Arbetets syfte var att undersöka hur dynamisk spelmusik med inslag av dissonans påverkar en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel. I bakgrundskapitlet beskrivs spelmusikens historia från linjära loopar till dynamisk musik, den dynamiska musikens användningsområden och studier som gjorts om dissonans och konsonans. En förstudie kring pusselspel och dynamisk komposition gjordes och ett pusselspel utvecklades med ett ledtrådssystem baserat på dissonans. Dynamisk musik med inslag av dissonans visade sig kunna påverka en spelares möjlighet att lösa ett pusselspel genom både negativ påverkan på spelarens känsloläge och som guidande feedback. Dess påverkan kan variera beroende på om den har en avledande eller en ledande funktion då det kan tolkas olika beroende på individ. En mer omfattande studie med mindre märkbara grafiska element och med tydligare dissonanser krävs för att kunna se ett tydligare samband. Studier med andra spel- och musikgenrer och studier med fokus på andra musikkulturer vore också intressanta.

Tidigare forskning inom emotioner som upplevs genom nöjen har visat att det emotioner kan upplevas genom nöjet och att det oftast handlar om positiva emotioner. Personer använder nöjen till att till exempel framkalla känslor eller för att glömma bort vardagen. Tyvärr har tidigare forskning om emotioner och motivationer ofta uteslutit ett nöje: Spelande. Att spela olika typer av spel är ett växande nöje. Denna studie undersökte emotioner och motivationer till musiklyssnande och spelande, samt jämförde de två nöjena för att försöka lägga en grund för framtida forskning inom psykologin bakom nöjen. Även den musik som finns inbyggd i spel undersöktes. Detta gjordes genom en enkät som besvarades av 165 personer. Resultaten visade att olika känslor uppstår beroende på nöje, där musiklyssnande framkallade bland annat känslor av nostalgi, njutande, sorgsenhet och lugn medans spelande framkallade känslor som frustration, nyfikenhet, intresse för nöjet och att vara road. Nöjena hade också vissa likheter, till exempel att de framkallade känslor av glädje, pigghet eller att känna sig avspänd. Det framgick även att deltagarna använde olika nöjen till olika situationer, där musiklyssnande framförallt användes för framkallande av olika känslor medans spelande oftare användes i underhållande syfte. Det fanns vissa korrelationer mellan deltagarnas preferens för musik- respektive spelgenrer. Den inbyggda musiken i spel var också viktig, framförallt för att  det är stämningsskapande. Slutsatserna som dras från denna studie är att olika nöjen fyller olika funktioner i deltagarnas liv och att spelande borde inkluderas i framtida forskning om psykologiska aspekter av nöjen.

Studien handlar om hur musiken påverkar en spelare i ett spel. Studien utfördes genom att klocka deltagarnas varvtider på spelet Burnout 3 Takedown för att se om det fanns en skillnad i prestation med olika sorters musikgenrer. Det blev sammanlagt sex olika försök där ett försök skedde utan musik och de resterande fem skedde med olika genrer. Studien inleds med en inledning där bakgrunden till studien beskrivs och där även syftet och forskningsfrågan lyfts fram. Därefter kommer ett kapitel om forskning som skett på ämnet tidigare. Här kommer forskning om hur musiken påverkar prestationen i spel men även hur musiken påverkar motivation. Det kommer även ett avsnitt om hur spelmusik skapas. Efter tidigare forskning kommer ett kapitel om vilka metoder som använts för att samla information till studien. Dels intervjuer men även observation. Det kommer även i samma avsnitt en del om hur studien har designats, vilka deltagare som valts och vilken musik som valts. Sedan kommer resultatet för studien. Här presenteras varje deltagares resultat på studien och hur de kände när de genomförde sina försök. Som avslutande kapitel kommer en diskussion om resultatet och sedan hur studien kan användas i musikläraryrket. I det avslutande kapitel kommer även metoden för studien att diskuteras och problematiseras. I det avslutande kapitlet kommer även förslag på fortsatt forskning att läggas fram.

