Bakgrund: Digitala vårdmöten är något som används mer och mer, särskilt i samband med COVID-19 men även i enlighet med olika mål för digitalisering. Videomöten har visat sig fungera ganska bra som alternativ till vanliga besök och telefon, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter upplever digitala möten.  Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom 5 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i 6 kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna var; Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten, Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin, Utmanande att få till bra digitala möten, Möjligheter med digitala möten, Begränsningar med digitala möten och Förbättringspotential. Konklusion: Digitala vårdmöten inom fysioterapi skulle kunna vara ett alternativ för patienter som är intresserade och för besök som innefattar samtal, observation, rådgivning, träning och uppföljning, och där det inte krävs en mer ingående manuell undersökning. Digitala möten kan underlätta för både patienten och fysioterapeuten, men fortsatt utveckling av teknik och tillgänglighet behövs för att ytterligare förbättra patientarbetet. / Background: Digital healthcare consultations is something used more and more, especially during COVID-19 but also in accordance with various goals for digitization. Video consultations has proven to work well as an alternative to regular visits and telephone calls, but there is no clear view on how physiotherapists experience digital meetings.  Objective: To investigate physiotherapists' experiences of digital care meetings compared to traditional physiotherapist visits in primary care.  Method: The study has a qualitative design. Data was collected through 5 semi-structured interviews with physiotherapists and analyzed using qualitative content analysis.  Result: The analysis of the interviews resulted in 6 categories and 15 subcategories. The categories were; Digital meetings can make it easier for the patient and the physiotherapist, The physiotherapists' work is developed and adapted during the pandemic, Challenging to get good digital meetings, Opportunities with digital meetings, Limitations with digital meetings and Potential for improvement. Conclusion: Digital care meetings in physiotherapy could be an alternative when patients want it and for visits including conversation, observation, advice, training and follow-up, and where there is no need for a more thorough manual examination. Digital meetings can make it easier for both the patient and the physiotherapist, but further development of technology and accessibility is needed to improve the work with the patient.

Background: An aging population and longer heath care waiting times has led to the emerging of digital heath care options on the market. Which support for behavioral change patients has experienced has however not been researched at great lengths. Aim: The aim of this study was to investigate which support for behavioral change osteoarthritis patients are experiencing using digitally based physiotherapy treatment. Method: This is a qualitative interview study with an inductive approach. Six informants participated in the study where a semi structured interview guide was used and the data that was extracted from the interviews was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in 17 subcategories which then was divided into 4 main categories. The main categories were: The physiotherapist’s work, the functions of the application, unsatisfying outcome and a knowledge enhancing work approach. Conclusions: The result indicates that the informants experienced that the digital platform’s functions as well as the physiotherapist via the digital platform has been able to offer support regarding establishing and sustaining physical activity and exercise. Besides practical reasons that supports behavioral change, prompts/cues, increase in self-efficacy and reinforcement could be observed as contributing factors. It has been observed that the informants have experienced support in multiple areas regarding health related behavioral change via this digital platform. Keywords: Digital Physiotherapy, E-Health, Experience, Behavior, Osteoarthritis. / Bakgrund: En åldrande befolkning och längre vårdköer har lett till att digitala vårdalternativ har börjat dyka upp på marknaden. Vilket stöd patienterna i fråga upplever sig få för att genomföra en hälsorelaterad beteendeförändring har däremot ej fastställts.  Syfte: Att undersöka vilket stöd till hälsorelaterad beteendeförändring artrospatienter upplever sig få genom fysioterapeutisk behandling via en digital plattform. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med induktiv ansats. Sex informanter deltog i studien där en semistrukturerad intervjuguide användes och den extraherade data från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i 17 underkategorier som sedan delades in i 4 huvudkategorier. Huvudkategorierna var: fysioterapeutens arbete, applikationens egenskaper, otillfredsställande utfall och kunskapsfrämjande arbetssätt. Slutsatser: Resultatet indikerar att informanterna upplever att den digitala plattformens funktioner och fysioterapeuten via den digitala plattformen har kunnat erbjuda stöd för att påbörja och bibehålla fysisk aktivitet och träning. Utöver praktiska anledningar som är främjande för beteendeförändring, kunde påminnelser, ökning av self-efficacy och förstärkning observeras som påverkande faktorer. Det har framgått att informanterna upplevt att de fått flera olika typer av stöd för hälsorelaterad beteendeförändring genom denna digitala plattform. Nyckelord: Digital Fysioterapi, E-Hälsa, Erfarenhet, Beteende, Artros.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.