Musiken har under historiens gång utvecklats och genomgått flera skiften. Det mänskliga förhållandet till och lyssningen av musik har i och med detta förändrats. Ökande kunskaper inom musik kan också förändra upplevelsen av och lyssningen på musik. I den här studien undersöks hur vår tids teknikutveckling, i form av förändrade medievanor och ökat musikutbud, påverkar musiklyssning hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning. Via en enkätstudie med 31 deltagare har frågor om frekvens och plats för musiklyssning, val av medie och musikval samt musikens funktion och påverkan ställts. Hur musiklyssningen förändras av ökade kunskaper inom musik i allmänhet och musikteori i synnerhet har undersökts. Resultatet visar på en hög frekvens av musiklyssning i målgruppen. Mobilt lyssnande är en grundläggande del i lyssningen och Spotify är det vanligaste medievalet. Ökade kunskaper i musikteori har resulterat i ett mer aktivt och analytiskt lyssnande hos de flesta av deltagarna.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

Det här projektet har genomförts i syfte att undersöka vad något visuellt, i mitt fall abstrakt grafik, gör för en lyssnare. Min tes har genom arbetet varit att grafik förstärker en lyssnares upplevelse av musiken men jag ville också titta på om det bara har positiva effekter. Projektet genomfördes som en trestegsraket där först två låtar skrevs, sedan skapades videor till dessa två låtar och som sista steg genomfördes en enkätundersökning som gjordes online. Deltagarna i enkäten utgjordes av ett bekvämlighetsurval och landade till sist i 17 som valde att delta i undersökningen. För att analysera resultatet av enkäten valde jag att tolka fria svar från två enkätfrågor. Resultatet av enkäten visade på att flertalet deltagare upplevde det som var min tes från början, nämligen att musiken förstärktes av grafiken och att grafiken hjälpte till att skapa en fokuspunkt. Ett däremot mer oväntat resultat var att vissa deltagare menade på att snabb grafik gjorde att de tappade fokus på såväl låt som text.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning och hur ungdomar beskriver sig bli påverkade känslomässigt av att lyssna på musik. Studien är kvalitativ och data samlades in genom intervjuer som genomförts i två olika grupper med tre deltagare i varje grupp. Resultat visar att musiklyssning kan användas till att lindra stress, få lyssnarna att må bra på olika sätt, ge en lugnande effekt och fungera som en tillflyktszon från vardagliga rutiner. Resultatet visar också att olika typer av genrer inom musik har olika effekt på lyssnarna där musik kan ha en lugnande effekt, men även där andra hittar en balans i musik som går i samma tempo som deras stressnivå. Det visar sig även att några lyssnare har utvecklat speciella spellistor med musik som hjälper dem koncentrera sig där musiken är noggrant utvald. Det visar sig också att musik är så pass viktig för deltagarna att de skulle bli galna, få ångest och minskad livslust om musiken försvann ur deras liv.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ”Musik och intelligens”, ”Musik och människa”, ”Musik och hälsa” och ”Musik i skola”. Efter fördjupning i dessa kategorier finns tjugotre böcker representerade i studien. Resultatet visar att musik har en bred inverkan på människor. Musik har både en fysiologisk och psykologisk påverkan och är en viktig del av det samhälle vi lever i. Musikaktiviteter har en inverkan på hjärnans utveckling, människors sociala färdigheter och människors hälsotillstånd. Dessutom har musik en identitetsskapande funktion. I skolan har musik möjlighet att skapa gemenskap och bättre skolmiljöer, utveckla olika intelligenser såsom motoriska, logiska, emotionella, språkliga och utveckla elevers självkännedom och självkänsla. Detta förutsätter regelbundenhet, det vill säga att musikämnet är återkommande genom hela skolgången. Andra förutsättningar är att ämnet är prioriterat och att det finns tid utsatt för progression i ämnet. Regelbundenhet tas även upp som en viktig faktor för att främja god hälsa.

Målet i denna undersökning var att upptäcka och mäta om information kring okänd musik och artist kan ge upphov till en förändring i upplevelse av musiken. 21 deltagare fick vid ett lyssningstillfälle höra en låt med starka musikaliska influenser från mitten av 1900-talet. Dessa fick via en enkät besvara frågor kring dem själva samt hur de upplevde musiken. Efter de besvarat alla frågorna presenterades låten och artisten som är betydligt yngre än vad den musikaliska stilen antyder. Artisten född 1989 och musiken släppt 2015. Med denna nyvunna kunskap fick de lyssna på låten en gång till. De gavs även möjlighet att ändra sina svar angående upplevelsen av musiken. De visade sig att efter den andra lyssningen valde hälften av deltagarna att ändra sitt svar på en eller flera frågor. Den vanligaste förändringen gjordes i hur stort intresset att höra mer av musiken och artisten var. Och bland de som ändrade sitt svar gjordes den genomsnittligt största förändringen i hur väl deltagaren relaterade till låten. Detta kommer visa sig stå i relation till dels förförståelse, dels egna intressen och preferenser.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick. Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning. Det visade sig att i både min och Rays (2000) studie var det samma kategorier som det riktades mest fokus mot. Även diskussionen som fortgår inom musikpsykologi och social musikpsykologi, att hörandet/lyssnadet på musik är socialt och kulturellt betingat, tycktes bli stärkt av resultatet. Denna studie presenterar inga generaliserbara och enkla svar om hur vi hör och lyssnar utan visar snarare upp och förstärker att musiklyssnadet är en komplex process med många aspekter och variabler att ta hänsyn till. / The purpose of this study is to find out how professionals and non-professionals listen to music. Are there any differences in focus or is it possible to discern any characteristic tendencies? In order to find out, a selected group of people have listen to various types of music and then asked to write down what they heard in the music, their “soundscape”. Afterwards these narratives have been analyzed in a classification system - prepared by Gabrielsson (2008), in form of numerous themes and categories, who’s aim is to elucidate different musical experiences. The varying result that has arrived in my study has been sorted in, under this schedule's different themes and categories and then been put together in tabular, in order to give an easier overview. Even though, to my knowledge, it doesn’t exist a former study like this between the listening habits among professionals and non-professionals, it emphasize more common research about the relations between experiences and reactions in listening to music, as it shows that focus is directed towards rather similar categories. The discussion that is taking place within music psychology and social music psychology, that hearing/listening to music is socially and culturally habituated seems to be strengthened in this study.   This study won’t present and generalize any easy answers about how we hear and listen to music but rather emphasize that listening to music is a complex process with many different aspects and variables to consider.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>