Bakgrund: Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 4 kvinnor och 1 man (n= 5) har genomförts. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande fem kategorier framkom: Förändringar i arbetslivet, förändringar i det dagliga livet, försäkringskassans, arbetsförmedlingens och arbetsgivarens betydelse, framgångsfaktorer i rehabiliteringen och strategier för att hantera stress. Slutsats: Denna studie visar på betydelsen av att lyssna på personen som är sjukskriven för att kunna upprätta en individuell rehabiliteringsplan. Att ha ett holistiskt perspektiv, för att kunna se helheten och att alla rehabiliteringsaktörer jobbar mot samma mål är viktigt. / Background: Long-term sickness absence due to stress-related illness has increased during recent years in Sweden. Most often the sick-leave entails a great suffering for the individual, as well as increased costs for society. How the rehabilitation is carried out is of importance to help people who are on sick-leave to return to work and family life. Therefore it is importance to listen to these peoples own experience of the rehabilitation. Aim: To examine how people on sick leave > 3 months because of prolonged stress have experience their rehabilitation and what has facilitated for the return to family and work. Method: Semi-structured interviews were conducted with 4 women and 1 man (n= 5) Data was analyzed by qualitative contens analysis. Results: The following five categories were identified: Changes in work life, changes in daily life, insurance offices, empolyment office and employer’s role, successful factors in the rehabilitation and strategies to cope with stress. Conclusion: This study demonstrates the importance of listening to the person who is on sick leave in order to prepare an individual rehabilitation plan. To have a holistic perspective in order to see the big picture and that all rehabilitation actors are working towards the same goal is important.

Sammanfattning Bakgrund: Om en människa länge utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning kan utmattningssyndrom utvecklas. Diagnosen utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos i Sverige, diagnosen accepterades formellt år 2005. Syfte: Med denna litteraturstudie avses att belysa utmattningssyndrom från patientens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes och sökningar med noga utvalda sökord utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sökningarna i denna litteraturstudie resulterade i att tio resultatartiklar inkluderades, genom innehållsanalys strukturerades och analyserades resultatartiklarna. Resultat: Resultaten presenteras under fem teman: Att släppa taget, insikt balans och självbild, upplevelser av varningssignaler och symtom, stöd och support samt tillfrisknande. Resultatet av litteraturstudien lyfter fram vikten av patienters upplevelse att komma till insikt om orsaken till varför de drabbats av utmattningssyndrom, inte förrän då kunde patienterna påbörja sin resa mot tillfrisknande. Tydligt var även att patienterna genom att arbeta med sitt beteendemönster fick sin självkänsla och självrespekt tillbaka. Genom att lära sig strategier för att hantera stress lärde sig patienterna att känna igen kroppens signaler. Vidare forskning om patienters upplevelser är av vikt då effekter av rehabiliteringsmetoder för utmattningssyndrom är bristfällig. / Abstract If you are exposed during a certain period of time to prolonged stress without time to recover, you may develop exhaustion disorder. The diagnosis of exhaustion disorder is a relatively new diagnosis in Sweden; the diagnosis was formally accepted in year 2005. Aim: This study referred to lighten exhaustion disorder from the patient's perspective. Method:  A literature review was performed; the search was made by using selected keywords and were conducted in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The searches in this study included ten articles. Through content analysis the articles was structured and analysed. Results: Results are presented under five topics: Letting go, insight balance and self-image, perceptions of the warning signs and symptoms, assistance and support and recovery. The results of the literature study highlights the importance of patients' experience to come to the knowledge of the reason why they suffered exhaustion disorder, not until then could they begin their journey towards recovery. Evidence shows that patients working with their behavior patterns had their self-esteem and self-respect back. By learning strategies to manage stress patients learned to recognize the body's signals. Further research of patients’ experiences is important when the effects of rehabilitation methods for exhaustion disorders is deficient.