The complexity of today’s challenges for companies and organisations are constantly increasing and seldom they possess the knowledge to solve these by themselves. One way to overcome these obstacles is to engage in open innovation; to open the corporate boundaries and allow external knowledge to contribute to the knowledge that the company lacks. In doing this, the company also allows internal information to be shared and an exchange of knowledge between the companies occurs and provides added value for both parties. This kind of cooperation is especially useful when it comes to industries that require a lot of different skills and when there is a need for technical integration. The film and TV production industry is an example of such industry where the innovation process is in need of a wide range of expertise and technical solutions. This makes it an interesting industry to examine when it comes to open innovation. The research on open innovation rarely describes a practical approach to streamline the process of innovation, and is instead usually focused on analysing the practices that already exist. Open innovation is becoming more common and we believe there is not enough research that discusses how the innovation process and the collaboration can be improved. In this paper, we will examine the open innovation processes in the film and tv industry to find ways to improve the collaboration and make the innovation process more efficient.

TV and radio are two different mediums with many differences, but also many similarities. The co-productions made between these two Medias can bee seen on either major galas and music events or in the form of documented radio shows. With this report we wished to take the co-producing between TV and Radio to a new level. We have developed a Talk-show format that satisfies both radio and television audiences. We have done a pre-study including analysis of simulcasts and pure radio and television formats. The study generated a number of key components required for this to work. We have done this with the help of a qualitative audience research method.In order for this format to work the experience need to be as similar as possible between the TV- and Radio audience. Music is a component that is critical for linking the production together. The roles of the production need to be clear and the studio need to be built to satisfy TV viewers’ visual needs."Niklasson Synar – Att leva med musik" is the product of our research. It is a pilot episode of the format that we have built. It is based on the results of the pre- study. The report generally confirms that the key components, in our pre study, is essential to reach a successful co-production. / Validerat; 20120209 (anonymous)

<p>Based on 30 years of work experience in TV and film production, I have made a phenomenological analysis of my perception of meaning in work - how it arises and how it is undermined. The story starts in my experience of early professional film making in the 1980's and describes how a change to work in TV production required the development of a new professional identity. </p><p>The text also illustrates how as a female director I have managed my role in a male dominated and structured work environment. Being defined as an exception from the male norm has pushed me towards femininist reflection and the need to redefine my own work role - the generally accepted view having felt uncomfortable. </p><p>An analysis of structural change in TV and film production shows how market pressures and ways of thought have increasingly invaded cultural endeavour. Professional spheres of influence are weakened, while developments in the media are characterised by a commercialism which encroaches more and more upon artistic, spiritual and moral values. This attitude, where quality is in retreat, has transformedprogramme makers from creative originators into becoming suppliers of raw material in a factory- like process geared to produce great volume at low cost.</p><p>The aim of this essay is to show how changes in society and in TV and film making have affected my perception of my work. Structural transformation in the media has circumscribed the scope for creative play as an important source of energy and inspiration in work and it has eroded my feeling that work is personally meaningful.</p><p> </p>

Based on 30 years of work experience in TV and film production, I have made a phenomenological analysis of my perception of meaning in work - how it arises and how it is undermined. The story starts in my experience of early professional film making in the 1980's and describes how a change to work in TV production required the development of a new professional identity.  The text also illustrates how as a female director I have managed my role in a male dominated and structured work environment. Being defined as an exception from the male norm has pushed me towards femininist reflection and the need to redefine my own work role - the generally accepted view having felt uncomfortable.  An analysis of structural change in TV and film production shows how market pressures and ways of thought have increasingly invaded cultural endeavour. Professional spheres of influence are weakened, while developments in the media are characterised by a commercialism which encroaches more and more upon artistic, spiritual and moral values. This attitude, where quality is in retreat, has transformedprogramme makers from creative originators into becoming suppliers of raw material in a factory- like process geared to produce great volume at low cost. The aim of this essay is to show how changes in society and in TV and film making have affected my perception of my work. Structural transformation in the media has circumscribed the scope for creative play as an important source of energy and inspiration in work and it has eroded my feeling that work is personally meaningful.

