Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ”Musik och intelligens”, ”Musik och människa”, ”Musik och hälsa” och ”Musik i skola”. Efter fördjupning i dessa kategorier finns tjugotre böcker representerade i studien. Resultatet visar att musik har en bred inverkan på människor. Musik har både en fysiologisk och psykologisk påverkan och är en viktig del av det samhälle vi lever i. Musikaktiviteter har en inverkan på hjärnans utveckling, människors sociala färdigheter och människors hälsotillstånd. Dessutom har musik en identitetsskapande funktion. I skolan har musik möjlighet att skapa gemenskap och bättre skolmiljöer, utveckla olika intelligenser såsom motoriska, logiska, emotionella, språkliga och utveckla elevers självkännedom och självkänsla. Detta förutsätter regelbundenhet, det vill säga att musikämnet är återkommande genom hela skolgången. Andra förutsättningar är att ämnet är prioriterat och att det finns tid utsatt för progression i ämnet. Regelbundenhet tas även upp som en viktig faktor för att främja god hälsa.

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar. Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har vi även intervjuat barnen enskilt. I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler möjligheter till att utveckla sin motorik.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi</p><p>fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört</p><p>barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie</p><p>förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är</p><p>gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar.</p><p>Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har</p><p>vi även intervjuat barnen enskilt.</p><p>I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På</p><p>förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt</p><p>till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler</p><p>möjligheter till att utveckla sin motorik.</p>

Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi? Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på: Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn) Konstruktionslek. (Barnen experimenterar och bygger med material) Rörelselek (Rörelserna är det viktiga) För att hitta svar på frågeställningen har jag forskat i barns utveckling och lek. Jag har läst böcker och tidigare skrivna rapporter i ämnet samt utfört en intervju där jag med hjälp av förutbestämda frågor förde en dialog med målgruppen. Jag använde sedan mina inhämtade kunskaper i området för att i en designprocess testa möjligheterna att skapa lekredskap som stimulerar barns fantasi. Lekredskap är något barnen oftast leker på, de är oftast stationära och vänder sig till hela kroppen. Exempel på lekredskap är gungor, klätterställningar,sandlåda, rutschkana och gungbrädor. Barn mellan tre och fyra år behöver stor plats att leka på och gärna riktiga saker att leka med. Det roligaste är att få göra ”riktiga saker”, att få sopa, tvätta eller diska. Det gäller även för barn mellan fyra och fem år, men då måste barnet även få tid och plats för sina projekt. Projekt som att bygga ett sjukhus, ett slott eller en bilverkstad, barnet ser omvärlden men omvandlar den till egna inre bilder. I den här åldern kan barnet gå in och ur verkligheten hur som helst, en låda omvandlas lätt till ett flygplan om det är just det som behövs i leken. Att bygga och konstruera passar fyra-fem åringen. Bära, tänka, prata tillsammans med andra, lägga till, bygga om, vara färdig en stund för att sedan bygga om igen. Resultatet blev stora byggklossar i ett miljögodkänt plast material. / I have as a student at Carl Malmsten - Furniture Studies chosen to devote my graduation work to resolve the issue: How to make a tool for play, which leaves the interpretation of space and stimulates the child’s own imagination? Children have an open mind while we through the years have been shaped to see things in a certain way. I would strike a blow for children’s play, imagination and their creativity. I’ve done that with a focus on children’s differenttypes of play and then mainly for: Character. (The child plays a role, alone or in interaction with other children) Construction. (Children are experimenting and building with materials) Movement (The movements are important) To find answers to the issue, I have done research in child development and play. I have read books and previously written reports on the matter. I also conductedan interview where I used predetermined questions and had a dialogue with the children. I then used my acquired knowledge in a design process to test the viability of providing play equipment that stimulates children’s imagination. Playground equipment is something children often play on, they are usually stationary and addressed to the whole body. Examples of playground equipment are swings, climbing frames, sandpit, slide and swing boards. Children between three and four years need much space to play and like real things to play with. The best thing is to make “real things”, to sweep or wash. It also applies to children between four and five years, but then the child must also be given time and place for their projects. Projects to build a hospital, a palace or a garage, the child sees the world, but transforms it into their own internal images. At this age the child can go in and out of reality in any case, a cardboardbox can easily be converted into an airplane if thats what is needed in the game. To build and construct is perfect for the four-five year old. Carry, think, talk with others, adding, upgrading, be ready for a while and then rebuild again. The result was large building blocks in an environmentally approved plastic material. / Examensarbete - Ett lekredskap utan givna förutsättningar

