No description available.

No description available.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik. / <p>Medverkande: Joel Danielsson.</p><p>Bilaga: 1 CD.</p>

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

No description available.

Detta projekt handlar om arrangering av poplåtar för kör i renässansstil. Under senare delen av renässansen utvecklades den funktionsharmonik som sedan dess legat till grund för den västerländska musiken, såväl konstmusiken som populärmusiken. De senaste decennierna har det däremot skett en skiftning i popmusiken där förhållandet tonika-dominant är inte längre lika viktigt, inte heller att melodin håller sig inom samma tonala ram som harmoniken. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad som händer när jag låter den nutida popmusiken möta renässansens musikaliska ideal. Som körledare och arrangör faller det sig naturligt att arrangera musiken för vokalgrupp. Under den tidiga renässansen var sång det vanligaste instrumentet och den musik jag haft som förebild är uteslutande vokal. I studien arrangerades två låtar utifrån två olika tillvägagångssätt: den ena efter en stilistisk förebild och den andra utifrån studier i 1500-talets kontrapunkt. I resultatet konstateras att det i musikstilarna finns vissa skillnader som är svåra att överbrygga utan att göra kompromisser åt det ena eller andra hållet. Likaväl finns det likheter som visar på renässansens arv i vår moderna musik. Detta resultat kan användas för att presentera den äldre musiken för den som ännu inte råkat den och kanske har uppfattningen att den är irrelevant för vår tid. Det kan också användas i skolan som en introduktion av en epok.

Syftet med detta arbete är att undersöka barnens egna syn på skolans musikundervisning i förhållande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i årskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frågeställning vi har utgått från är "Hur ser barn på musikundervisningen i förhållande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nästan alla barnen som ingått i vår undersökning är nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehålla mer populärmusik

I denna studie har jag undersökt hur jag kan utveckla melodik och rytmik i basstämman i nutida populärmusik-låtar. Med avstamp i observationer jag gjort under åren angående hur basens rolli populärmusik har förändrats gällande melodik och rytmik väcktes en nyfikenhet att undersöka saken vidare. Jag ville se vilken typ av element som gått förlorade i basstämman och om dessa kunde återinföras. Detta gjorde jag genom att samarbeta med musikproducenter som skrivit och producerat låtar med en programmerad bas.  Undersökningen genomfördes i två delar, där den ena delen bestod av förberedelsetillfällen där jag lyssnade och analyserade basgångarna och försökte utveckla melodiken och rytmiken delsutifrån min intuition, dels utifrån en lista med tekniker som förekommer i basstämmor genom historien. Den andra delen bestod av inspelningstillfällen tillsammans med producenterna där jag presenterade mina förslag på den nya basstämman och i samråd med producenterna spelade in en ny version av basstämman på låten.  Arbetet har gett mig en insikt i vilka tekniker jag tenderar att använda när jag komponerar basgångar samt olika möjligheter som ges av att arbeta med en lista med tekniker som jag inte spelar intuitivt. Jag har även kunnat se vissa tendenser i hur basens roll ser ut i nutida populärmusik och varför studiomusiker kanske inte används i samma utsträckning nu som under andra halvan av 1900-talet.

The presence of popular music is ever growing in today’s society and a lot of people pay to stream music from services such as Spotify or Apple Music. Since popular music and its lyrics are present through most of our day to day lives, the value which consumers place on the words they hear through pop songs becomes an interesting topic for discussion. This study stands on the shoulders of the previous research on the topic of lyrics done by Deborah R. Ostlund, Richard T. Kinnier and Alexander Carpenter, amongst others, and looks at the value of lyrics in popular songs amongst youths of Sweden. Using the song “Kan inte gå” by the popular Swedish band Bolaget, the study turns to both the producers of the song as well as upper-secondary school students and asks them what they thought when they wrote and heard the lyrics of the song, respectively. When dealing with a representative of the band a quality interview was chosen for method of approach and when the students were contacted a quantitative survey was used.  The results of the study show that while music producers do keep the consumers in mind when writing lyrics, it is not always to satisfy their values. To the producers, the performance space is an equally important factor. It is up to the artist to be sure that they can stand by what they sing about. Furthermore, the youths do not necessarily care what the lyrics are as they are the words of someone other than themselves, meaning they do not have to agree with what their favorite artist sings about. This perspective admittedly varied in how consistent it was amongst participants, some did find it more important that the lyrics represented their personal values. Finally, when it comes to determining what makes a good song, music producers seem to know better than consumers what they enjoy listening to. Some of the participants of the survey were adamant that “Kan inte gå” was a bad song, yet still called it a “banger”. In conclusion, it turns out that the role of lyrics in modern, Swedish popular music is to help the song become just that: a banger.

Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.