<p>Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är:</p><ul><li><p>Vilka aktiviteter utövas på förskolegården?</p></li><li><p>Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi?</p></li></ul><p>I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården.</p><p>I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.</p>

<p>Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning.</p><p>The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.</p><p>Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.</p><p>I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.</p><p>Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.</p>

No description available.

<p> </p><p>Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne.</p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.</p><p> </p><p> </p>

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning. The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.

Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är: Vilka aktiviteter utövas på förskolegården? Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi? I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården. I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.

Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster. Huvudpersonen är en en flicka i nioårsåldern. Barnen som deltog i undersökningen var också i nioårsåldern och de hade många olika tolkningar på vad som hände och hur de upplevde det. De var mycket berörda av texten, och många hade personliga tankar och åsikter om döden och begravningar. De använde sig av sin fantasi när det gällde att tolka och bearbeta textens känslosamma ämne. / My thesis objectives are to investigate the various perceptions and interpretations of children listening to a text being read aloud. After the children had listened to the text, they painted pictures of their reflections of the story. These images were used when interviewing the children about their feelings and opinions about the story. The text was an emotional work of child literature. The main event of the story was the burial of a bird that had collided with a window, and the main character was a nine-year old girl. The reactions of the children participating in the study, also nine years of age, were varied. They were touched by the story, and many had personal reflections on death and funerals. They were able use their imaginations as support when handling this difficult subject.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.