Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa. Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin. För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.

<p>Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa.</p><p>Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin.</p><p>För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.</p>

Magasinprogrammet Go’kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning. Det som efterfrågades var en lösning för att kunna inkludera konceptet gäst via direktlänk i kortare segment av programmet. I utgångsläget fanns ingen budget eller möjlighet till stora ekonomiska investeringar just för detta ändamål. Problemformuleringen blev därför: Hur implementerar man konceptet gäst via länk med hjälp av de resurser SVT idag och inom den närmsta framtiden förfogar över? TV-verksamheten inom SVT är primärt indelad i tre olika divisioner: allmän-tv (dit hör exempelvis barn-, nöje-, fakta- och kulturprogram), nyheter (nyhetsbevakning, sport, regionala nyheter etc.) och SVTi (teknisk utveckling). Allmän-TV (ATV) produceras av SVT på fyra orter som är Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De fyra ATV-orterna har utrustning för att sända HDTV och producerar även i HD. Nyheter, och framförallt de regionala nyheterna inkluderar redan i dagsläget olika direktsända inslag från fältet i sina produktioner men skillnaden är att allt produceras i det gamla SD-formatet. I praktiken innebär detta att HD endast kan sändas mellan ATV-orterna och sedan ut i rutan utan att infrastrukturen ändras. Den stora utmaningen blev följaktligen att hitta en lösning där så mycket av befintlig infrastruktur och personalresurs som möjligt kan utnyttjas och samtidigt möta de krav på bildkvalitet som efterfrågas. Med hjälp av intervjuer och interna dokument kartlades befintliga resurser och resultatet blev att möjligheter för att lösa problemet med hjälp av befintlig infrastruktur och bemanning torde vara fullt genomförbart och möjligt att implementera snarast. / The talk-show Go'kväll (Good evening) broadcast five shows per week during the autumn, winter and spring. The show is produced and broadcasted by the non-news section (ATV) of SVT in Umeå. In some parts of the show, guests who gives comments to various recent events is wanted. Some particular times, the editorial staff has experienced that the most ideal guests could not be present in the show, mainly according to the circumstance that they have to be physically present in the studio in Umeå in order to participate in the show, often made impossible by travel logistics. The production wanted a solution for using the concept of remote located quests participating live via video link in chosen segments of the show. There was no economical budget for the project, so the question was: How to implement the concept of using remote located quests live in Go'kväll, only using present infrastructure and other resources? The TV-operations within the company of SVT is divided into three different divisions, ATV, News section (news, sport) and SVTi (Technichal development). ATV is produced and broadcasted from Stockholm, Gothenburg, Malmö and Umeå. These four facilities produce and broadcast in HD-format while the news division mainly broadcasts in SD. Practically, this means that with no change at all in infrastructure, HD can only be transmitted between and from the ATV-locations. The main challenge then, become finding a solution where as much as possible of resources in terms of infrastructure and staff could be used and also meet the requirements of video quality. By making interviews and reading internal working documents, existing resources were surveyed and the results shows that possibilities to solve the problem using existing technical infrastructure and labour exists and should be implementable instantly, if requested.

The popularity of competitive gaming; esport, has been growing rapidly in the last couple ofyears. People are competing in their favourite games for prize money while millions of peopleare watching it all online. The broadcasting and viewership of esport is reaching largenumbers that could contend with major traditional sporting events. A significant featconsidering the relative short lifespan of esport and its broadcasting compared to traditionalbroadcasting of sports. Some research has been done on esport but very few studies havebeen conducted specifically focusing on esport broadcasting. How come so many people areinterested in watching esport but no one to study it? What can we learn from studying esportbroadcasts? In this study interviews are conducted to identify element which makes viewerswant to watch esport broadcasts. The interviews reveal that highlights plays a big part inmotivating people to watch esport broadcasts. With the help of related studies and theinterviews, a framework is constructed to help identify and analyse these highlights. Fromthe framework it could be concluded that suspense and surprise working in symbiosis as wellas analysis and teaching of the complex game is the largest contributors to the entertainmentand motivation to watch an esport broadcast.

