Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk. Studien visar att även barnen använder sig av kulturella redskap under musikaktiviteterna såsom blickar, imitation och kroppsspråk. De äldre barnen förstärker också sitt budskap genom sitt verbala språk. Studien visar även synliga resultat på att barns spontana musicerande kan hämmas genom pedagogers styrning.

InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

<h1>Abstract</h1><p>Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.</p><p>Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2008</p><p> </p><p> </p><p>Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?</p><p>I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken <em>ska</em> ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop?</p><p>Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen.</p><p>Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet     </p>

Abstract Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan. Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp) Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: December 2008     Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna? I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop? Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen. Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.   Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ”Musik och intelligens”, ”Musik och människa”, ”Musik och hälsa” och ”Musik i skola”. Efter fördjupning i dessa kategorier finns tjugotre böcker representerade i studien. Resultatet visar att musik har en bred inverkan på människor. Musik har både en fysiologisk och psykologisk påverkan och är en viktig del av det samhälle vi lever i. Musikaktiviteter har en inverkan på hjärnans utveckling, människors sociala färdigheter och människors hälsotillstånd. Dessutom har musik en identitetsskapande funktion. I skolan har musik möjlighet att skapa gemenskap och bättre skolmiljöer, utveckla olika intelligenser såsom motoriska, logiska, emotionella, språkliga och utveckla elevers självkännedom och självkänsla. Detta förutsätter regelbundenhet, det vill säga att musikämnet är återkommande genom hela skolgången. Andra förutsättningar är att ämnet är prioriterat och att det finns tid utsatt för progression i ämnet. Regelbundenhet tas även upp som en viktig faktor för att främja god hälsa.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om musikens roll i förskolan och hur förskollärare ser på musikens betydelse för barns utveckling och lärande. De frågeställningar som vi har undersökt är: På vilket sätt används musiken i förskolan? Vad anser förskollärarna att deras egna erfarenheter och relation till musik påverkar hur de arbetar med musik i förskolan? Hur ser förskollärare på musikens som ett hjälpmedel och stöd för barnsutveckling och lärande? Vi har genom en kvalitativ studie genomfört sex intervjuer medverksamma förskollärare. Intervjun tog upp frågor om förskollärares erfarenheter i musik, samt hur förskollärare arbetar med musik och vilken plats musiken har på förskolan.Vi har sett att förskollärares erfarenheter av musik påverkar hur de också arbetar med musik. Förskollärarna har även uttryckt att de har bristande kompetens i musik vilket har gjort att de inte kan erbjuda tillräckligt utmanande och stimulerande musikaliska aktiviteter. Vi har även kommit fram till att musik används som ett hjälpmedel för lärande i andra ämnen av förskollärare i förskolan. Slutsatserna av denna studie är att musiken i förskolan ofta används som ett hjälpmedel inom andra ämnen som till exempel språk och motorik, detta kan vi se oftast beror på att förskollärarna upplever att deras kunskaper inom musik inte är tillräckliga. Forskning visar att musik är ett viktigt ämne för barns utveckling och lärande. Om musiken får en större plats i läroplanen och förskollärarutbildningen kommer det att stärka musikens status i förskolan.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen.Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt.

The purpose of this degree project is to describe and analyze how pre-school teacher´s didactically arrange different music activities in the work. To gain understanding and the importance of music didactics in preschool. The study was conducted using qualitative interviews through phenomenographical methodology in which six preschool teachers were interviewed. The theoretical background is based on music didactics, musicking and variation theory. The music activities in preschool rarely follow any form of didactic planning, focus is usually on another subject area, mostly language and the subject of music end on second place. There is a vision that the music subject should end in the first place, and that it requires a greater commitment and prioritization of time from the preschool teachers. The dreams and visions that exist for the music activities are about having access to a room like a studio where material in different forms of musical instruments is available. Another dream among preschool teachers is to gain more competence development and inspiration. Another vision is that the children should be challenged more and have the opportunity to explore the music subject further. Preschool teachers have different deductions for different subjects and usually it is in the staff that has the most musical skills that are responsible for the music activities. / Syftet med detta examensarbete är att beskriva och kartlägga hur pedagogerna didaktiskt tänker kring olika musikaktiviteter i verksamheten. För att åka förståelse och betydelsen kring musikdidaktiken i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer genom fenomenografisk metodansats där sex stycken förskollärare intervjuades. Den teoretiska bakgrunden utgår ifrån musikdidaktik, musicking och variationsteorin.Undersökningens resultat visar att musikaktiviteterna i förskolan sällan följer någon form av didaktisk planering då fokus vanligen är på ett annat ämnesområde som mestadels är språk och musikämnet hamnar i andra hand. Det finns en vision om att musikämnet ska hamna i första hand och att det då krävs ett större engagemang och prioritering av tid hos förskollärarna. De drömmar och visioner som finns för musikaktiviteterna handlar om att ha tillgång till ett rum likt en studio där material i olika former utav musikinstrument finns tillgängligt. En annan dröm hos förskollärarna är att få mer kompetensutbildning och inspiration. En vision som finns är att barnen ska utmanas mer och få chans att utforska musikämnet vidare. Förskollärarna har olika engagemang för olika ämnesområden och vanligen är det den i personalstyrkan som har mest musikalisk kompetens som får ansvaret för musikaktiviteterna.