Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien. I observationen deltog tre klasser och enkätundersökningen ytterligare en klass, samtliga elevgrupper i studien hade humanistisk-estetisk inriktning på sina gymnasieprogram. För att analysera resultaten användes både kvalitativa och kvantitativa verktyg. Studie visade på att eleverna hade en blandad inställning till metoden, vilken de beskrev med både positiva och negativa egenskaper.

Studien i denna rapport undersöker huruvida en spelares identifikation med sin spelarkaraktär i ett spel påverkas av att spelaren har möjlighet att utforma sin karaktärs bakgrundshistoria. Studien innefattar en kvalitativ undersökning och fokuserar på västerländska RPG-spel. Frågan undersöks genom att en grupp av erfarna RPG-spelare observeras och intervjuas i samband med att de spelar igenom en kort artefakt. Resultatet av undersökningen visar på att genom att ge spelaren val kring spelarkaraktärens bakgrund ökar chansen för spelaren att uppnå en hög grad av identifikation med sin spelarkaraktär, då denne kan välja karaktärsdrag som uppfyller spelarens egna kriterier.

Rollspel är en fritidssysselsättning som lockar många ungdomar att börja spela. Det kan dock anses som mer än en hobby för många, då det kan bidra till utvecklat socialliv, stärkt självkänsla och allmänbildning. Det råder dock blandade föreställningar om vad rollspel egentligen innebär. Studiens syfte  är att beskriva och analysera rollspelares egna upplevelser av de sociala effekterna av spelandet. Frågeställningarna är: Vad är rollspelarnas egna upplevelser av negativa konsekvenser av spelandet?Vad ser rollspelarna som självupplevda positiva fördelar av spelandet? Hur ser rollspelarna själva på forskning som menar att rollspel är stärkande för individens identitet, utifrån sina egna erfarenheter? Resultaten visar på att rollspelarna själva upplever att de fått ett utökat socialliv, bättre välmående, minskad psykisk ohälsa och att rollspelet gett tillfykt i vardagen när de behövt.

Bakgrund: I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet. För att kunna använda spel i undervisning är det av stor vikt att undersöka spelets dolda grundantaganden och axiom om politiska ideologier. Dessa är intressanta eftersom de får elever att fatta politiska beslut och skolar dem i politiskt tänkande. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur politiska ideologier reproduceras i datorspelet Democracy 3, samt vilka föreställningar om politik, politiker och medborgare som manifesteras. Metod: Utifrån Balls (2011) definition av frihetsbegreppet inom de politiska ideologierna, arbetades en ideologisk ram fram för att använda som grund till analysen av datorspelet Democracy 3. Det skapades dessutom en metod med tre delar: genomspelning, textanalys och bildanalys att utföra på datorspelet, för att kunna analysera spelets explicita och implicita ideologiska referensram. Denna kombination var viktig för att kunna nå den implicita ideologiska referensram som är dold för spelaren, medan den explicita ideologiska referensramen mer faktiskt visas för spelaren. Resultat: Analysen visar att datorspelet Democracy 3:s reproduktion av den konservativa och den liberala politiska ideologin inte skapar några renodlade versioner av dessa. Istället innehåller ideologierna som reproduceras i spelet, blandningar av de stora ideologiska inriktningarna som existerar på det tidiga 2000-talet. Detta genom att spelet bland annat reproducerar både den neo-klassiska liberalismen och välfärdsliberalismen som en enhetlig ideologi.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det.Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är:· Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan?· Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del avundervisningen?· Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av?· Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod?Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ”Rollspel i skolan” från2007 och Kristina Boreús ”Rollspel i undervisningen” från 1994.För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under tvåveckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvetgenomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel.Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv sommetod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet.

To investigate interactive storytelling I have compared views on purpose, language, characters, conflicts and structure in both role-playing books and writing manuals – all used in Sweden today. I found both similarities and differences between the two. The role-playing books capitalized collaboration and challenges, and were not occupied with commercialism, while the writing manuals placed a larger importance in wording, and advocated for realistic, everyday conflicts. However, they largely agreed when it came entertainment, dramaturgy and characters. In conclusion, interactive stories both divert from and resemble traditional storytelling.

The purpose of this thesis is to examine the educational value of time travel role-play organized by Kalmar läns museum and how the method relates to the current curriculum Lgr11. This is done by examining the method using Gagné´s events of instruction and applying two theories represented by Vygotskij and Dewey. The material analyzed consists of two interviews in which respondents are familiar with the educational tool´s structure and the manuals written by Ebbe Westergren, first curator at the museum. The results show that depending on how the role-play is designed, it has the potential to serve as a teaching tool in history. This for its varied teaching technique and of it extent the method complies with Gagné´s nine points. In the final section of the analysis shows that the time travel role-play as a teaching method is compliant with the elements of Lgr11. Due to the amount of time that the method requires in order to reach its full potential, there is a debate on whether the time travel role-play takes much time away from other crucial content in the curriculum.

<p> </p><p> </p><p>Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen.</p><p>Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi.</p><p>Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.</p>

Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi. Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort. Genomfört utvecklingsarbete visar att dramapedagogik är en effektiv och lustfylld arbetsmetod. Vår slutsats är att dramapedagogik stärker elevernas självkänsla och gruppdynamik.