<p>Examensarbete (10 p)</p>

Titel: Elevers uppfattningar om ensemblespel – en kvalitativ studie om ensemblespel i skolans musikundervisning. English title: Students perceptions of ensemble playing. Nyckelord: ensemblespel, musikundervisning, grundskola, instrument, samarbete   Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers uppfattningar inom området ensemblespel i musikundervisningen i årskurs tre, sex och nio, samt deras användning av artefakter. Resultatet av denna studie visar att det finns ett stort intresse bland våra barn och ungdomar att lära sig spela ett instrument. Elevernas uppfattningar om ensemblespel i skolundervisningen beskrivs av eleverna som att det kan medverka till att de träffar nya kamrater, att de umgås med nya kamrater på fritiden med ett nytt gemensamt fritidsintresse. Eleverna lär sig samarbeta, ta hänsyn, tillit och lära sig att hjälpa varandra. Ensemblespel kan skapa trygghet och sprida glädje. Resultatet visar också att eleverna är mycket väl insatta i den digitala IT-teknik där till exempel YouTube eller GarageBand finns att tillgå för att lära sig spela ett instrument.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

Det här arbetet behandlar hur en basist kan gå till väga för att påverka sina medmusiker. Jag har genom tre olika metoder undersökt samspel och hur olika metoder påverkar både helhetssoundet och de enskilda musikernas prestation. De tre olika metoderna har till största delen gått ut på att förändra min roll i ensemblen och har bestämt vilka medel jag har att tillgå för att påverka. Varje metod har tilldelats en egenskriven låt som har framförts tillsammans med ett band. Det har gjorts mellan fem och sju inspelningar av varje låt och de inspelningarna har sedan legat till grund för mina reflektioner och analyser. Idén bakom arbetet var till stor del en önskan om att få mer självdistans och medvetenhet i mitt spel. Mycket av det jag gjorde visade sig inte ge det förväntade resultatet. Det är inte alltid självklart att det man tror man förmedlar är det som kommer fram. Men trots allt påverkar alla ens beslut resultatet oavsett om det blir som man tänkt eller inte. Musiken är summan av delarna och man är alltid en del av summan – vilken roll man än tar.

Studiens syfte är att beskriva hur musiklärare planerar, genomför och gör bedömningar av ensemblespel på högstadiet samt vad lärarna anser behövs för musikutrustning i klassrummet. För att uppfylla detta syfte lyfter studien frågor kring lärares planering, genomförande, tidsupplägg, betydelsen av klassrummets resurser samt insamling av bedömningsunderlag och bedömning. Metoden består av kvalitativa intervjuer med fem behöriga musiklärare. Resultatet visar att alla lärare i studien föredrar att undervisa i halvklass och menar att det ger kvalitet i undervisningen. Lärarna känner sig otillräckliga i stora grupper och menar att det leder till en ohälsosam arbetsmiljö samtidigt som de uttrycker samstämmiga åsikter kring vad för instrument som behövs för att bedriva ensembleundervisning på ett fullgott sätt. Dessutom understryks betydelsen av kontinuerlig lärarnärvaro men det varierar hur mycket lärarna släpper eleverna att spela på egen hand samt hur stort ansvar eleverna får ta för sitt eget lärande. Bedömningsmatriser, framarbetade system för bedömning och den egna magkänslan hos musiklärarna, hjälper dem att snabbt få en överblick över elevernas kunskapsnivå. I relation till detta framkommer att flera lärare väljer låtar eleverna känner igen och menar att det underlättar lärandet. Enkla låtar verkar vara ett medvetet val hos lärarna och i detta sammanhang innebär enkelhet att eleverna får arbeta med låtar med få ackord. Överlag framkommer det att lärarna i studien uppfattar bedömning av ensemblespel som en stor utmaning.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen. Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området. Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik. En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar. Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan. För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.

<p>Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.</p><p>Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.</p><p>Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.</p><p>En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik</p><p>Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar.</p><p>Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan.</p><p>För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.</p>

Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan.