Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns fantasi i förskolans värld. I studien har kvalitativa intervjuer används, dessa genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Studiens resultat visade att fantasi är ett brett begrepp som verkar hålla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som något viktigt i förskolan och skall befrämjas, olika metoder för att främja denna tas upp i studien.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning. Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är planerad eller spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.   I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.

Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala närhet menas barnens vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn. Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning. Två bestående av intervjuer med förskollärare om sagans vara eller icke vara. En enkätundersökning som har delats ut till barnens vårdnadstagare med frågor om sagoläsning i barnens vardag. Jag har också gjort en intervju med en bibliotekarie på ett mindre bibliotek och ett studiebesök på ett lasaretts lekterapi. På lekterapin intervjuades även där en förskolelärare. Undersökningen har varit för att bilda en verklighetsförankrad uppfattning om sagans betydelse i barnens vardag och i deras sociala närhet. Resultatet från de två förskollärarna visar att tack vare de två olika personligheterna i pedagogerna - kom jag fram till att sagan är berikad på denna förskoleavdelning. Detta eftersom förskolelärarnas berättartekniker skiljer sig åt vilket ökar barnens intresse. Enkätens resultat blev utifrån tio svar att en majoritet av vårdnadshavarna läser sagor för barnen regelbundet men enkäten visar även att sagoläsningen nästan bara sker på helger. De allra flesta anser att det är viktigt med högläsning för barnen och nästan lika stor del tar även med barnen till biblioteket. Resultatet från biblioteket visar: att här arbetas det mycket med sagan i samverkan tillsammans med andra sociala kontaktnät för barn i deras hemmiljö. Resultatet från lekterapin visar att sagan har betydelse som en läkande del för tillfrisknad hos sjuka barn. Slutsatsen är: att sagan är berikad för barnen på denna förskoleavdelning med dess närmiljö.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av sagor. Sagor har ofta ett tydligt budskap som behandlar olika moraliska frågor. Genom att barnen får möta olika karaktärer med olika karaktärsdrag får de träna sig i hur de kan bemöta olika människor. Att barn är väldigt empatiska och har en stark vilja att hjälpa är något som framkommer i såväl intervjuer som observationer. Resultatet visar vidare att det finns mycket som är positivt med att arbeta med sagor och värdegrund. Det finns också en del utmaningar som till exempel att anpassa nivån på sagoupplevelserna efter de olika barn som finns i barngruppen.

Studiens syfte var att identifiera kompetenser hos anställda verksamma inom IT-supportbranschen samt undersöka om det finns ett samband mellan empatisk disposition och utveckling av yrkeskompetensen hos dessa. Anställda personalchefer samt IT-chefer besvarade frågor kring vilka kompetenser som krävs för att utföra ett bra jobb som IT-supporttekniker. IT-supportteknikerna fick senare besvara en enkät baserad på Interpersonal Reactivity Index för att mäta deras empatiska disposition samt uppskatta hur hög kompetens de hade. Bivariat analys gjordes med hjälp av SPSS. Resultaten visade att den empatiska dispositionen är måttligt betydande för IT-supporttekniker i deras dagliga arbete trots att deras yrke utgår från att hjälpa andra. Det finns samband mellan vissa yrkeskompetenser och perspektivtagande (kognitiv komponent av empati). Slutsatserna som dras är de respondenter som skattar sig högst inom de två ematiindexen (perspektivtagande och fantasi) är mer benägna att hjälpa andra än de som skattar sig lågt. Empati är viktigt att uppmärksamma inom de yrken då fokuset är att hjälpa människor.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och i vilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vad förskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personliga åsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används i den vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal och samspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling. Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett bra verktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv. Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan. I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden. Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas. Däremot finns möjligheten till bedömning av fantasi om en sådan ”fantasiläsning” av styrdokumenten görs. Min slutsats är att otydligheten i styrdokumenten och skolans bedömning samt betygsättning generellt missgynnar de elever som inte är införstådda med systemets krav. Det kan i sin tur leda till ett försummande av elevens fantasi till förmån för ett mer kollektivistiskt reproducerande av kunskap.Nyckelord: Fantasi, bedömning, betyg, styrdokument, gymnasieskola, individ, kollektiv, reproduktion

Syftet med denna undersökning var att utforska förskollärares arbete med muntligt berättande som tillvägagångssätt för att stärka barns språk. Undersökningen har utforskat hur förskollärares föreställning ser ut kring muntligt berättande och hur de använder detta som tillvägagångssätt för att skapa intresse och stimulera barns språkutveckling. Det metodologiska tillvägagångssättet var en kvalitativ undersökning där 10 förskollärare har medverkat utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att muntligt berättande kan ha olika ingångar för att stärka barns språk. Övervägande av förskollärarna använder rekvisita när de berättar sagor muntligt för barnen. De värderar de vardagliga samtalen med barnen högt och har en önskan om barngrupper med färre barn för att lättare kunna tillgodose alla barns språkliga behov. En önskan är även att arbeta mer med estetiska uttryckssätt för att stärka barnens språkutveckling. Slutsatser som kan ställas utifrån denna undersökning är, genom att arbeta med muntligt berättande för att stärka barns språkutveckling krävs det kunskap och metoder och en medvetenhet bland förskollärarna om vad muntligt berättande innebär och hur det kan stärka barns språkutveckling och kreativitet.

The Swedish curriculum for preschool (Lpfö 98, 2010, p. 5, 6, 9) emphasizes that teaching and learning should be made in a joyful and lustful manor. But it does not explicitly express how this should (or could) be conducted. One of my main motives with this paper is to examine one plausible interpretation how to combine joy and learning. Out of some theories that I have come across in the litterateur when studying to become a preschool teacher I decided to do a study for further examination, both theoretically and empirically. The theories that I based this study on are: radical aesthetics, Lev Vygotskijs theories on imagination and creativity, and theories concerning motivation and emotional attachment. My basic motives and questions are presented in the context that mathematical thinking is elemental for further intellectual development:  Is it beneficial to connect emotions and imagination with aesthetic experiences to help obtain mathematical understanding? Mathematics is abstract. So can abstract practices through aesthetics help to develop the abstract thinking required for mathematical development?  These questions led me to construct a methodology based on two separate methods to present geometry through tangram. The first I refer to as ordinary and formal, geometrical figures were plainly presented with their mathematical terms - this was used as a control. The other had the same terms as the previous, but also had the aesthetic elements of a saga to trigger emotion and ones imagination and fantasy. These were simultaneously used in a preschool on two groups of 4-5 year olds during a period of three weeks; this to see if any results could be made out of the difference of the two methods. Along with this I have also examined previous research and theories that address these subjects to see if connections could be made concerning my basic assumptions. Further the study also tries to interpret what defines aesthetics and if there is an interpretation that suits this study. I find that the results, both theoretically och empirically, shows that there is reason to further investigate these connections and methods. It appears to be some advantages with didactics from an aesthetic preset. The study is however way too small to show causal relations and it needs to be further developed for a more profound scientific evaluation and added accurate representation of the questions the study holds at hand.