Denna studie är en kandidatuppsats i ämnet socialpsykologi, och är författad vid Uppsala universitet våren 2016. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur personer som nyligen tagit en högskoleexamen upplever, samt reflekterar kring, situationen av en anställningsintervju och de faktorer som påverkar en eventuell anställning och hur de väljer att marknadsföra sig under anställningsintervjuer. Detta genom deras egen presentation av situationen. Mot bakgrund av syftet är de frågeställningar som står i fokus: (1) vilka faktorer kan de urskilja såsom viktiga för att få anställning, (2) hur upplever personerna innebörden av deras utbildning i sammanhanget av en anställningsintervju, samt (3) hur ser de på sin anställningsbarhet och vilka strategier används för att framställa sig som anställningsbar. Genom en fenomenologisk ansats har empirin, som samlades in genom tio intervjuer, tolkats med hjälp av hermeneutiska tolkningsverktyg och sedan analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv, kommodifieringen som presenterad av Kopytoff, samt Baumans teori om individens marknadsföring. För att få anställning valde intervjupersonerna att lyfta fram aspekter från sin utbildning, tidigare erfarenheter, samt belysa de personliga egenskaper och ideal som upplevdes som önskvärda att framställa vid anställningsintervjuer. Såväl privatlivet som individens utseende och klädsel angavs vara centrala faktorer i framställningen, men ej avgörande i valet av rekryt. Den rollgestaltning som rekryten presenterar genom sin framställning förväntas vidare överensstämma med såväl arbetsmarknadens och rekryterarens förväntningar, som individens faktiska kompetens. Utbildningen upplevdes medföra mer tydligt definierade rollförväntningar på individen. Slutligen bör innehållet i individens framställning och marknadsföring utgöra ett marknadsvärde för rekryteraren vid anställningsintervjun. Studien bidrar till forskningsfältet genom att presentera ett innehåll utifrån individens egen upplevelse, tankar och erfarenhet.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort.   I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen. Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande. Analysen visar att bekräftelse är väldigt viktigt i personligt varumärkesbyggande i form av gillande och kommentarer. Facebook har visat sig vara en främre region då man visar en idealiserad bild av sig själv. Man lägger inte upp något som är för privat, utan det lämnas åt den bakre regionen. De problem som kommer upp med personligt varumärkesbyggande är kontroll av information, anonymitet, missledd eller otillräckligt varumärke och skildra budskap korrekt till sin målgrupp.

Syftet med studien är att skaffa kunskap om och bidra med en större förståelse om skägg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus på skägg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur männen förhåller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur påverkas männens identitetsskapande och vilken roll spelar skägget? Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där tio skäggiga män intervjuades. Det empiriska materialet visade att skägget förknippades med manlighet och var en stor del av männens identitet. Med hjälp av identitetsteorier, maskulinitetsteori och begreppet kommodifiering analyserades empirin. Skägget kan ses som ett sätt för männen att hantera samhällets feminisering av manlighet. Skägget utgör en betydande roll i skapande av männens identitet, där skägget framställs som en del av deras personlighet och den de anser sig vilja vara.

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Denna uppsats inrymmer en kvalitativ forskningsmetod som utreder, genom en socialsemiotisk stillbildsanalys av montaget i filmen Marie Antoinette (2006), hur montaget förhåller sig till varufeminism i ett postfeministiskt sammanhang, med perspektiv inom genusperformativitet. Uppsatsens syfte är att undersöka vad produkterna i montaget speglar, samt vilken slags kvinnlig identitet de skapar, där uppsatsen argumenterar för hur montaget performativt upprätthåller en flickig identitet. Studien gör också hänvisningar till källor som resonerar för att filmens genre, samt föremålen i montaget (med färger och texturer), aktivt vänder sig till en kvinnlig målgrupp. I analysen beskrivs det utvalda materialet först på en denotativ nivå, där bildernas innehåll sedan sorteras inom tre valda kategorier. Därefter tolkas innehållet utifrån presenterade teorier. Resultatet visar att det förekommer varufierad feminism i montaget, men resultatet är däremot motsägelsefullt eftersom det finns en diskrepans mellan det genusperformativa perspektivet och det postfeministiska perspektivet.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4’s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts. Genom att analysera vilka språk och praktiker som omgärdar Faddergalan belyser uppsatsen hur fadderskapet konstrueras kring skillnad och hur fadderskapet innebär en asymmetrisk relation mellan fadder och fadderbarn i termer av givare och mottagare av bistånd. Ett dikotomiskt förhållande mellan fadder och fadderbarn framträder i Faddergalan och genomsyrar representationerna av fadderskapet vilket kan förstås i en bakgrund av andrafiering som placerar fadder och fadderbarn i imperialistiska relationer som bland annat tar sig form i kommodifiering av fadderbarnet och fadderskapet förknippat med svenskhet och kändisskap. Dessutom förstås fadderskapet som relation utifrån tanken om välgörenhet som en könad och rasifierad struktur som sätter biståndsmottagaren i en feminiserad roll gentemot en världsordning präglad av vithet och patriarkala maktrelationer.

Denna uppsats undersöker hur olika aktörer inom politik och juridik ser på landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som syftar till att bidra till landsbygdskommuners ekonomiska och demografiska utveckling i strandnära områden. Det empiriska materialet består uteslutande av domstolsreferat från Mark- och miljööverdomstolen samt riksdagsdebattprotokoll mellan åren 2012–2019 som analyserats kvalitativt. Sammanfattningsvis verkar naturvärden spela en liten roll vid juridiska överväganden om strandskyddsdispenser i strandnära lägen. Däremot används naturen och landskapet som argument för politiska ståndpunkter för eller emot ett förändrat strandskydd. En annan slutsats som kan dras från analysen är att länsstyrelserna i många fall hamnar i kläm mellan juridik och politik när man överprövar strandskyddsdispenser i landsbygdskommuner. Slutligen förefaller den allmänna politiska viljeriktningen i riksdagen idag gå mot att kommunerna delegeras mer makt till självbestämmande kring byggande i strandnära lägen och att strandskyddet kommer att bli alltmer selektivt i framtiden. / This essay explores how various actors within politics and law look upon rural development at waterfront locations, the so-called LIS-areas, which aims at contributing to the rural municipalities’ financial and demographic development in riparian areas. The empirical material is exclusively based on court reports from the Land and Environment High Court in Sweden and debate records from the Swedish Parliament between 2012-2019 which have been analysed qualitatively. In summary, nature seems to play a small role in court decisions about exemptions from the riparian law. However, nature and scenic landscapes are being used as political arguments for or against exemptions from the riparian law. Another conclusion from the analysis is that the Swedish County Boards are pushed into a tight corner between law and politics when they retry exemptions from the riparian law in rural municipalities. Finally, there is a common political direction of will, in the Swedish Parliament today, towards delegating more power to the municipalities for deciding on building in riparian areas and that beach protection will become more selective in the future.