Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej. Två olika översättningar av samma originaltext analyseras kvantitativt med avseende på hur väl de följer originalet.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor för kvinnor och män, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utjämna könsbalansen. Popkollo försöker uppnå detta genom att ordna musikläger, speciellt riktade till tjejer. Syftet med min undersökning är att fånga unga musicerande tjejers berättelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifrån en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare från sommaren 2013. Mina observationer, och tidigare erfarenheter som ledare, kompletterar den bild som deltagarna förmedlar. Intervjustudien innehåller även uppföljningsintervjuer med 14 av de tidigare intervjuade, och ett samtal med Malin Helldorff, medlemsansvarig för Riksorganisationen Popkollo. Undersökningen visar att deltagarna anländer till kollot med ett stort musikintresse och en längtan att hitta likasinnade. Under kollot bildar de band, får skriva låtar och upplever en i huvudsak positiv lärandemiljö, i vilken uppmuntran från andra deltagare, ledare och inspirationsgäster tillmäts stort värde. Många berättar även om ökat självförtroende under Popkollo, och att de där har en större frihet i att se ut som de vill, samt att agera ut beteenden utanför normen om vad en tjej vanligtvis får göra. Det sociala samspelet betonas som väldigt viktigt, och de konflikter som uppstår inom gruppen väcker tankar hos flera av deltagarna. Vad krävs egentligen för att det ska fungera inom ett band? En effekt av Popkollo märks genom att majoriteten har fortsatt med eller ökat sitt musicerande efter Popkollo. Flertalet av deltagarna håller kontakten med nya vänner, som i vissa fall även har blivit spelkamrater, och några vågar även ta med sig den frimodighet som de utvecklade under kollot in i vardagen. Min diskussion kretsar kring det mod som krävs att våga söka Popkollo, och den sociala tryggheten som en förutsättning för att prova på något nytt, göra nya erfarenheter och att upprätthålla spelet i ett band. Jag ifrågasätter även hur stor vikt en kvalitativ studie på denna nivå kan tillmätas. För att spåra större effekter av Popkollo skulle en mer långtgående studie vara nödvändig.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”[1] Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen. Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken. Något som även påverkas av de olika ramfaktorerna. [1]  Skolverket (2011) ››Kursplan Musik‹‹ i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.103

Populärmusik svämmar över av harmoniska förlopp hämtade ur både folk- och konstmusik, vilket har föranlett att inget samförstånd finns kring huruvida sådan musik bör analyseras. Det har emellertid gjorts analyser av angloamerikansk populärmusik utifrån neo-Riemanniansk teori, där musikanalytikerna menat att detta förfarande haft god förklaringskraft. Ambitionen med denna studie var att bidra till neo-Riemanniansk teoriutveckling. Detta genom att analysera ackordprogressioner från fyra svenska populärmusikaliska verk, där vedertagna analysverktyg, som exempelvis funktionsanalys, inte antogs vara fruktbara. Analyserna av ackordprogressionerna gjordes med utgångspunkt i neo-Riemanniansk teori, därefter tonalt (funktionsanalys) och modalt. Detta trefaldiga tillvägagångssätt ansågs vara relevant för att visa på olika analysmetoders fruktbarhet. Resultatet visade att neo-Riemanniansk teori enbart kan förklara förhållandet mellan två konsonanta treklanger, dock alla ackordförhållanden i denna analys, men inte ett musikstycke i sin helhet. Vid analys av låtar med septimackord hade ett neo-Riemannianskt förfarande inte god förklaringskraft, där i stället funktionsanalys kunde förklara ackordprogressioner bättre. Dessa två analysverktyg kompletterade varandra, medan musikexemplen var svåra att förklara modalt.

I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. / This project investigate what the outcome is when melodies from self-produced popular music are orchestrated and arranged for symphony orchestra in a form of rondo. In this case, after an older form of rondo consisting of four recurring themes as well as three episodes or deviations from said theme. This kind of rondo was made popular during the baroque and romantic epoch. The goal is to find out if, with limited previous knowledge in the field of classical art music, I can create a piece of music that reminds of an excerpt from a symphony from the 19th century romanticism where the said piece is based on melodies of the band Kainoabel. In order to achieve this, I have chosen to write after a form and an instrumentarium that is often represented in classical art music and that I take inspiration from parts of a symphony written by Johannes Brahms in 1883. Other pieces of music, selected in consultation with a supervisor, have acted as inspirational sources during the project. The result show that the newly written piece sounds more contemporary than desired due to the often ionic character of the tunes. In my opinion, the piece got a different character than desired but still possesses other qualities that can be described as more cinematic and sometimes juvenile.