Denna kvalitativa studie har som syfte att att undersöka unga vuxnas relation till genren spelmusik samt hur skolan tar vara på elevers intresse av densamma. Studien görs i två delar; en fokusgruppsintervju med fem folkhögskolestudenter på en spelmusiklinje samt en djupintervju med studenternas ansvarige lärare. Resultatet struktureras och analyseras med hjälp av teorier om de olika plan eller ”rum” i vilka spelmusiken är närvarande i respondenternas liv. I diskussionsdelen diskuteras hur cirkulerande berättelser och ”mytologier” om spelmusik påverkar studenternas identitetsskapande samt problematik kring att passa in i skolans lärmiljö. Vikten av att i musikundervisningen uppmuntras till användning av sin ”egen” musik diskuteras också, som ett led i identitetsskapandet. Sammanfattande visar studien att eleverna har skilda ingångar till både spelmusiken och spelande under deras pågående studier såväl som under deras tidigare skolgång. I stort upplevde gruppen att spelmusik blivit en identitetsmarkör först på folkhögskolans spelmusiklinje, men studien tyder också på att studenterna inte tänkt på spelmusik som en erkänd genre eller spelmusikkompositörsyrket som en etablerad profession, delvis på grund av genrens frånvaro i skolan. I interaktionen studenterna emellan märks en rik, gemensam referensbank både inom spelmusik och en mer generell spelkultur, vilken alla utom en student tyckte sig tillhöra. Den ansvariga läraren menade att studenterna genom denna delaktighet i spelkulturen har lätt att identifiera sig med varandra och studenter på andra linjer och skolor som har samma intresse. Musiklärares inställning till spelmusikär, enligt den intervjuade lärarens erfarenhet, schablonmässig eller negativ, men detta ändrar sig dock enligt honom i takt med att den äldre generationen lärare ersätts med en yngre, vilken vuxit upp med dataspel.

Daniel Beckman: Datorspelsmusik: En undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor. Högskolan Dalarna, Falun. Institutionen för Kultur, Media, Data. C-uppsats Vt. 2004. Genom att göra en undersökning med gymnasiestuderande, vana datorspelare, försöker uppsatsen påvisa på vilket sätt man som användare av datorspel lyssnar och anammar datorspelmusik. Eleverna fick lyssna på ett antal datorspelmusikstycken utan vetskap om till vilket spel musiken tillhörde. Samtidigt fyllde de i en enkät till varje stycke de hörde. De tämligen entydiga resultaten visade, att ungdomar med stor vana av datorspel, i många fall lätt kan avgöra någorlunda exakt vilka känslor som åsyftats att beskriva med musiken, samt även vilken typ av spel det rör sig om. Förförståelsen för känslor och yttringar som datorspelsmusik försöker förmedla har börjat bli så väl rotade hos den vane användaren, att man genom att bara höra musiken alltså kan bestämma både spelets karaktär och genre. Kompositörerna till musiken har då även lyckats väl med intentionerna att i toner beskriva spelets beskaffenhet.

Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa. Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida studier i ett försummat ämne.

I bakgrundskapitlet presenteras den litteratur och forskning som står till grund för denna studie vilket innefattar forskning om musikens påverkan på människor, teorier kring rytm och hur den upplevs, samt hur musik fungerar i kontexten av dataspel. Arbetet är en undersökning vars syfte var att studera vilken påverkan musikalisk rytm har på spelares handlingar i spelmiljöer. En artefakt bestående av ett dataspel och ett musikstycke utvecklades som användes vid undersökningen. Data samlades in från testdeltagare i form av intervjusvar, samt loggad data från spelsessioner. Resultatet från undersökningarna visade att rytm verkade ha förmågan att till varierande grad påverka spelares handlingar. Denna påverkan manifesterade sig olika från person till person då upplevelser av rytmer är subjektiva, och vissa spelare medvetet lät sina handlingar påverkas av rytmen. Det fanns svårigheter med att dra konkreta slutsatser då studien var mycket begränsad. Ytterligare studier inom ämnet krävs för att kunna dra starkare slutsatser som kan appliceras på en mer generell population.

2011 genomförde William Gibbons en analys av spelet Bioshock. I denna analys menar Gibbons att spelet har diegetisk populärmusik som spelar en unik narrativ roll. Bioshock Infinite är ett nytt spel i Bioshock-serien som kom ut efter Gibbons analys. En problemformulering formulerades i denna undersökning. Frågeställningen är: Vad kan man lära sig om den narrativa potentialen av diegetisk populärmusik i spel genom att analysera musiken i spelet Bioshock Infinite? Metoden innebar en analys med inspiration från Gibbons analys. En analys av spelet Bioshock Infinite genomfördes för att försöka svara på frågeställningen. Spelanalysen jämfördes sedan med andra analyser av spelen Bioshock och Fallout 3. Många likheter mellan spelen kunde konstateras. resultatet visar sig vara att Bioshock Infinite visar på samma användning av diegetisk populärmusik som Bioshock gjorde, men tog konceptet steget längre. Populärmusiken i Bioshock Infinite bidrar unikt även till handlingen av spelet. Resultatet diskuterades sedan utefter flera aspekter.

<p>Loke Carlsson: Spelmusik – Musikens funktioner i tre datorspelsserier</p><p>Denna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner denna</p><p>musik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessa</p><p>teorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. I</p><p>metodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellan</p><p>datorspel och filmer när det gäller musik. Tre olika spelserier analyseras i denna uppsats. I</p><p>analyserna presenteras och beskrivs musiken, varefter den ställs mot de teorier som</p><p>presenterats i teorikapitlet. Resultatet blir att jag kan sluta mig till att datorspelsmusiken i de</p><p>analyserade spelen har fyra viktiga funktioner som stämmer bra överens med flera av</p><p>filmmusikens funktioner.</p>

No description available.