I 1997 års reform av bostadbidraget infördes en begränsning av den bidragsgrundande boytan. Denna studie undersöker effekterna på inkomst från arbete av denna ändring, med syfte att svara på frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går att påvisa att ytbegränsningen påverkade arbetsutbudet.

Denna empiriska studie ämnar belysa de regionala könsskillnaderna i sjukskrivningar som historiskt har varit en trend i hela Sverige bland kommunalt anställda män och kvinnor. Studien visar att 2022 var spridningen i könsskillnader i sjukskrivning bland regioner väldigt stor. De regioner som hade den största skillnaden i sjukskrivning mellan kommunalt anställda män och kvinnor var Gävleborg och Dalarnas län. De regioner med lägst skillnad var Gotland, Skåne, Uppsala och Stockholms län. Förklarandevariabler som diskuteras är dels könslönegapets påverkan på skillnader i sjukskrivningar. Därefter delas förklarandevariablerna in i strukturella faktorer, faktorer kopplat till jämställdhet, samt psykiska och normativa faktorer. Studien visar framförallt att faktorer kopplat till barn och föräldraskap påverkar skillnaden i sjukskrivningar i termer av att det kvinnliga sjuktalet ökar med dessa faktorer. Kvinnors utbildningsgrad ger även upphov till stora regionala skillnader i sjukskrivningar. Män och kvinnors lön- och arbetsutbudselasticitet varierar och leder vidare till att sjukskrivningarna varierar mellan könen och regioner. Substitutions- och inkomsteffekter diskuteras även då de antas dominera olika för män och kvinnor, och påverkar i sin tur beteenden på arbetsmarknaden.

En teoretisk modell utvecklas för att undersöka relationen mellan basinkomst och arbetsutbud. Modellen förutsäger en kraftigare arbetsreducering hos låg- än hos högavlönade. Den förutsäger också en mindre reducering i en kontext med redan existerande bidragssystem. Dessa heterogena prediktioner simuleras med data för den svenska arbetsmarknaden och testas på existerande paneldata från ett randomiserat experiment med basinkomst i New Jersey (1968-1972). Den empiriska analysen ger stöd för heterogena effekter på basis av timlön genom att visa ett minskat arbetsutbud om 9-10 % hos försökspersoner med timlön under medianen, men ingen påvisbar minskning för dem med en timlön över medianen. De heterogena effekterna på basis av bidragssystemets generositet kunde varken bekräftas eller förkastas.

The municipalities' costs for social assistance are expected to grow by over 20 per cent in the coming years (Prop. 2018/19:1). There are plenty of studies of how the design and level of unemployment insurances affect labor market outcomes – higher benefits have a negative impact on annual income and wages after unemployment – but few concerning the social assistance system. For recipients of social assistance, the benefit is reduced by the same amount a person earns, which create weak incentives for work as the substitution effect remains neutral. As a measure to lower the effective marginal tax rate from a hundred percent, Sweden has introduced a claw-back tax: the so-called job stimulus. Labor supply models assume voluntary unemployment, where the incentives depend on the fixed costs of working. If the fixed costs remain neutral, everyone who has a potential income over the benefit limit should work. However, under 2 per cent receive the job stimulus, even though approximately 50 per cent meet the eligibility requirements (Socialstyrelsen, 2016). Therefore, this thesis investigates potential explanations to this lag between theory and reality, analyzing a specific policy using traditional analysis tools from the economic theory of labor supply. The results show that the effective marginal tax rate is significantly affected, which strengthens the assumption that traditional analysis tools for labor supply seem insufficient when studying social assistance. Therefore, the effort model is introduced as an analysis tool to complement the established theories.

<p>Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige.</p>

<p>In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA, compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.</p>

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA, compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden.

Än idag skiljer sig arbetsmarknadsdeltagandet mellan kvinnor och män åt, då kvinnor i genomsnitt deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning och arbetar färre timmar. En möjlig förklaring till detta är att kulturella attityder lever kvar där man anser att kvinnor tar hand om barn och hushåll och männen arbetar. En annan möjlig förklaring är att det inte lönar sig lika mycket för kvinnor att arbeta. Tidigare forskning visar att sambeskattning bidrar till att gifta kvinnor inte ger sig ut på arbetsmarknaden. Denna uppsats ämnar studera sambandet mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsutbud. Vi jämför därmed kvinnors arbetsutbud i OECD länder med olika grad av sambeskattning över tid. Våra resultat tyder på ett marginellt signifikant negativt samband mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsmarknadsutbud.