Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning. Resultaten gav en interaktionseffekt av kön och yrkesnivå på variabeln stressrelaterad utmattning, en interaktionseffekt av kön, barn och yrke på variabeln socialt stöd samt huvudeffekt av kön och yrke på variabeln återhämtning. Resultatet av studien visade att kvinnor som var tjänstemän hade högre stressrelaterad utmattning än män som var tjänstemän. Samt att kvinnor som var arbetare hade högre stressrelaterad utmattning än män som var arbetare. Män som hade barn och var chefer hade sämre socialt stöd än kvinnor som var chefer och hade barn. än hade också sämre återhämting än kvinnor.

The purpose of this study was a deeper understanding of how people with former exhaustion disorder deal with stress later in life, what they consider helped and helps them, and their current stress-related challenges. Seven people who considered themselves recovered were interviewed 3-25 years after illness. The semi-structured interviews were transcribed verbatim and analyzed with inductive content analysis. The result was multifaceted, complex and provides a level of detail that favors understanding and practical application. Five main themes described the participants current stress management: Symptoms of stress, Lessons learned, Challenges, Handling and External perspectives. It emerged among other things, that exhaustion disorder changes the whole life forever. That many symptoms, handling and challenges remain even 3-25 years later. That the afterlife means a constant conscious balancing that when it succeeds means well-being but when it fails brings different degrees of increasing problems. A type of relapse where the body and psyche react faster than before, but the person, through self-development and life design, has acquired a better foundation than before for handling stress and uses different strategies and tools to halt and recover. Strategies and tools that might also help other people. / Studiens mål var en djupare förståelse av hur personer med tidigare utmattningssyndrom senare i livet hanterar stress, vad de anser hjälpt och hjälper samt deras nuvarande stressrelaterade utmaningar. Sju personer som ansåg sig återhämtade intervjuades 3-25 år efter sjukdom. De semistrukturerade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultatet var mångfacetterat, komplext och ger en detaljnivå som gynnar förståelse och praktisk tillämpning. Fem huvudteman beskrev deltagarnas nuvarande stresshantering: Symtom vid stress, Lärdomar, Utmaningar, Hantering och Externa perspektiv. Det framkom bland annat att utmattningssyndrom förändrar hela livet för alltid. Att många symtom, hantering och utmaningar finns kvar även 3-25 år efter. Att livet efter till stor del handlar om en konstant medveten balansering som när den lyckas innebär välmående men då den fallerar ger olika grader av stigande problem. Ett typ av återinsjuknande där kropp och psyke reagerar betydligt snabbare än tidigare men där personen genom egenutveckling och livsdesign skaffat en bättre grund än tidigare för att hantera stressen, samt nyttjar olika strategier och verktyg för att bryta och återhämta sig. Strategier och verktyg som kanske även skulle kunna hjälpa andra människor.