Denna uppsats undersöker vilka roller som kan tillkomma en musikproducent och fördjupa sig i vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas i ett yrke som musikproducent samt vilka verktyg som kan vara viktiga för en nystartande musikproducent. Syftet är att belysa olika typer av musikproducent roller samt att jämföra dem. Intervjuer med två musikproducenter har gjorts för att undersöka ifall det finns någon skillnad i rollerna och hur producentbranschen såg ut förr jämfört med nu. Resultatet tyder på att det finns skillnader i de olika rollerna som musikproducent. Det finns skillnader i hur rättigheter blir uppdelade och vilka skyldigheter en producent har efter inspelad musik. En fördjupning mellan traditionell och modern musikproducent har gjorts för att kunna undersöka skillnaderna mellan de två typerna.

Syftet med den här studien var att undersöka konstnärliga och tekniska metoder som kan användas i skapandet av stråkarrangemang inom populärmusik. Frågeställningarna utgick från att undersöka både generella konstnärliga och tekniska metoder, samt specifika metoder som kan användas i situationer där målet är att simulera ett större sound i en stråkkvartett. I det här arbetet följdes arbetsprocessen med två stråkarrangemang, Intro-låten och 2.0. Som metod togs kontakt med tre professionella arrangörer med stor erfarenhet inom ämnet för konstnärlig och teknisk vägledning till slutförandet av arrangemangen. Detta resulterade i att inspirationen och rekommendationerna från arrangörerna togs i beaktning under slutförandet av arrangemangen. Under mixnings- och redigeringsprocessen reflekterades det över de olika metoderna som använts under studien. Avslutningsvis diskuterades vikten av att komma tillbaka till sin egen personliga smak och det man som arrangör anser vara bäst för låten då man arrangerar för stråkkvartett inom populärmusik. Förslag till framtida forskning gavs i att fördjupa sig i olika typer av speltekniker för stråkinstrument och undersöka hur dem fungerar i en pop-kontext, samt forska i skillnaderna mellan stråkorkester kontra stråkkvartett inom populärmusik.

Jag har alltid uppskattat att lyssna på pop som musikkonsument men jag har inte intresserat mig av den genren som gitarrist fram till nyligen. Detta har förändrats under min utbildning vid LTU och speciellt under detta arbete som handlar om gitarrens roll i dagens hitlistemusik. Syftet med detta projekt är att vidga min musikaliska vokabulär genom att analysera hitlistemusik med gitarrinslag och utforska hur mitt musicerande därefter påverkas i nya produktioner. Detta har gjorts genom skapandet av spellistor innehållande låtar relevanta för detta arbete som sedan har analyserats. Vid analysen av dessa låtar har jag studerat in gitarrpartierna för att sedan transkribera dessa. Med notbilden framför mig har nästa steg varit att ta en närmare titt på hur gitarren förhåller sig till resten av kompgruppen och ljudbilden för att se hur gitarren bidrar till låten tillsammans med de andra instrumenten och vilka speltekniska idéer som de etablerade popgitarristerna använder sig av i denna genre. Under detta arbete har jag lärt mig mycket om gitarrspel och sound men det som verkligen lämnar ett avtryck hos mig är hur gitarren kan arrangeras och komponeras i dagens hitlistemusik.Detta arbete har gjort att jag har vågat göra val med mer pondus och stärkt mitt självförtroende som musiker.

I denna studie undersöks hur en ny repertoar för kontrabas som utgår ifrån modernpopulärmusik och gruppundervisning tas emot av nybörjare på kontrabas. Metoden somanvänds är en musikalisk aktivitet följd av en gruppintervju och urvalet består av fyragrupper av ungdomar som går i högstadiet och årskurs 6. Sammanfattningsvis stämmer resultatet i undersökningen väl överens med både defördelar och den kritik som riktas mot gruppundervisning i instrument som presenteras itidigare forskning. Den moderna repertoaren mottogs positivt och framstår som ettanvändbart medel för att skapa intresse hos barn och ungdomar i dagens samhälle. Samtidigt förekommer intresse för klassisk musik och den repertoar som mertraditionellt förknippas med undervisning i kontrabas och andra orkesterinstrument. Generellt så ses gruppundervisning som något positivt, men det framkommer ävennackdelar med gruppundervisning och specifika fördelar med enskild undervisning.

2011 genomförde William Gibbons en analys av spelet Bioshock. I denna analys menar Gibbons att spelet har diegetisk populärmusik som spelar en unik narrativ roll. Bioshock Infinite är ett nytt spel i Bioshock-serien som kom ut efter Gibbons analys. En problemformulering formulerades i denna undersökning. Frågeställningen är: Vad kan man lära sig om den narrativa potentialen av diegetisk populärmusik i spel genom att analysera musiken i spelet Bioshock Infinite? Metoden innebar en analys med inspiration från Gibbons analys. En analys av spelet Bioshock Infinite genomfördes för att försöka svara på frågeställningen. Spelanalysen jämfördes sedan med andra analyser av spelen Bioshock och Fallout 3. Många likheter mellan spelen kunde konstateras. resultatet visar sig vara att Bioshock Infinite visar på samma användning av diegetisk populärmusik som Bioshock gjorde, men tog konceptet steget längre. Populärmusiken i Bioshock Infinite bidrar unikt även till handlingen av spelet. Resultatet diskuterades sedan utefter flera aspekter.