<p>Undersökningens utgångspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gällande kontakt mellan grupper och även Theodor W. Adornos teori angående den auktoritära personligheten. Studien undersökte på vilket sätt auktoritär personlighet påverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De två grupper som berördes var majoritetsgruppen thailändare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand. En enkätstudie genomfördes på elever av majoritetsgruppen vid Mae Fah Luang University (N=44). En svag korrelation mellan högre auktoritära värden och låga kontaktvärden påträffades men var inte signifikant. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan gruppkontakt och fördomar. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan auktoritära värden och fördomar.</p>

Undersökningens utgångspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gällande kontakt mellan grupper och även Theodor W. Adornos teori angående den auktoritära personligheten. Studien undersökte på vilket sätt auktoritär personlighet påverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De två grupper som berördes var majoritetsgruppen thailändare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand. En enkätstudie genomfördes på elever av majoritetsgruppen vid Mae Fah Luang University (N=44). En svag korrelation mellan högre auktoritära värden och låga kontaktvärden påträffades men var inte signifikant. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan gruppkontakt och fördomar. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan auktoritära värden och fördomar.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?</p><p>Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.</p><p>Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg? Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut. Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers intole-ranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem. De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den teoretiska beteckningen queerteori. Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland. Själ-va enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och Brotts-förebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och in-vandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap. Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella minoritets-grupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot sexuella mi-noriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar. Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.

SAMMANFATTNING Studien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid). Kvinnorna skattar generellt sin hälsa sämre än männen. Undantaget en fråga som rör förändring av hälsan över tid, där kvinnorna skattar bättre hälsa än männen. I denna fråga skattar majoriteten av deltagarna en bättre eller likvärdig hälsa i andra mätningen, jämfört med bas mätningen. Slutsats: personer med romskt ursprung som deltar i en hälsokurs i ett arbetsmarknadsprojekt, skattar en förbättrad  hälsa över tid i några hälsofaktorer, mätt med hälsoenkät SF 36. / ABSTRACT The study was a comparative longitudinal study where the aim was to investigate whether self-rated health improved for persons (n=14) who participated in the health course in a labor project Romano Zor. The issue was: changed self-rated health over time for participants in a social project? Data collection method was a health survey SF-36, which measures self-rated physical and mental health, with eight sub-scales. The results show that the Roma, in the base measurement  (n = 28), rated their health worse than their counterparts in standard data groups, in all scales.  In five sub-scales underestimate the participants (n = 14), respondents were also at the second measurement, their health worse after they completed the project (measurement over time). The women generally underestimate their health worse than men. The exception a matter related to changes in health over time, with women underestimating better health than men. In this case overestimate the majority of the participants a better or equivalent health in the second measurement, compared to base measurement. Conclusion: The people of Roma origin who participate in a health course in a labor market project, estimate health improvement over time in any health factors, as measured by the health questionnaire SF- 36.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

Bakgrund: En neutral och direkt kommunikation är en av de mest avgörande faktorerna för en persons upplevelse av bemötande i samhället. Samhället idag bygger på en heteronorm vilket bidrar till ett exkluderande av personer som inte ingår i denna norm, exempelvis HBTQ-personer. Forskning har visat på att detta fenomen även förekommer inom sjukvården. Syftet:  Analysera homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners (HBTQ-personers) upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom vården samt att analysera om en sexuell minoritetsgrupp som HBTQ påverkas av stigma och diskriminering inom vården. Metod: Sammanställning av kvantitativ- och kvalitativ forskning för att sammanfatta kunskapsläget såsom det ser ut idag. Huvudresultaten: Ett heterosexuellt antagande hade en inverkan på vården och patienternas upplevelser av bemötande på olika sätt. Vidare påverkades HBTQ-personer som en utsatt minoritetsgrupp av direkt och indirekt stigma och diskriminering i varierande utsträckning. Slutsats: Genom en neutral framtoning från vårdgivare kan en stabil patient-vårdgivare relation växa fram. Detta möjliggör en större öppenhet och acceptans inom vården. Slutsatsen visar även att ett holistiskt helhetstänk där varje människa ses med unika behov och egenskaper möjliggör en trygg vård för HBTQ-personer. Som sjuksköterska är det i kliniken viktigt att visa på ovanstående kunskap och förståelse för olika sexuella läggningar och könsvariationer. / Background: A neutral and direct communication is one of the key factors of a person´s experience of attitudes within the society. Society today is based on a heteronorm which contributes to an exclusion of people whom are not a part of this norm, such as LGBTQ-people. Previous research has shown that this phenomenon also exists within the health care. The aim: To analyze LGBTQ-people’s experiences of attitude from caregivers within the health care and analyze if Lesbian, gay, bisexual, transsexual and queer (LGBTQ-people), as a minority group, were affected by stigmatization and discrimination within the health care. Method: for the review was to through quantitative and qualitative data summarize the knowledge of today. Results: The study showed that a heterosexual assumption had an impact of the health care and  LGBTQ-people’s experiences of attitudes from caregivers in different ways. Furthermore the LGBTQ-people were more or less affected by direct- or indirect stigmatization and discrimination. Conclusion:A neutral appearance from caregivers could create a stable patient-caregiver relation. This will enable a greater openness and acceptance within the health care. A holistic attitude, where every human being is seen with unique needs and characteristics, will lead to safer care for LGBTQ-people. As a nurse it is important to show knowledge and understandings of different sexual orientations and gender variations to make the health care a safe place for everyone.

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo &amp; Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

Människan är en social varelse och att tillhöra ett socialt sammanhang är centralt. Syftet med detta arbete är att studera hur individer från etniska minoritetsgrupper agerar för att möta det omgivande samhället. Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer gjorts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien genomfördes med fyra kvinnor och tre män, där majoriteten är födda och uppväxta i Sverige och där två är födda utomlands men uppväxta i Sverige. Studiens resultat visar att etniska minoriteter upplever att samhället har få om några förväntningar syftar istället på att de i mötet med samhället så möter de även på fördomar. Studiens fynd enligt deltagarnas upplevelser av assimilation i mötet med samhället är att roller tas av olika etniska minoriteter för att motbevisa fördomar eller för att bevisa att de är kapabla till minst lika mycket som alla andra. Alla deltagare har anammat sina dubbla identiteter och menar att alla deras identiteter, de nationella och etniska, tillsammans blir en helhet. Majoriteten menar att i mötet med samhället framhäver de en version av sig, de gör sig aldrig till i sitt rolltagande dock tonar de ner andra sidor för att inte mottagaren skall tro att dennes fördomar har bekräftats. / Man is a social being and to belong to a social context is essential. The purpose of this work is to study how individuals from ethnic minority groups act in the meeting with society. This study has used a qualitative method where seven semi-structured interviews have been executed to answer the study's purpose and questions. The study was conducted with four women and three men, where the majority were born and raised in Sweden and where two were born abroad but raised in Sweden. The results of the study show that ethnic minorities feel that society has few if any expectations. They mean that in the encounter with society, they also encounter prejudices. The study's findings, according to the participants' experiences of assimilation in the encounter with society, is that roles are taken by different ethnic minorities to rebut prejudices or to prove that they are capable of at least as much as everyone else. All participants have adopted their dual identities and believe that all their identities, national and ethnic, are in a combination a definition of their whole identity. They believe that in the encounter with the society, they emphasize a version of themselves, they never pretend to be someone else, however, they tone down certain aspects of themselves so that the recipient doesn’t think that his prejudices are correct.