• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 170
  • 1
  • Tagged with
  • 171
  • 56
  • 28
  • 26
  • 26
  • 24
  • 23
  • 22
  • 19
  • 18
  • 18
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att framställa sig som anställningsbar : En kvalitativ intervjustudie om hur högskoleutbildade individer går tillväga för att marknadsföra sig under en anställningsintervju

Hovberg, Sophie, de Boer, Daniel January 2016 (has links)
Denna studie är en kandidatuppsats i ämnet socialpsykologi, och är författad vid Uppsala universitet våren 2016. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur personer som nyligen tagit en högskoleexamen upplever, samt reflekterar kring, situationen av en anställningsintervju och de faktorer som påverkar en eventuell anställning och hur de väljer att marknadsföra sig under anställningsintervjuer. Detta genom deras egen presentation av situationen. Mot bakgrund av syftet är de frågeställningar som står i fokus: (1) vilka faktorer kan de urskilja såsom viktiga för att få anställning, (2) hur upplever personerna innebörden av deras utbildning i sammanhanget av en anställningsintervju, samt (3) hur ser de på sin anställningsbarhet och vilka strategier används för att framställa sig som anställningsbar. Genom en fenomenologisk ansats har empirin, som samlades in genom tio intervjuer, tolkats med hjälp av hermeneutiska tolkningsverktyg och sedan analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv, kommodifieringen som presenterad av Kopytoff, samt Baumans teori om individens marknadsföring. För att få anställning valde intervjupersonerna att lyfta fram aspekter från sin utbildning, tidigare erfarenheter, samt belysa de personliga egenskaper och ideal som upplevdes som önskvärda att framställa vid anställningsintervjuer. Såväl privatlivet som individens utseende och klädsel angavs vara centrala faktorer i framställningen, men ej avgörande i valet av rekryt. Den rollgestaltning som rekryten presenterar genom sin framställning förväntas vidare överensstämma med såväl arbetsmarknadens och rekryterarens förväntningar, som individens faktiska kompetens. Utbildningen upplevdes medföra mer tydligt definierade rollförväntningar på individen. Slutligen bör innehållet i individens framställning och marknadsföring utgöra ett marknadsvärde för rekryteraren vid anställningsintervjun. Studien bidrar till forskningsfältet genom att presentera ett innehåll utifrån individens egen upplevelse, tankar och erfarenhet.
2

Eleven som hopplöst fall? - Fyra pedagogers framställning av elevers svårigheter

Lund, Malin, Sigurdsson, Helen January 2008 (has links)
<p>Abstrakt</p><p>Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers</p><p>svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en</p><p>speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration</p><p>av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats</p><p>av socialkonstruktionism.</p><p>Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers</p><p>svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar</p><p>att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande</p><p>gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för</p><p>elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar.</p><p>Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för</p><p>svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar</p><p>undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess</p><p>studieresultat.</p><p>Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende</p>
3

Eleven som hopplöst fall? - Fyra pedagogers framställning av elevers svårigheter

Lund, Malin, Sigurdsson, Helen January 2008 (has links)
Abstrakt Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats av socialkonstruktionism. Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar. Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess studieresultat. Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende
4

Förändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna : En analys av läromedel i historieämnet / Changes of historical people in textbooks throughout the ages : An analysis of textbooks in the subject of history

Haugeneset, Robin January 2015 (has links)
No description available.
5

Framställning av flickor och pojkar i skönlitteratur : En litteraturstudie

Pauna, Matilda January 2017 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie har varit att utifrån aktuell forskning undersöka framställningen av kön i skönlitteratur. Skönlitteraturen avgränsades till den som är avsedd för mellanålder och ungdom (9–15 år). Metoden har varit en litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning inom det berörda området granskats, analyserats och sammanställts. En slutsats som kunnat dras av de granskade avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna är att flickor och pojkar ofta framställs på könsstereotypa sätt. Detta visar sig bland annat genom deras egenskaper då flickor beskrivs som goda och underordnade medan pojkar istället beskrivs som tuffa och starka. En annan slutsats som kunnat dras är att framställningen av flickor varierar mer än framställningen av pojkar, då pojkar sällan beskrivs med feminina egenskaper medan flickor framställs med maskulina egenskaper. Flickorna strävar ofta efter att vara som pojkar, då manlighet är normen och innebär frihet för flickkaraktärerna. Detta sker genom könsbyte eller förklädnad. / <p>Svenska</p>
6