Bakgrunden till denna studie utgår från våra egna erfarenheter av att undervisningen i årskurs 1-3 ofta är styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket även forskning visar. Graden av styrning innebär därmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lärande går att finna i skolans läroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lärares syn på betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien är att analysera en antal lärares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lärande i undervisningen. Studien har en fenomenografisk ansats med kvalitativa intervjuer för att samla data. Resultatet visar tre sätt att förstå betydelsen av lek och kreativitet för elevers lärande i undervisningen ur ett lärarperspektiv: som kunskapsbildande, motivationshöjande och konkurrerande. Vilket har sin utgångspunkt i läroplanen (Skolverket, 2011). I studien diskuteras funktionaliteter av lekfulla och kreativa inslag i undervisningen för elevers lärande utifrån flera aspekter. / The background to this study is based on our experiences, that teaching in grade 1-3 is governed by the teachers and that the playful and creative teaching is missing. This has led to a reflection regarding why teaching has to be controlled by the teacher, and what effects the absence of play and creativity has in the pupils learning process. The purpose with the study is to analyze teachers opinion and what they think, play and creativity’s is doing for the students learning in class, which is made through a phenomenographic qualitative study. Therefore, our method is made through phenomenographic research approach, with phenomenographic interviews. The result of the study shows that play and creativity is important and motivates pupils to learn. However, the teachers could also see some aspects that eliminated the possibility to teach through play and creativity. Which has its starting point in the curriculum (Skolverket, 2011). The study discusses the functionality of playful and creative elements of teaching, which are based on several aspects to pupils learning process.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen. Resultatet visar också att lärarna även använder lära OM, I och GENOM estetik. Lärarna anser också att estetik är nödvändig för att det befäster den abstrakta kunskapen bättre eftersom lärandet blir konkret med hjälp av de estetiska ämnena bild, musik, drama och skapande.

I denna studie har förskollärares föreställningar om utomhusmiljön varit i fokus. Syftet har varit att undersöka hur förskollärare beskriver utomhusmiljön betydelse för barns lek och lärande. Vi har valt att fokusera på följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare barns lek och lärande i utomhusmiljön? Vilket material erbjuder förskollärare för att stimulera barns lek och lärande i utomhusmiljön? Hur ser förskollärare på sin roll i utomhusmiljön? De analysbegrepp som använts i studien har varit medierande redskap och appropriering. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod med sex förskollärare på sex olika förskolor. Av resultatet framgår tre teman: Förskollärarnas beskrivningar om barns lek och lärande i utomhusmiljön, material som stimulerar barns lek och lärande i utomhusmiljön samt förskollärarens roll i utomhusmiljön. Ur resultatet hävdar förskollärarna att lek och lärande inte går att särskilja på grund av att barn lär sig samtidigt som de leker sina lekar. Förskollärarna anger att de vill erbjuda natur-rikt material som är ofärdigt som de menar ska ge barn möjligheter till att fantisera kring. De vill även erbjuda liknande material ute som inne då det bidrar till ytterligare dimensioner.  Det framgår även att förskollärarna anser att deras roll är tudelad, dels att ge barn en fri zon där de kan leka fritt eller ibland anordna mer planerade aktiviteter.

In this project I’ve worked with the brand Kid´s Concept where their brief were for me to develop an innova ve lamp that would dis nguish itself from their current ligh ng products. Through research and sketching the inten on of the project became to develop lamps that would favour children suff ering from night terrors. The concept is a lamp that sleeps during the day but stays awake at night and fi ghts montsters. Aja Baja Bu is a lamp that helps the child feel safe while the playful expression of the lamp encourages children to interact with it. The two characters are open for imagina on and makes it possible for children to create their own stories about them. During the day Aja Baja Bu will be exhausted from staying up all night and the child must restore its energy by giving it its magical crown or horn. Thus the child will feel connected and gain trust in the characters.

Utvecklingsarbetet syftade till att inspirera barnen till skapandeverksamhet genom att utveckla skapandemiljön och synliggöra skapandematerialet i fritidshemmet. Arbetet riktade sig mot barn i förskoleklass samt första klass på ett gemensamt fritidshem. Projektet har grundat sig i metoden aktionsforskning och förstudien genomfördes med observationer och semistrukturerade intervjuer. Nulägesanalysen visade att skapande inte hade någon central del i fritidshemmet, att intresset var relativt svalt och att barnen i stort sett använde sig utav samma skapandematerial, trots den stora tillgången till annat material. Det här bidrog till ett projekt där det befintliga skapandematerialet på fritidshemmet synliggjordes samt utvecklades i form av en ny plats med återbruks- och naturmaterial. Skapandeaktiviteter genomfördes med barnen där olika sorters material plockades fram för att väcka ett intresse till skapande bland barnen. En inspirationspärm skapades där bilder på barnens tidigare kreationer sattes in men även alster vi gjorde tillsammans under projektet, samt bilder på annat som kunde inspirera barnen. Genom hela projektet arbetades det mycket med begreppet fantasi och dess innebörd som utgått från Vygotskij. Resultatet visade att den utvecklade och synliggjorda skapandemiljön främjade ett intresse hos barnen som började skapa allt mer. Även lärarens förhållningssätt till skapande blev en central del för att väcka lusten och inspirationen bland barnen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 uppfattar högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor. Studien är kvalitativ med inspiration från en fenomenografisk forskningsansats och grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av lärares uppfattningar kring högläsning av sagor i undervisningen. Materialet har analyserats efter likheter och skillnader samt tolkats i relation till studiens forskningsfrågor. Urvalet i studien omfattar sex verksamma lärare i förskoleklass och i grundskolan årskurs 1–3. Resultatet visar lärares uppfattningar kring högläsningens funktion i undervisningen, lärares arbetssätt vid högläsning av sagor i undervisningen och lärares val av sagor vid högläsning. Lärare ser högläsning som en viktig del i undervisningen för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper och för att skapa en mysig och avkopplad stund under skoldagen. Enligt lärare ska högläsning av sagor ske med inlevelse och det är viktigt att anpassa valet av saga efter den elevgrupp man ska läsa för. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about primary school teachers’ perceptions about the read aloud in the classroom with focus on fairy tales. It is a qualitative study with inspiration from a phenomenographic approach with a foundation in the sociocultural perspective. The material has been collected through semi structured interviews with the intention of getting a deep understanding of elementary school teachers’ perceptions about reading fairy tales aloud in the classroom. The material has been analyzed based on differences and similarities and interpreted in relation to the study’s research questions. The sample in the study comprises six primary school teachers from kindergarten and grade 1-3. The result shows teacher’s perceptions about the function of reading aloud in the classroom, teachers’ ways of working regarding read aloud of fairy tales in the classroom and the teacher’s perceptions about choosing fairy tales for the classroom. Teachers views reading aloud as an important part of teaching to help children develop their language skills and to create a cozy and relaxing moment during the school day. Reading fairy tales aloud should be done with commitment according to the teachers and it is important to adapt the choice of fairy tale to the group that you intend to read to.