Magasinprogrammet Go’kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning. Det som efterfrågades var en lösning för att kunna inkludera konceptet gäst via direktlänk i kortare segment av programmet. I utgångsläget fanns ingen budget eller möjlighet till stora ekonomiska investeringar just för detta ändamål. Problemformuleringen blev därför: Hur implementerar man konceptet gäst via länk med hjälp av de resurser SVT idag och inom den närmsta framtiden förfogar över? TV-verksamheten inom SVT är primärt indelad i tre olika divisioner: allmän-tv (dit hör exempelvis barn-, nöje-, fakta- och kulturprogram), nyheter (nyhetsbevakning, sport, regionala nyheter etc.) och SVTi (teknisk utveckling). Allmän-TV (ATV) produceras av SVT på fyra orter som är Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De fyra ATV-orterna har utrustning för att sända HDTV och producerar även i HD. Nyheter, och framförallt de regionala nyheterna inkluderar redan i dagsläget olika direktsända inslag från fältet i sina produktioner men skillnaden är att allt produceras i det gamla SD-formatet. I praktiken innebär detta att HD endast kan sändas mellan ATV-orterna och sedan ut i rutan utan att infrastrukturen ändras. Den stora utmaningen blev följaktligen att hitta en lösning där så mycket av befintlig infrastruktur och personalresurs som möjligt kan utnyttjas och samtidigt möta de krav på bildkvalitet som efterfrågas. Med hjälp av intervjuer och interna dokument kartlades befintliga resurser och resultatet blev att möjligheter för att lösa problemet med hjälp av befintlig infrastruktur och bemanning torde vara fullt genomförbart och möjligt att implementera snarast. / The talk-show Go'kväll (Good evening) broadcast five shows per week during the autumn, winter and spring. The show is produced and broadcasted by the non-news section (ATV) of SVT in Umeå. In some parts of the show, guests who gives comments to various recent events is wanted. Some particular times, the editorial staff has experienced that the most ideal guests could not be present in the show, mainly according to the circumstance that they have to be physically present in the studio in Umeå in order to participate in the show, often made impossible by travel logistics. The production wanted a solution for using the concept of remote located quests participating live via video link in chosen segments of the show. There was no economical budget for the project, so the question was: How to implement the concept of using remote located quests live in Go'kväll, only using present infrastructure and other resources? The TV-operations within the company of SVT is divided into three different divisions, ATV, News section (news, sport) and SVTi (Technichal development). ATV is produced and broadcasted from Stockholm, Gothenburg, Malmö and Umeå. These four facilities produce and broadcast in HD-format while the news division mainly broadcasts in SD. Practically, this means that with no change at all in infrastructure, HD can only be transmitted between and from the ATV-locations. The main challenge then, become finding a solution where as much as possible of resources in terms of infrastructure and staff could be used and also meet the requirements of video quality. By making interviews and reading internal working documents, existing resources were surveyed and the results shows that possibilities to solve the problem using existing technical infrastructure and labour exists and should be implementable instantly, if requested.

I det här examensarbetet undersöker vi hur medlemmarna i en flerkameraproduktion kommunicerar med varandra under en inspelning och hur de förhåller sig till den rollbeskrivning som flerkameralitteraturen framställer. En avsikt med studien är att få kunskap om hur väl högskoleutbildningen i flerkameraproduktion överensstämmer med branschens krav på blivande medarbetare. Examensarbetet resultat bygger på observationer av tre svenska professionella flerkameraproduktioner och tyder på att branschen gör en delvis annan tolkning av flerkamerayrkesrollen, än den som förespråkas i utbildningen. Efter vår undersökning är vi båda överens om att det finns ett visst kunskapsglapp när det gäller socialisation, fackspråk, teknik och hur rollerna borde agera.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie. Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras av Sveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kring begreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angående trovärdighet läggs fram. Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser av ett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare. Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet i framställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna på redaktionen. / <p>Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.</p>

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

I det här kandidatexamensarbetet undersöker vi vad det finns för utrymme för kameraoperatörer i svenska TV-branschen att utföra kreativa handlingar under flerkameraproduktioner. Undersökningen bygger på två observationer av två professionella flerkameraproduktioner och kommer fram till att det finns många olika faktorer som både kan gynna och missgynna kameraoperatörernas kreativa utrymme, ett exempel på detta är att trånga utrymmen begränsar kameraoperatörernas kreativitet samtidigt som det tvingar dem till att komma på kreativa lösningar. En slutsats i arbetet är att TV-branschens standardiserade arbetsrutiner innebär både begränsningar och möjligheter för den enskilda medarbetarens kreativa utrymme i en flerkameraproduktion.