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka när arbetsterapeuten blir involverad i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för individer som är sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa, hur arbetsterapi tillämpassamt vilken effekt arbetsterapeutiska insatser har på klientens återgång i arbete. Insamlingen av data gjordes genom sökningar databaserna CINAHL, PsycINFO, Cochrane, PubMed, SveMed+ samt Amed via Luleå tekniska universitetsbibliotek under perioden februari till mars 2019. Totalt valdes tio artiklar ut för att ingå i studien. Resultatet visar att ingen av studierna med tydlighet när arbetsterapeuten blev involverad i klientens arbetslivsinriktade rehabilitering. Resultatet gällande hur arbetsterapi tillämpasför klientgruppen visade generellt att arbetsterapeuten själv eller i multidisciplinära team utför interventioner riktade mot aktivitetsbalans och att det sker främst i kontexten svensk primärvård och rehabiliteringskliniker. Effekterna av de arbetsterapeutiska insatserna på klientens återgång i arbete presenteras endast i tre studier och sammantaget visade resultaten på små effekter, samtatt evidensen som presenterades var låg eller måttlig. Författarnas slutsatser är att det saknas studier av högre evidensstyrka på området samt att den evidens som presenteras i studierna är bristfällig. Författarna konstaterar att det behövs mer forskning på ämnet och klientgruppen samt att de olika professionernas del i insatserna behöver tydliggöras för att det skall vara möjligt att urskilja betydelsen av arbetsterapi för återgång i arbete. / The aim of the literature study was to investigate when the occupational therapist becomes involved in the work rehabilitation of individuals who are sick-listed as a result of exhaustion disorder and stress-related mental health, how occupational therapy is applied and what effect occupational therapy interventions have on the client's return to work. The collection of data was done by searching the databases CINAHL, PsycINFO, Cochrane, PubMed, SveMed + and Amed via Luleå technical university library during the period February to March 2019. A total of ten articles were selected for inclusion in the study. The result show thatnone of the studies describes with clarity when the occupational therapist becomes involved in the work rehabilitation. The results regarding how occupational therapy is being used for the client group generally shows that the occupational therapist alone or in multidisciplinary teams perform interventions directed toward activity balance, primarily in the context of swedish primary care and rehabilitation clinics. The effects of the interventions on the client's return towork were presented in only three of the studies and the overall results show small effects, and the evidence presented is of low or moderate quality. The author ́s states that more research is needed on the subject and the client group, and that in future studies each professions part of the efforts need to be elucidated so that it is possible to distinguish the importance of occupational therapy for return to work.

Svenska kvinnor sjukskrivs oftare än män till följd av utmattningssyndrom och det sociala stödet har visat sig vara viktigt för återhämtningen. Studiens syfte var att undersöka effekten av högskolestudenters kön och tidigare akademiska prestationer på andra studenters allvarsuppfattningar av symptom och empatiska respons, när målpersonerna uppvisar symptom på utmattningssyndrom. En vinjettstudie med enkäter i fyra versioner genomfördes, där målpersoners kön och prestationer hade manipulerats. Två skalor för skattning av empati respektive allvarsuppfattning användes. Deltagarna var 84 (n män = 40, n kvinnor = 42, n annat = 2) högskolestudenter i åldrarna 20 - 40 år (M = 25.3, SD = 4.93). Resultatet visade att kvinnliga målpersoner väckte mer empati än manliga. Inga skillnader i allvarsuppfattning eller effekter av målpersoners tidigare prestationer kunde beläggas. Ytterligare forskning behövs för att se om effekten på empati finns i andra populationer som exempelvis yrkesverksamma, arbetsgivare eller anställda inom psykiatrin.

