesis, we explored the possibility of improving the methods by focusing on finding invariants of minimal size. We implemented a tool that facilitates exploring the space of invariants of the system under scrutiny. Our experimental results show that many practical existing systems indeed have invariants that are much smaller than what can be found by the existing methods. The conjectures and the results of the work will serve as a basis of future research of an efficient method for finding small invariants of parallel systems.