Since the start of the 21st century, and with the 9/11 events, terrorism has been in the focus of media more than ever. The aim of this study is to analyze the behavior of a Swedish newspaper, Aftonbladet, and its coverage of terrorist acts that happened through the world in 2015. Through a post-colonialist angle, the study will follow the how the “Us-Versus-Them” is constructed in Aftonbladet’s coverage. This will be done by comparing differences in articles related to various events that have happened in 2015, depending on their specificities. Following the descriptive statistics and discourse analysis methods, the study will be concluded with the fact that there was a difference of treatment of terrorist attacks from Aftonbladet, depending if the events regard “Us” or “Them”.

The aim of the study is to see what topics the news programmes Rapport on Swedish Television and Ekot on Swedish Radio report on in their broadcasts and to see how different news genres take their place in the programmes. Rapport and Ekot are two of Sweden's biggest news programmes and I want to analyse what is similar in their broadcasts and what is different. The study has been conducted on seven different broadcasts from each medium, which means that the sample amounts to 14 broadcasts from Rapport at 18.00 on SVT (SVT1) and Ekot at 16.45 on SR (P1 and P4). The broadcasts are taken from a period of seven months. I have investigated which news genres is featured in each broadcast and, in particular, studied which news genres are generally the three most common. Furthermore, I have studied how much space news stories, telegrams and commentaries get in comparison to each other. I have also studied how much time covid-19 and the weather get in the news broadcasts compared to other news. The results showed that both SVT and SR spend a lot of time on news stories. Furthermore, the study showed that Rapport reports more on the pandemic, while Ekot focuses more on foreign news. The study also showed that crime news is often top news along with news about politics. News about the weather forecast is more featured on TV than on radio, according to my study on my analysis units.

Multiple media platforms today are fighting for viewer attention. Sports broadcasting companies are up against second screen platforms which keep feeding consumers with their constant push-notifications. Both The Nielsen Company and Apple predicts that television needs to get more interactive (e.g. AR, VR, eye tracking) in order to keep up. This paper introduces an eye tracking controller system in order to see if it could aid in this regard. This controller allows the viewer to look up statistics and other game related information on-demand on the main screen. A user study was conducted to determine if this controller could make the viewer have an enhanced viewing experience than a regular broadcast while at the same time also evaluated the usability of the system. 14 participants were recruited for the study, aged between 22 and 31 years old. The results indicate that the viewers have an enhanced viewing experience and find the controller very easy to understand and use. However, the results do not indicate any increase in visual attention towards the main screen. To gain further insight into the possibility of incorporating this system, further evaluation on a wider age group is needed. It is also recommended to conduct further research on the possible usage of this controller in different sports and with various functionality. / Flertalet av dagens mediaplattformar kämpar om konsumenternas uppmärksamhet. sportsändningsföretag ställs mot second screen-plattformar som matar konsumenter med ständiga push-notiser. Både The Nielsen Company och Apple föutspår att TV-tittande behöver bli mer interaktivt (exempelvis med AR, VR, ögonspårning) för att hänga med. Den här uppsatsen introducerar en interaktiv ögonspårningskontroll och undersöker om denna kontroll kan vara en lösning på detta. Kontrollen möjliggör att användaren kan se statistik och annan matchrelaterad information på sin huvudskärm. En användarstudie utfördes för att dels få svar på om denna kontroll kan få användare att ha en bättre tittarupplevelse än en vanlig sändning, och dels för att undersöka användbarheten av kontrollen. 14 deltagare, (med ett åldersspann på 22-31 år) rekryterades till studien. Resultaten ger indikationer på att användarna hade en förhöjd tittarupplevelse och att kontrollen är väldigt lätt att förstå och använda. Däremot så finns inga indikationer på en ökad visuell uppmärksamhet mot huvudskärmen. För att få större insikt så behövs en större utvärdering på en användargrupp med större åldersspann. Det rekommenderas även att utföra vidare studier på att möjligtvis använda denna kontroll till andra typer av sporter och med varierad funktionalitet.