Exhaustion disorder (ED) is a Swedish criteria-based medical diagnosis related to burnout, that often requires long term rehabilitation and sick leave. Comorbidity of functional gastrointestinal (GI) problems and ED has been reported and may be mediated by dysregulated vagal function. This study aimed to explore whether vagus nerve regulation evaluated with the vagal estimate Heart rate recovery (HRR60s), is quadratically associated with severity of ED, affective, GI symptoms/diagnoses, and work ability, using data from a randomized controlled trial. On baseline 16.1% of participants (n = 155) showed attenuated (<25 beats/minute) or fast HRR60s (>51 beats/minute) (82.6/17.4% women/men; N = 161; M = 43yrs; SD = 8.5). Controlling for effects of BMI, fitness (Vo2max), age and sex all subjects were in the HRR60s range defined as normal (27-47, n = 152). The explanatory power of cross-sectional correlations where similar using a quadratic and a linear model. The main hypothesis was therefore not supported. Within-subject analyses showed a tendency that longitudinal increase in HRR60s was associated with a decrease in burnout symptoms up to a certain tip-point, where it contrariwise was associated with higher ratings. Lower prevalence of GI symptoms/diagnoses than in earlier publications indicate that these may be underreported in data. In conclusion preliminary results suggest that evaluating HRR60s in ED using an inverted U-shaped model of cardiac vagal regulation may add information of stage, degree of severity of ED and progress of treatment on an individual basis, which may not be transparent in cross-sectional analysis. / Utmattningssyndrom (ED) är en svensk kriterie-baserad diagnos som ofta kräver långvarig rehabilitering och sjukskrivning. Komorbiditet mellan ED och gastrointestinala (GI) symtom har rapporterats och kan vara medierade av dysreglerad vagusaktivitet. Denna studie avsåg att undersöka om vagusreglering utvärderad med Heart rate recovery (HRR60s) är kvadratiskt associerad med grad av ED, emotionella, GI symtom/diagnoser och arbetsförmåga, med data från en randomiserad kontrollerad studie. 16.1% av deltagarna (n = 155) hade låg (<25 hjärtslag/minut) eller hög HRR60s (>51 hjärtslag/minut) vid första mättillfället (82.6/17.4% kvinnor/män; N = 161; M = 43yrs; SD = 8.5). Mätvärden kontrollerade för BMI, fitness (Vo2max), ålder och kön låg alla inom definierad normalvariation (HRR60s 27-47, n = 152). Förklaringsgraden i tvärsnittsanalys var likartad för en linjär och kvadratisk modell. Resultatet stödde därmed inte huvudhypotesen. Upprepade mätningar per individ visade en tendens till att HRR60s som ökade longitudinellt var associerat med minskade utmattningssymtom upp till en brytpunkt, där de istället associerades med högre värden. I studien var prevalensen för GI-symtom lägre än tidigare visats för ED, vilket indikerar att det kan finnas en underrapportering i data. Sammantaget tyder preliminärt resultat på att en inverterad kvadratisk modell av hjärtvagusreglering utvärderad med HRR60s kan bidra med information om fas, grad av ED och behandlingsprogress på individnivå, som inte blir transparent vid tvärsnittsanalys.

Uppsatsen syftade till att belysa kuratorers erfarenheter av arbete med individer som har utmattningssyndrom. Sju kuratorer inom primärvården intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att kuratorernas erfarenheter av orsaker till utmattningssyndrom kunde relateras till både inre och yttre krav. Utmattningssyndromets ökning i samhället beskrevs bero på samhällsförändringar samt att många vill att allting i livet ständigt ska vara på topp. För att identifiera patientens behov beskrevs skattningsinstrument, diagnostisering, alliansbygge och kartläggning som viktiga delar. Avgörande för vilken metod och tillvägagångssätt som används var individens behov, kuratorns bakgrund och personliga egenskaper, den egna organisationen samt utvärdering av behandlingens effekt. Empowerment, KBT, mindfulness och samverkan med andra professionella beskrevs som användbara metoder och tillvägagångssätt i kuratorns arbete med patienter som har utmattningssyndrom. Informanterna beskrev att det tar lång tid för patienter med utmattningssyndrom att återhämta sig och att rutinen 8-10 samtal med patienten ofta inte är tillräckligt. / The aim of this study was to illustrate counselors’ experiences of working with individuals experiencing exhaustion disorder. Seven counselors working in primary health care were interviewed in a qualitative study. The results showed that the counselors’ experiences of causes to exhaustion disorder could be related to both external and internal factors. The increase of exhaustion disorder within society was ascribed to societal change and the demand to always be on top of things. To identify the patients’ needs questionnaires, diagnosis, alliance building and mapping were used. The method and approach used was determined by the patients’ needs, the counselors’ background, personal traits, organizational guidelines and evaluation of treatment results. Empowerment, CBT, mindfulness and cooperation with other professionals were described as useful counseling methods and approaches. Counselors described that the recovery for patients with exhaustion disorder takes time, and the routine of 8-10 meetings with the patient is often not enough.

