Abstrakt Bakgrund: Stroke är ett globalt hälsoproblem som kan bidra till funktionsnedsättningar och många vårddagar. Detta tillstånd innebär att patienten får kämpa med sig själv och sin återhämtning för att bli bättre. Vårdpersonalens bemötande och kunskap har en betydande roll i återhämtningen, då mobilisering och rehabilitering bör ske snabbt inpå sjukdomsdebuten. Detta för att minska risken för att nedsatta funktioner kvarstår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva efter stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån nio artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade. Under analysprocessen framkom kategorierna: När kroppen sviker, vårdpersonalens roll i patientens vård samt återhämtningsprocessen. Resultat: Resultatet visade på att många strokedrabbade upplevde sorg, maktlöshet och oro inför framtiden. Att tappa kontrollen över kroppen kunde påverka självkänslan och deras sociala relationer. Vårdpersonalens bemötande kunde ha stor betydelse för den strokedrabbades återhämtning. Det var viktigt att vårdpersonalen hade kunskap och att de stöttade patienten med empati och god information om tillstånd och forsatt liv. Det visade sig även att hoppet var en stor drivkraft i återhämtningssprocessen. Slutsats: Återhämtning med individualiserad rehabilitering är viktigt för att återfå förlorade eller försämrade funktioner efter stroke. Vårdpersonalen bör arbeta utifrån personcentrerad vård för att patienten ska uppnå goda resultat i återhämtningsprocessen. Vi anser att vidare forskning bör inriktas på hur innehållsrik information kan nå patienten på bästa sätt.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva. Samhället upplevs som stigmatiserade och intervjupersonerna tycker att det finns många förändringar som bör ske för en förbättrad attityd. Dock menar intervjupersonerna att det redan nu har börjat bli gradvis bättre genom att det sker ett generationsskifte i samhället.

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning – reaktioner och bearbetning, social återhämtning – stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal. Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv. Det framkom även att patienterna upplevde brister rörande den givna informationen från sjukvårdspersonal. Slutsats: Det framkom att information är en viktig del av patientens återhämtningsprocess. Författarna anser att informationen bör ges upprepade gånger över en längre tid. / Background: Heart disease is the largest national disease in Sweden and a large number of people suffer from myocardial infarction every year. When a person suffers a myocardial infarction it can lead to a strong emotional experience and often an acute crisis in which one's own health is the focus and concern for the future arises. The concept of recovery can be seen as a process of learning to live in a new way after a life-changing acute event or chronic disease. People need to learn to live with, accept the disease and try to find harmony and a new purpose in life. Aim: The aim of the literature study was to elucidate patients' experiences of recovery after a myocardial infarction. Method: The study is based on twelve scientific papers, selected on the basis of the aim of the literature study. The scientific articles were examined and analyzed and resulted in four themes: physical recovery – experiences and changes in daily life, emotional recovery- reactions and adaptation, social recovery- support from relatives and support from medical personnel. Result: It was revealed that a major characteristic of the recovery was engagement, the ability to influence their own health and to regain lost control in order to be able to return to normal life. It also showed that patients experienced discrepancies in the information given by medical personnel. Conclusion: It was revealed that information is an important part of the patient's recovery process. The authors believe the information should be given repeatedly and over a longer time.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.     Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Diskussionen utgick från omvårdnadsteorier om känsla av sammanhang, lidande och hälsa. Resultat: Kvinnorna var ofta chockade efter de fått diagnosen, de trodde främst att män drabbades av hjärtinfarkt. De upplevde begränsningar i form av trötthet, existentiell rädsla och påtvingade livsstilsförändringar men ansträngde sig för att behålla självständigheten. Kvinnorna upplevde ofta att stöd och information från vården var bristfällig, och att männen fick bättre vård. När kvinnorna accepterat sin diagnos och livsstilsförändringarna kunde de börja se framåt och insåg att de kunde återfå hälsa. Resultatet presenteras med våra kategorier som rubriker och underkategorier som underrubriker.  Slutsats: För att kvinnorna ska kunna få en så bra återhämtning som möjligt krävs att de får relevant information om sin sjukdom, vad de kan utföra för att få bättre hälsa och få råd och stöd för hur de ska klara av sin nya situation. Vård och rehabiliteringsprogram brister idag  i att uppfylla de kraven.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutioner

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om brukarrevisorer som återhämtat sig från psykisk ohälsa påverkades av sitt arbete under utförandet av brukarrevisioner och i så ifall vilka orsaker somkunde finnas bakom påverkan. Vidare undersöktes vilka konsekvenser arbetet med brukarrevisioner kan ha för brukarrevisorernas mående samt hur den nya kunskap som studien genererar kan användas inom det sociala arbetet. Studien ämnar fylla ut de stora kunskapsluckor som finns inom ämnet, i synnerhet i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom individuella semikonstruerade intervjuer med sex brukarrevisorer. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Innehållsanalys med fokus på det manifesta har tillämpats. Resultatethar analyserats med hjälp av begreppen empowerment samt återhämtning. Resultatet visar att det finns en övergripande positiv påverkan på brukarrevisorernas mående i form av en känsla av ökat värde, meningsskapande samt individuell utveckling. Resultatet visar dock även på förekomsten av riskfaktorer som ingår i arbetet i form av de svårigheter som följer med upprätthållandet av sekretess, etiska dilemman och ansvarskänslor inför brukarnas utsatthet. Vidare belyser studien det fortsatta behovet av forskning, speciellt mer omfattande sådan, inom området samt bidrar med implikationer som kan användas i det sociala arbetet. Slutsatsen är att brukarrevisorers återhämtningpåverkas positivt av brukarrevisioner men att det förekommer riskfaktorer för deras mående i samband med deras arbete som bör tas vidare i beaktande.

Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. / Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning. Resultaten gav en interaktionseffekt av kön och yrkesnivå på variabeln stressrelaterad utmattning, en interaktionseffekt av kön, barn och yrke på variabeln socialt stöd samt huvudeffekt av kön och yrke på variabeln återhämtning. Resultatet av studien visade att kvinnor som var tjänstemän hade högre stressrelaterad utmattning än män som var tjänstemän. Samt att kvinnor som var arbetare hade högre stressrelaterad utmattning än män som var arbetare. Män som hade barn och var chefer hade sämre socialt stöd än kvinnor som var chefer och hade barn. än hade också sämre återhämting än kvinnor.

From 1710 to 1713 the plague raged through the Swedish province of Scania. Other studies have been made on how the disease affected the society during the epidemic. This study tries to focus on the recovery afterwards. How did the population and the farmsteads recover after the plague? Statistics from parish registers and cameral records show interesting patterns in the demography, and that the recovery was far from complete 1720. However, due to missing registers and records, many details remain unaccessible for the researcher. An attempt is also made to describe the demographic structure around the years of plague with a simple mathematical model. The model rather successfully mimics the demographic structure, but due to the missing registers and records, there are too many free parameters in the model; consequently the model can not be used to draw any serious conclusions.