"Den lata och odugliga greken" : En studie om medias framställning av greken samt hur grekerna upplever framställningen och vilka konsekvenser detta kan tänkas bringa

Gadi, Alexandra, Grigoriadou, Kiriaki January 2012 (has links)
Media has an influence on millions of people around the world, this influence can be positive as well as negative as a consequence of how phenomena and a certain event are interpreted. Mass media tend to magnify and dramatize events in form of attractive headlines in order to get as many readers as possible. One of the countries that the media spotlight focused on in recent years is Greece. However these attractive headlines, have not contributed anything positive for the country and one can say that it has done more damage than good. In the media the Greeks have been stereotyped, radicalized and labeled as "lazy" due to the representation of media. The purpose of this study was to describe how Swedish media represent’s the Greeks and how the Greeks perceive this petition but also what the consequences are here to become. This study has been constructed by the use of previous research and theoretical concepts, studies of Swedish published news articles and interviews with Greeks living in Sweden has been performed. The results show that the Swedish media slant led to that the Greeks got stereotyped as lazy and incompetent, which in one way or another touched and affected the Greeks living in Sweden. It's a matter of how people's identity construction is affected and also the consequences that arise due to media bias and media slant. / Media utövar ett stort inflytande på miljontals människor varje dag genom att de dagligen kommer i kontakt med media genom radio, nyhetstidningar och TV. Medias tendens att dramatisera vissa händelser och fenomen är vanligt och detta sker vanligtvis genom lockande nyhetsrubriker med syfte att nå ut till så många följare som möjligt. Studiens syfte är att undersöka hur svensk och utländsk media har valt att framställa grekerna samt undersöka hur framställningen påverkar grekerna och vilka konsekvenser detta kan tänkas bringa. För att studien skulle bli genomförbar har vi undersökt tio nyhetsartiklar från två populära svenska tidningar, där var och en av artiklarna har kodats för att visa ett synligt samband mellan hur nyhetsartiklarna framställer grekerna. Vi har även genomfört tio intervjuer med greker som bor i Sverige för att ta reda på hur grekerna uppfattar, upplever och påverkas av medias negativa framställning. Resultatet av framställningen och intervjupersonernas svar har tillsammans med tidigare forskning, teoretiska analysverktyg och ansatser analyserats för att ge en grund till vilka konsekvenser en sådan framställning kan leda till. Det presenterade resultatet visar att medias framställning av grekerna är allt annat än hygglig. Grekerna framställs som lata förtidspensionärer, opålitliga och odugliga till att betala skatt och sina skulder. Den negativa framställningen har lett till en rad konsekvenser; stereotypisering, generalisering och stämpling, vilket i sin tur påverkar den sociala identiteten och identitetsskapandet.
7

Tala för framtiden : Fem grundskollärares syn på muntlig framställning i klassrummet

Hansen, Linn January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen. De agerade i stället i stunden och försökte på så vis uppmuntra eleverna att tala. Andra orsaker till att det muntliga ibland fick stå tillbaka berodde på brist på lokaler och personal för att dela upp klassen i mindre grupper och därigenom underlätta för både publiken och de elever som upplevde obehag i samband med att tala inför kamraterna. Även tiden angav tre av lärarna som en begränsande faktor. De intervjuade lärarna påpekade att styrdokumenten motiverar till muntligt arbete, men att det ofta är en tolkningsfråga hur arbetet ska utföras och att det är upp till varje enskild lärare att utforma undervisningen utifrån sitt synsätt. Att eleverna hade ett behov av att öva på muntlig framställning och muntlighet i klassrummet i stort, var samtliga lärare överens om. Det muntliga var också en del i arbetet att skapa ett demokratiskt förhållningssätt i klassen.
8