Bakgrund Det saknas riktlinjer för behandling vid utmattningssyndrom. Socialstyrelsens rekommendationer är multimodal rehabilitering där individen stöttas av flera professioner. Behandlingen bör sträva efter att stödja ett upprätthållande av rutiner i vardagen, där bland annat regelbunden fysisk aktivitet spelar en avgörande roll för symtomförbättring och arbetsåtergång. Samtidigt återfinns hos dessa personer ofta en förhöjd psykisk och fysisk uttröttbarhet vilket torde kunna vara en utmaning vid implementerande av fysisk aktivitet. Därför behövs kunskap om hur dessa personer upplever den fysiska aktiviteten samt hinder och främjande faktorer till att utföra denna.Syfte Att undersöka upplevelser av fysisk aktivitet samt hinder och främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom.Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Deltagarna rekryterades via två facebookgrupper inriktade på utmattningssyndrom. Tio kvinnor med utmattningssyndrom i åldersintervallet 24-59 år ingick i studien. Databearbetning genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. De tre huvudkategorierna bestod av: Främjar fysisk aktivitet, Hinder för fysisk aktivitet, Omgivning har betydelse.Konklusion Studien visade att kravlös aktivitet, vårdens stöd samt upplevt ökat välmående av fysisk aktivitet fungerade som främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom. Svårigheter att hitta balans och dåligt anpassad vård verkade som hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet. Omgivningen var av betydelse för hur den fysiska aktiviteten upplevdes; utomhus i naturen upplevdes positivt medan sociala miljöer var desto mer belastande för deltagarna. / Background There are no guidelines for treatment of exhaustion disorder. Recommendations are multimodal rehabilitation where the individual is supported by several professions. Treatment should strive to support the maintenance of routines in everyday life, where, among other things, regular physical activity plays a crucial role in improving symptoms and returning to work. At the same time, these people have an increased mental and physical fatigue, which could be a challenge when implementing physical activity. Therefore, knowledge is needed about how these people experience physical activity as well as obstacles and promoting factors to perform it.Purpose The aim of the study was to investigate experiences of physical activity as well as obstacles and promoting factors for physical activity among people with exhaustion disorder.Method A qualitative method with semi-structured interviews was applied. Participants were recruited from two Facebook groups that were focused on exhaustion disorder. Tenwomen with exhaustion disorder in the age range 24-59 years were included in the study. Data processing was carried out through a qualitative content analysis.Results The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The three main categories consisted of: Promotes physical activity, Obstacles to physical activity, Environment matters.Conclusion This study showed that adaptive activity, healthcare support and experienced increased well-being of physical activity functioned as promoting factors for this in people with exhaustion syndrome. Difficulty finding balance and receiving maladaptive treatment acted as barriers to physical activity. The environment was important for how the physical activity was experienced; outdoors in nature was experienced positively while social environments were more stressful for the participants.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.

Background The psychosocial work environment affects our health (e.g., sick leave and mortality rates). Research on psychosocial work factors and burnout has focused on specific workplaces or occupations and rarely evaluated in the general population or used longitudinal designs. In Sweden, the diagnosis of exhaustion disorder (closely related to burnout) is a common cause for sick leave. The effects of psychosocial work environments on the process of returning to work has not been studied in this specific patient group. The overall aims of this thesis were to (1) assess the level of burnout in a working general population and investigate the importance of psychosocial work factors and sex on burnout, and (2) study reduction of sick leave and experiences of returning to work in burnout patients, with special attention towards psychosocial work factors. Methods An occupationally active subset (n=1000) of the 2004 Northern Sweden MONICA survey was used in a cross-sectional study. A five-year follow-up of this population was also performed (n=626). Level of burnout was measured using the Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). Burnout patients were studied for the second thesis aim. A cohort of 117 patients from the REST project was investigated using a baseline questionnaire and sick leave data at two-year follow-up. Grounded Theory was used for an in-depth interview and analysis of 12 employed patients. Results Cross-sectional results from the working general population showed that women have higher levels of burnout than men. In both sexes, work demands, work control, and job insecurity were associated with burnout levels. Among women, education, socioeconomic position, work object, and working hours were also important. Work factors in combination