Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande. Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö. Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna. Samt att det finns litet eller inget utrymme för återhämtning såväl psykisk som fysisk. Man kan även se hur resurser och befogenheter inte matchar det ansvar som många heltidare har och att det inte finns stödfunktioner i organisationen som kan kompensera för dessa brister. Slutligen kan man konstatera att det generellt inte finns tillräckligt bra rutiner för överlämning och inskolning av nya heltidare. / This essay aims at investigating the psychosocial strains that full-timers are experiencing in their full time engagement at the student nations in Uppsala. Through a qualitative method, data has been collected during eight interviews with full-timers where the respondents have answered questions about which tasks they find the most stressing and psychosocially straining. The analysis has been made with reference to three stress models i.e. control/demand, effort/reward and allostatic load. Also the research made by Maslach & Leiter, Asplund and Thulin Skantze has been taken into the analysis. This has given a broader understanding as to how psychosocial strains are affecting the respondents in their work. Based on these findings, several conclusions have been made. Firstly one can state that full-timers have a very burdensome work in respect to their working hours. Especially when one considers how little time they actually have left for recovery, both physiological but also psychological. There is also the fact that the available resources and authority doesn’t outweigh the responsibility that the full-timers have; and that there aren’t enough organizational support to balance that inequality. Finally one can point out that one of the major issues is that the routines for introducing new full-timers on the job are generally imperfect and inadequate.

Bakgrund: Allt fler blir sjukskrivna på grund utav utmattningssyndom och det finns inga rekommendationer om huruvida träning så som yoga, kan vara en del av behandlingen. Bland tidigare studier har visats att yoga kan ha effekt som behandling vid utmattningssyndrom hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns ingen systematisk litteraturgranskning från de senaste tio åren med det bredare perspektivet oavsett arbete. Syfte: Att sammanfatta och värdera det vetenskapliga underlaget och evidensen för yoga som behandling på sjukdomsgrad och hälsorelaterad livskvalitet vid utmattningssyndrom hos vuxna. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes där databaserna Cinahl, Pubmed och Pedro användes. Studierna granskades med stöd av Fowkes & Fultons granskningsmall samt bedömdes enligt GRADE för evidensvärdering.  Resultat: Studierna var heterogena utifrån yogainterventionens innehåll, dosering och längd samt utvärderingsinstrument. Nio av femton studier påvisade signifikanta resultat inom minst en komponent av sjukdomsgrad samt två av tre studier påvisade signifikanta resultat inom utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet. Den metodologiska kvaliteten varierade med både mindre och större problem inom olika områden. Totalt bedömdes underlaget ha mycket låg tillförlitlighet i båda utfallsmåtten enligt GRADE. Konklusion: Det vetenskapliga underlaget för yoga som behandling vid utmattningssyndrom avseende att minska sjukdomsgrad och öka hälsorelaterad livskvalitet bedöms som låg. Främsta anledningen är det begränsade underlag av studier av god kvalitet samt heterogeniteten inom studierna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomer inom socialtjänsten beskriver sin väg mot arbetsrelaterad ohälsa; om när socionomerna var nyutexaminerad in i arbete, när ohälsan gjorde sig kännbar, när ohälsan blev kritisk samt tiden för sjukskrivning. Forskningsmetoden har varit kvalitativ. Intervjuer med tre socionomer anställda inom socialtjänsten har genomförts med narrativ metod. Som teoretiskt perspektiv har kravkontroll-stödmodellen samt narrativ teori använts. Resultaten visar att intervjupersonerna genomgående beskriver vägen mot ohälsa som en process där arbetsrelaterad ohälsa på grund av hög arbetsbelastning, höga krav, förlust av kontroll samt avsaknad av stöd slutligen orsakade utbrändhet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning dvs., att hög arbetsbelastning tillsammans med avsaknad av stöd och förlust av kontroll kan resultera i arbetsrelaterad ohälsa. I diskussionen lyfts vikten av introduktion för den nyutexaminerade socionomen fram.

Denna studie syftar till att genom ett pedagogiskt perspektiv undersöka människors berättelser om tillfrisknande från utmattningssyndrom med fokus på förändringsprocesser, lärande och utveckling. För att kunna uppnå studiens syfte har två frågeställningar använts. Den ena är, på vilket sätt uppfattar informanterna att det har skett en förändring från dagen de fick sjukdomsdiagnosen fram tills idag? Den andra frågeställningen är, på vilket sätt har vägen ur ett utmattningssyndrom utvecklat informanterna? För att läsaren skulle få en tydligare bild av vad begreppet utmattningsdiagnos innebar redogjordes det kort för begreppet. En bakgrundsdel presenterades även för att läsaren skulle få en tydligare bild av varför personer drabbas av utmattningssyndrom. Efter bakgrundsdelen redogjordes det för den tidigare forskning som studerats när det gäller faktorer som kan främja och hindra ett eventuellt tillfrisknande från utmattningssyndrom.   För att uppnå studiens syfte och undersöka människors berättelser om tillfrisknandet från utmattningssyndrom användes intervjumetoden semistrukturerad intervju som metodansats. Efter att intervjuerna genomförts bearbetades materialet genom att det sorterades, reducerades och till sist analyserades. Resultatet visade, om personerna skulle kunna ta sig ur utmattningssyndromet var det viktigt att dem reflekterade över situationen och genomförde konkreta förändringar i arbetsliv samt vardag. Det kunde exempelvis handla om att sätta gränser, ta kontroll över situationen och hitta en balans mellan privatliv samt arbetsliv. När personer som drabbats av utmattningssyndrom genomför denna förändringsprocess är risken mindre att de återigen hamnar i ett utmattningssyndrom. Anledningen till detta är för att de har lärt sig mer om sig själva och att de har utvecklats som personer. / This study aims to investigate people’s stories of recovery from burnout with focus on the changing process, learning and development thru an educational perspective. To accomplish the reason for the study two questions have been used. The first question is, in what way does the informants perceive that an alteration has been made from the day that they were diagnosed with burnout until today? The second question is, in what way have the road to recovery from burnout developed the informants? To give the reader a clearer image of what the term burnout means a short explanation was made about the meaning of the term. A background was also presented to clarify why people get this diagnosis. Thereafter an explanation of the previous research that has been conducted regarding burnout syndrome and what factors that can aid and prevent a recovery was presented.   To achieve the purpose of the study and investigate people’s stories about recovery from burnout a semi structured interview was used as the method. After the interviews were done the data was sorted, reduced and analyzed. The result showed that for a person to be able to get out of a state of burnout it is paramount for him/her to reflect over the situation and perform concrete alterations in their work life and everyday living. It could for example be putting up boundaries, take control over the situation and finding a balance between private life and work life. When the persons have gone through this alteration process the risk of once again ending up in a stadium of burnout is smaller. The reason for this is the person have learned more about themselves and developed as a person.