Som en hård spagetti som blivit kokt : Gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning

Woxström, Sanna January 2014 (has links)
I dagens samhälle blir människans kommunikationsförmåga allt viktigare, så även i skolan. Därför är syftet med denna undersökning att ta reda på hur gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning ser ut. Jag avser även undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas upplevelser och hur undervisningen kan organiseras så att elevernas upplevelser blir mer positiva. För att ta reda på detta har enkäter med öppna frågor använts. Efter en analys av enkätsvaren framkom att eleverna går att dela in i fyra kategorier. I den första är elevernas upplevelser positiva, i den andra känner de en stark nervositet som de dock kan kontrollera, i den tredje återfinns talängsliga elever och i den fjärde kategorin har eleverna varken positiva eller negativa upplevelser. Vidare visar elevernas svar att flickorna upplever mer ångest och oro i samband med muntlig framställning än pojkar och att framför allt eleverna på estet- och samhällsvetenskapsprogrammet är de som har de mest positiva upplevelserna. Andra saker som eleverna menar påverkar upplevelserna är publiken, klassrumsklimatet, hur väl förberedda de är, hur vana de är och vad de talar om. Läraren bör ta hänsyn till elevernas upplevelser och de faktorer som påverkar den när han eller hon organiserar undervisningen kring muntlig framställning. Dessutom förespråkar tidigare forskning en systematisk talträning och att eleverna får grunder i retorik och i den retoriska arbetsprocessen.
9

Muntlig framställning i de lägre årskurserna : En kvalitativ studie om lärares arbete i svenskämnet / Oral presentations in primary school : A qualitative study of teachers' work in the Swedish subject

Vester, Jannike January 2016 (has links)
InledningSvenskämnet är ett av våra viktigaste ämnen och utgör en bas för språkutvecklingen hos elever. Språket är något vi människor använder varje dag och som är nödvändigt för att klara vardagen. I svenskämnet ska elever, enligt läroplanen, ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Det är viktigt att elever utvecklar sin språkliga förmåga och lär sig att framföra sin talan, för att kunna verka i ett samhälle som bygger mycket på muntlig framställning och att man kan uttrycka sig korrekt, både muntligt och skriftligt.SyfteSyftet med studien är att belysa ett antal lågstadielärares erfarenheter om hur de arbetar med muntlig framställning i svenskämnet.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet för intervjuerna utgörs av lärare som undervisar i svenska för årskurs 1-3. Materialet samlades in och analyserades utifrån Basil Bernsteins begrepp inramning. Resultatet av det insamlade materialet redovisas med hjälp av citat från intervjuerna.ResultatResultatet av undersökningen visar att samtliga lärare som deltagit arbetar medvetet med att eleverna ska börja utveckla sin förmåga att genomföra muntliga framställningar redan från årskurs ett. Lärarna lägger stort fokus på hur man är en god lyssnare vid en muntlig framställning. Det framkommer även att lärarna anser att det krävs ett tryggt klassrumsklimat med en aktivt lyssnande publik, för att kunna utveckla elevernas förmåga att genomföra muntliga framställningar.
10

Att tala eller inte tala : En studie om muntlig redovisning i skolan

Andersson, Åsa January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ”Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?” Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.</p><p>Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt. De vill att eleverna ska få mycket erfarenhet av att göra muntliga redovisningar. De andra två lärarna, som arbetar med högstadieelever, tycker inte att eleverna ser det som något positivt att redovisa muntligt. Dock poängterar den ena läraren att det finns undantag. Vissa elever ser det som lustfyllt och roligt att berätta vad man har arbetat med. Dessa lärare arbetar även dem i stor utsträckning med att talträna eleverna och varierar sina arbetsmetoder.</p>

Page generated in 0.0885 seconds