with situational life factors explained about half the difference in burnout level between women and men. Longitudinal results show that burnout levels decrease with age in both sexes, although the changes occur at an earlier age for men. A constant job strain, increased job insecurity, and a worsened economic situation are related to an increase in burnout level. When studying risk factor accumulation, each additional risk factor exposure increases the burnout level. In burnout patients, low work control and use of covert coping towards supervisors and workmates predicts unchanged sick leave levels after a twoyear period. Borderline significance was found between work overcommitment and reduced sick leave. Both personal resources and external support are described as important factors when regaining the ability to work. Perceived validation, insights into the situation and adaptive coping skills increase the chance of regaining the ability to work. External support, particularly from the workplace, is also important. Conclusion There are links between psychosocial work factors and burnout levels in a working general population and sick leave levels in burnout patients. Socioeconomic position and working conditions are important for the level of burnout among working women. In the working population, age differences occur between the sexes; women reduce their burnout levels later in life than men. In the burnout patient population, coping patterns and control at work predict sick leave levels after two years. Both internal resources and external support are important when burnout patients describe the process of regaining the ability to work. The workplace and the work environment are important in preventing working people from becoming burned out and in easeing return to work after sick leave. A person’s coping pattern is also important in reduction of sick leave.

Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i västvärlden. I Sverige diagnostiseras vanligen långvarig stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom är kognitiva besvär ett framträdande symptom som kan vara långvarigt.  Kognitiv nedsättning vid utmattningssyndrom har tidigare fastställts utifrån en normativ ansats, vilket innebär att jämförelse görs med en icke-klinisk normgrupp. En annan metod är att använda en ideografisk ansats, vilket innebär att jämförelse görs med personens premorbida kognitiva nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av patienter med utmattningssyndrom som uppvisar kognitiv nedsättning, utifrån en normativ respektive ideografisk ansats, samt hur kognitiv funktion relaterar till arbetsförmåga i patientgruppen. Data i denna studie utgörs av pretestmätningen från RECO-studien i Västerbotten. Patientgruppen bestod av 127 deltagare med utmattningssyndrom och normgruppen av 60 friska deltagare. Samtliga genomförde ett kognitivt testbatteri. Data analyserades med hjälp av olika gränsvärden för att undersöka frekvensen och andelen procent kognitivt nedsatta. Resultatet visade att andelen som uppvisade kognitiv nedsättning ökade då ideografisk ansats användes, men att majoriteten, oavsett ansats, var kognitivt intakta. Vidare sågs signifikanta samband mellan självskattad arbetsförmåga och kognitiv funktion utifrån ideografisk ansats, men inte utifrån normativ ansats. Dessa resultat tyder på att premorbid kognitiv nivå kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömning av kognitiv funktion vid utmattningssyndrom. Vidare forskning inom området behövs, exempelvis där en större normgrupp används. / Stress-related illness is one of the most common sick leave causes in the Western world. In Sweden long term stress-related illness is usually diagnosed as exhaustion disorder. In exhaustion disorder, cognitive deficits are a prominent symptom that can be long-lasting. Cognitive impairment in exhaustion disorder has previously been determined based on a normative approach, which means that comparison is made with a non-clinical norm group. Another method is to use an idiographic approach, which means that comparison is made with the person's premorbid cognitive level. The aim of this study was to investigate the proportion of patients with exhaustion disorder who display cognitive impairment, based on both normative and idiographic approaches, and how cognitive function relates to work ability in the patient group. The data in this study consists of the pretest measurement from the RECO study in Västerbotten. The patient group consisted of 127 participants with exhaustion disorder and the norm group of 60 healthy participants. All participants completed a cognitive test battery. The data were analysed using different cut-offs ​​to examine the frequency and percentage of cognitively impaired. The results showed that the proportion who showed cognitive impairment increased when the idiographic approach was used, but that the majority, regardless of the approach, were cognitively intact. Furthermore, significant relationships were seen between self-estimated work ability and cognitive function based on an idiographic approach, but not based on a normative approach. These results suggest that premorbid cognitive level may be important to consider when assessing cognitive function in exhaustion disorder. Further research in the area is needed, for example where a larger norm group is used.