Sammanfattning Bakgrund: Om en människa länge utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning kan utmattningssyndrom utvecklas. Diagnosen utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos i Sverige, diagnosen accepterades formellt år 2005. Syfte: Med denna litteraturstudie avses att belysa utmattningssyndrom från patientens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes och sökningar med noga utvalda sökord utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sökningarna i denna litteraturstudie resulterade i att tio resultatartiklar inkluderades, genom innehållsanalys strukturerades och analyserades resultatartiklarna. Resultat: Resultaten presenteras under fem teman: Att släppa taget, insikt balans och självbild, upplevelser av varningssignaler och symtom, stöd och support samt tillfrisknande. Resultatet av litteraturstudien lyfter fram vikten av patienters upplevelse att komma till insikt om orsaken till varför de drabbats av utmattningssyndrom, inte förrän då kunde patienterna påbörja sin resa mot tillfrisknande. Tydligt var även att patienterna genom att arbeta med sitt beteendemönster fick sin självkänsla och självrespekt tillbaka. Genom att lära sig strategier för att hantera stress lärde sig patienterna att känna igen kroppens signaler. Vidare forskning om patienters upplevelser är av vikt då effekter av rehabiliteringsmetoder för utmattningssyndrom är bristfällig. / Abstract If you are exposed during a certain period of time to prolonged stress without time to recover, you may develop exhaustion disorder. The diagnosis of exhaustion disorder is a relatively new diagnosis in Sweden; the diagnosis was formally accepted in year 2005. Aim: This study referred to lighten exhaustion disorder from the patient's perspective. Method:  A literature review was performed; the search was made by using selected keywords and were conducted in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The searches in this study included ten articles. Through content analysis the articles was structured and analysed. Results: Results are presented under five topics: Letting go, insight balance and self-image, perceptions of the warning signs and symptoms, assistance and support and recovery. The results of the literature study highlights the importance of patients' experience to come to the knowledge of the reason why they suffered exhaustion disorder, not until then could they begin their journey towards recovery. Evidence shows that patients working with their behavior patterns had their self-esteem and self-respect back. By learning strategies to manage stress patients learned to recognize the body's signals. Further research of patients’ experiences is important when the effects of rehabilitation methods for exhaustion disorders is deficient.

<p>Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.</p><p>Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av?</p><p>Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?</p>

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort. Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av? Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?

Detta är en diskursanalys av några förskollärares berättelser av psykisk ohälsa, i såväl förskolans värld som i samhället. I uppsatsen undersöks diskursen om psykisk ohälsa och sjukskrivning som fenomen, samt diskursen kring stressade och sjukskrivna pedagoger. Dessa belyses utifrån ett socialt, samhälls- och tidsperspektiv. Den metod som har använts till uppsatsen är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med diskursanalys som teoretisk ansats. De teoretiska perspektiv som har varit relevanta och användbara vid analys av empirin är Laclau och Mouffes, samt Foucaults, diskursteorier. Resultat och analys av empirin visar att det finns olika diskursiva teman vilka vi benämner enlig följande: Förutsättningar, Skammen, Olika generationer och Förskolläraren i det moderna samhället. Diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” följer längs med dessa som en röd tråd. I Förutsättningar beskrivs olika aspekter bidra till förskollärarens försämrade arbetsvillkor, med en inadekvat arbetsmiljö som följd av bl.a. personalbrist, ökade krav och höjda stressnivåer. Inom det diskursiva tema som berör Skammen lyfts begreppet ”sjukskrivning” fram som något mångfacetterat. I diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” ses sjukskrivning vara accepterat på en abstrakt nivå, medan det på en individnivå betraktas som något snarare skamfullt och betungande. I Olika generationer framkommer en splittrad bild av förskolläraren, där risken för att bli sjukskriven relateras till vilken generation man tillhör. Här pekas den yngre generationen förskollärare ut som det främsta offret till att bli utbränd, då de tilldelas attribut som högt ambitiösa och lättutbrända, medan den äldre generationen betraktas vara mer härdade och stresståliga. Inom det diskursiva området som berör Förskolläraren i det moderna samhället sätts dagens ”försämrade arbetsmiljö” i relation till den allmänt accepterade uppfattningen om att ”det var bättre förr”. Detta ses löpa parallellt med samhällets utveckling, där sociala media lyfts fram som en betydande faktor.

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>