<p>Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.</p>

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy.

Dataspel är en interaktiv och icke-linjär mediaform, men hur appliceras detta på dess ljudläggning?Denna uppsats behandlar tekniken bakom en interaktiv ljuddesign i moderna dataspel. För att besvara hur denna används genomförs en studie av de vanligaste sätten att processa ljud i realtid, samt en analys av hur detta appliceras i två moderna dataspel.Studien visar på att realtids-processering av ljud i dataspel vanligen används för att simulera verklighetens ljudfenomen, ge spelaren interaktiv information och respons samt spara utrymme, motverka en repetitiv ljudbild och underlätta arbetet för ljuddesignern.

Bakgrund:  Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg. Syfte: Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB. Metod: För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Resultat: Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers". Dessa "barriers" belyser olika svårigheter och hinder vid IKT-användning. Både tidigare forskning och studiens resultat tyder på att kompetensutbildning för lärare är en viktig faktor när det gäller integrering av ny teknik. Detta ansvarsområde kan knytas till administrationen för skolan och ett starkt stöd från ledningen underlättar för lärarens IKT-användande. De lärare studien avser upplever en tidsbrist när det gäller experimenteringsmöjligheter med den interaktiva skrivtavlan. Samtidigt finns det en hög efterfrågan av nya utbildningstillfällen för en utökad kunskap om skrivtavlans funktioner och förslag på hur lärarna bör integrera den i undervisningen på bästa sätt

Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa. Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin. För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.

<p>Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa.</p><p>Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin.</p><p>För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.</p>

To investigate interactive storytelling I have compared views on purpose, language, characters, conflicts and structure in both role-playing books and writing manuals – all used in Sweden today. I found both similarities and differences between the two. The role-playing books capitalized collaboration and challenges, and were not occupied with commercialism, while the writing manuals placed a larger importance in wording, and advocated for realistic, everyday conflicts. However, they largely agreed when it came entertainment, dramaturgy and characters. In conclusion, interactive stories both divert from and resemble traditional storytelling.

<p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk.</p>

Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk.