Purpose: This study`s purpose is to investigate the role of a business incubator in the strategic decision situations during the process of a new venture startup. It also aims to explore the methods and instruments the incubator and its advisers applies during the process. Methodology: This study is built on the basis of a hermeneutic approach with qualitative method and abductive design. The empirical material collected consist of interviews from two case studies and secondary data collection from different related sources. Theoretical perspective: The theory in the study consists of the elements of previous research on innovation processes and entrepreneurship. To analyze the data, models and theories related to decision making, incubation, process theories and organizational theories. Empirical foundation: The empirical material consists of interviews and data from two completed case studies. Additionally consist a relatively large part of the empirical data out of a comprehensive information retrieval from various secondary sources such as internet, newsletters and annual reports. Conclusion: The assay was able to detect not just one, but a variety of roles that the incubator occupies at different stages of the innovation process. The central conclusion is that the incubator role is to increase the speed of the innovation process.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler. Formar dessa subkulturella normer och värderingar en individ eller är det individen som bär med sig och upprätthåller dem i anstalt? Vilka effekter ger frihetsberövningen på den intagne och hur påverkar effekterna den intagne? Framförallt, vad sker med attityder och beteenden när den intagne friges? Min uppsats visar på en viss skillnad hos före detta intagna. Återfallsförbrytaren som till stor del under sin vistelse upplever sig ta över en roll som inte är helt överensstämmande eller förenlig med sin egen rollföreställning av sig själv. Den förstagångsdömde med kort verkställighet, som till största delen upplever sig vara kvar i sin egen roll.  Skillnaden mellan de två respondenterna som en varande förstagångsdömd och den andre återfallsförbrytare, ger i min studie stöd för att olika beteenden utvecklas beroende på faktorer som individens tidigare inställning och erfarenhet i fältet som kriminell eller intagen samt strafftidens längd. Studien visar också samstämmighet i förändrade antisociala attityder efter frigivningen hos bägge respondenterna. Studien ger dock inget entydigt svar om huruvida det är miljön eller individen som ligger till grund för de intagnas attitydförändring eller rolltagande. Uppsatsen ger visst stöd för bägge teorierna och det är således inte möjligt att påvisa ett bestämt samband med en av teorierna.

En boendehandledare arbetar på ett gruppboende för personer med förståndshandikapp och är ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingår ett emotionellt lönearbete då personalen anpassar sina känslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie är att utifrån fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare från samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstå i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande på arbetsplatsen då de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta på sig en ”professionell rock” och dölja sina naturliga känslouttryck. Det visade även att utbildning och/eller erfarenhet är av stor vikt inom yrket då brist på sådan kan leda till att den privata rollen smälter samman med yrkesrollen. Ett antagande utifrån analysen är att denna sorts rolltagande kan leda till utmattningssymptom då man aldrig blir ledig från jobbet. En tredje upptäckt utifrån studien var att boendehandledarnas värdegrund skiljer sig från deras riktlinjer på arbetsplatsen, då värdegrunden förespråkar att personalen ska frammana naturliga omsorgskänslor i relationen till brukaren medan boendehandledarna uppger att de ska skärma av sina naturliga känslor på arbetsplatsen och endast ge ett neutralt professionellt stöd till brukaren.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

Detta är en kvalitativ fältstudie med syfte att få förskollärare och dramapedagogers erfarenheter och syn på dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi använt oss av intervjuer och observationer. Undersökningsområdet har varit två förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot är 1-3 år. Studien visar att dramapedagogik är en arbetsmetod som förskollärare gärna använder. Dramapedagogik berör många områden i förskolan som matematik och språkinlärning, samarbete och att våga vara en del i gruppen.

<p>Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och</p><p>vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?</p><p>I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,</p><p>identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens</p><p>begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.</p><p>Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras</p><p>genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines</p><p>omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.</p>

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter? I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism, identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision. Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.

Studiens syfte var att undersöka om förutsättningar för empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer för att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / speciallärare (n=50) fick se filmer och besvara frågeformulär baserade på IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hjälp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medkänsla. Affektiva och kognitiva empatiprocesser visade sig samverka. I en vardaglig behandlings- situation tycks situationsfaktorer ge det största bidraget till utfallet.Slutsatserna som dras är att det inte enbart handlar om att en enskild person är mer eller mindre empatisk utan om vad som händer under påverkan av den aktuella kontexten. Det är också viktigt att använda pedagogiska metoder som inte enbart använder kognitiva processer utan även integrerar icke-verbala och emotionella komponenter om man vill påverka empatiska processer.Mer forskning behövs om hur grupp- och situationsfaktorer påverkar empati.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras självkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ”Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare”? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin. För många av de intervjuade fanns det fler faktorer än förälderns missbruk som påverkade deras uppväxt. Aggressioner, mobbning och ekonomiska problem gav stora konsekvenser för flera av dem. Ett gemensamt svar var att våra intervjupersoner kände sig tvungna att växa upp fortare än andra barn. Vi fann att de vi intervjuade som utvecklats till icke avvikande individer är som de flesta andra. De ingår i vänskaps- och kärleksförhållande de arbetar eller studerar och som kan föra sig i sociala sammanhang. Gemensamt för dem är att de nu, precis som under barndomen, iakttar andra människors beteende för att stämma av vad som är accepterat att göra i just det sammanhanget. De är lojala mot sina nära vänner men många av dem har svårt för nära relationer

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>